Senaste inläggen

Av xenia alpkut - Tisdag 17 okt 00:30

Tandlossning är en infektionssjukdom som leder till att tänderna långsamt lossnar genom att deras fäste i käken förstörs.


Tandlossning, som också kallas parodontit, beror framför allt på att det finns bakterier runt tänderna. Om man under lång tid inte rengör tänderna ordentligt kan tandköttet bli inflammerat. Därför är det viktigt att göra regelbundna tandvårdsbesök och rengöra tänderna noga.


Symtom

Inflammationen kring tänderna är svår att lägga märka till eftersom det inte gör ont. Förloppet är så långsamt att det kan vara svårt att själv upptäcka att man har parodontit.

Ett tidigt tecken på tandlossning är att det blöder från tandköttet när man borstar tänderna.

Den som röker märker oftast ingen blödning eftersom blodkärlen dras ihop av rökning.

Om sjukdomen gått långt kan man känna att en eller flera tänder är lösa.


Hur kan jag förebygga tandlossning?

Regelbundna tandvårdsbesök och noggrann rengöring är de bästa sätten att förebygga tandlossning. Eftersom tandlossning framför allt uppstår i utrymmet mellan tänderna, ska man förutom att borsta tänderna även använda mellanrumsborste, tandtråd, eller tandsticka.

Tandlossning har ofta ett så långsamt och smärtfritt sjukdomsförlopp att du inte själv upptäcker sjukdomen förrän en eller flera tänder börjar kännas lösa. Därför är det viktigt att regelbundet bli undersökt av en tandläkare eller tandhygienist.

Tandvårdspersonal kan ge råd och föreslå lämpliga hjälpmedel. Men det viktigaste är att man själv gör rent sina tänder ordentligt varje dag.

Om man röker och har fått tandlossning är, förutom tandrengöring, att sluta röka det bästa man kan göra för att hejda tandlossningen och för att behandlingen ska ha effekt.


Behandling

Trots att tandlossning är en infektionssjukdom kan den inte botas med antibiotika.

Behandlingen går ut på att avlägsna de bakteriebeläggningar som finns, få bort de fördjupade tandköttsfickorna och förebygga en ny infektion.

Vid en vanlig undersökning mäter tandläkaren eller tandhygienisten fickorna runt tänderna för att se hur djupa de är, och testar om de lätt börjar blöda. En frisk tandköttsficka brukar inte vara djupare än tre till fyra millimeter och ska inte blöda. Med hjälp av röntgenbilder kan tandläkaren också se hur tandens fäste i käkbenet runt tanden ser ut.

Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto enklare blir behandlingen. Du kan få behandling mot tandlossning även när sjukdomen pågått länge. Då kan behandlingen bli omfattande och kostsam och kräva specialistvård.

Den del av tandfästet som redan har förstörts av sjukdomen kan oftast inte återskapas, men behandlingen kan förhindra att mer av tandfästet förstörs.

Bakterier tas bort med speciella instrument

Bakterier som finns nere i tandköttsfickorna kan du inte avlägsna själv. Det måste göras av en tandläkare eller tandhygienist som använder speciella instrument för att avlägsna dessa från tandrotens yta och i tandköttsfickan. Behandlingen tar tid, och ofta får du gå flera gånger för att göra rent alla tänder.

Om behandlingen går bra försvinner inflammationen i tandköttet och de fördjupade tandköttsfickorna läker. Eftersom delar av tandens fäste förstörts av sjukdomen blir rötterna närmast tandkronan ofta blottlagda. Tänderna kan då se längre ut än förut och ilningar kan förekomma i början.

https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Tandlossning/

ANNONS
Av xenia alpkut - Tisdag 17 okt 00:30

 

Kranium eller skalle är den skelettstruktur som utgör huvudets stomme. Djur som har ett kranium tillhör understammen kraniedjur. Kraniets främsta uppgift är att bära ansiktet och skydda hjärnan. Dessutom har kraniets utformning stor betydelse för flera viktiga sinnesorgan och kroppsfunktioner: Till exempel avgör ögonens placering och avståndet mellan dem artens stereoskopiska seendeöronens placering är avgörande då ljudkällans positions avgörs; tändernas placering och utformning avgör vilket kost som konsumeras; och hos många arter bär kraniet viktiga försvarsvapen som horn och huggtänder.

Kraniell är en anatomisk term som syftar på att något är beläget uppåt mot kraniet, till exempel är magsäcken kraniellt om tarmarna. (magsäcken ligger högre upp än tarmarna). Motsatsen är kaudal.

Fenestrae ("Fönster") kallas de öppningar som påträffas i kranier hos djur.

 


https://sv.wikipedia.org/wiki/Kranium

ANNONS
Av xenia alpkut - Tisdag 17 okt 00:15

Andning syftar till den process där högre organismer inhämtar syrgas (O2) och avger koldioxid (CO2) till omvärldens luft eller vatten, vilket sker med hjälp av ett speciellt andningsorgan (lungorna). Utan lungor skulle endast kroppens allra mest ytliga celler kunna försörjas med syrgas och avge koldioxid. För att uppnå detta genomgår andningen följande fyra faser: Ventilation (in och utflöde av luft), gasutbyte (diffusion av syrgas och koldioxid mellan blod och alveoler) även kallad extern respiration, transport av syrgas och koldioxid till och från cellerna även kallad intern respiration samt reglering av ventilationen. Lungans maximala yta motsvarar ungefär 400m²[källa behövs].



Ventilation

 

Andning är en komplex procedur som involverar många olika vävnadstyper av strukturer i bröstkorgen. När en inandning påbörjas kontraherar diafragman och intercostalmuskulatur, vilket i sin tur utvidgar lungorna och lungsäcken(pleura). Det leder i sin tur till ett undertryck (i förhållande till atmosfärstryck) i utrymmet mellan lungsäcken och lungan samt i lungornas alveoler.

Undertrycket skapar ett sug av luft in till lungorna, vilket medför att alveolerna fylls med luft spontant. Vid en utandning slappnar diafragman och andra muskler av, vilket på grund av lungornas elastiska uppbyggnad gör att lungan dras ihop. Då trycket ökar inne i alveolen kommer luft flöda ut mot munhålan. Den positiva tryckskillnaden mellan alveol och munhåla driver luftflödet vid utandning. Därför kan man också säga att inandningen är en aktiv process, medan utandningen i vila är passiv. Vid forcerad utandning används mm. intercostales internim. rectus abdominism. obliquus externus abdominism. obliquus internus abdominis samt m. transversus abdominis.

Vid konstgjord andning med mun-mot-mun-metoden eller respirator används istället övertrycksandning, då ett övertryck applicerat på luftvägarna trycker ner luft i lungorna som därmed utvidgas.

Dynamiken i bröstkorgen ges av cartilagines costales. Under åldringsprocessen förbenas denna broskstruktur, vilket är anledningen till att äldre människor mer får förlita sig till bukandningen.

Extern respiration[redigera | redigera wikitext]

Gasutbytet sker i alveolerna och är även den enda spontana process som förlitar sig på termodynamikens tre huvudsatser. Gasutbytet är möjligt för att syrgas och koldioxid utövar olika partiella tryck i alveolen och i kapillären. Denna skillnad jämnas ut och därför sker utbytet kontinuerligt. För syrgas gäller att partialtrycket är högre än i kapillären så att syrgas diffunderar till blodet som syresätts. Koldioxid har däremot enbart lite högre partiellt tryck i kapillären jämfört med lungan. Koldioxid diffunderar därför ut i alveolen från blodet. Att partialtrycket endast skiljer sig lite för koldioxid, medan en hög skillnad krävs för syrgas har att göra med gasernas löslighet. Eftersom koldioxid löser sig i blodet mycket bättre än syrgas krävs det olika partiella tryck. Detta enligt Boyles lag. Gasutbytet regleras då syrgasens partiella tryck sjunker i en del av bronkioler, till exempel på grund av slem, genom att de omgivande arteriolerna kontraherar och minskar blodflödet så att det omdirigeras till andra med högre syrgashalt. Då koldioxid ökar svarar istället bronkioler som är omgivna av glatt muskulatur genom att vidgas så att överskottet kan passera ut till atmosfären.



https://sv.wikipedia.org/wiki/Andning

Av xenia alpkut - Tisdag 17 okt 00:00

Vanliga orsaker till svullna ben och fötter är ett långvarigt stående, en lång flygresa och övervikt. Vissa kvinnor får även svullnader under menstruationen. Svullna fötter och ben kan bero på vissa sjukdomar.

Sjukdomar som orsakar svullnader i benen och fötterna kan vara ödem. Det är en sjukdom som ger svullnader. Svullnaderna uppstår på grund av ansamlingar vätska i vävnaderna.

Vad beror svullna ben och fötter på?

När man får svullna ben och fötter så beror det på att en ansamling vätska har samlats i fotens eller benets vävnad. Denna vätskeretention kallas också för ödem.

Om man får svullna ben och fötter och inte kan komma på någon särskild anledning så är det förmodligen ödem. Det finns olika sorters ödem, lymfödem, lipödem eller venöst ödem. Alla tre sorterna är kroniska, de kan alltså inte botas men de kan behandlas.

Venösa ödem brukar synas som svullnader vid anklarna och på fötterna. Man får svullnaden på grund av att man inte har ett normalt vensystem i benen. Blodet forslas från fötterna och upp till hjärtat. För att blodet inte ska rinna neråt igen så finns det klaffar inuti venerna som sluter tätt. När man har sjukdomen så har vissa av klaffarna blivit förstörda. Det kan bero på en blodpropp eller på förslitningar i klaffarna. Detta resulterar i att blodet åker ner igen. När blodet backar tillbaka så visar det sig som ödem (en svullnad). Med tiden kan detta orsaka missfärgning av huden.


Vanliga orsaker till svullna ben och fötter

Ofta kan man få svullna ben och fötter om man har stått upp länge. Även om man suttit stilla i en bil eller i ett flygplan en längre tid. Helt enkelt när man inte har aktiverat och rört på sina ben. Andra orsaker till svullna ben och fötter är graviditet. Skulle man däremot få stora svullnader under sin graviditet så kan det vara ett tecken på havandeskapsförgiftning. Det är ett allvarligt tillstånd som man måste söka vård för.

Har man oförklarligt svullna ben och fötter kan det också vara tecken på hjärtsvikt, njursvikt eller leversvikt.

Finns det någon typ av hemvård för svullna ben och fötter?

Man kan underlätta besvären genom några enkla övningar. När man är hemma kan man ligga i sängen och höja upp benen. Exempelvis vila benen på några kuddar. Detta kan få svullnaden att gå ner. Andra bra saker är att motionera benen. Till exempel är det bra att vara ute och gå. När man rör på benen så pumpas vätskan från benen tillbaks till hjärtat. Man kan även köpa stödstrumpor, dessa strumpor kan underlätta mycket om man flyger eller sitter mycket stilla. 

Här är några tips för svullna fötter:

  • När du vilar, sätt en kudde under benen. På så sätt är fötterna i en högre position än resten av kroppen.
  • Undvik att sitta eller stå stilla under längre perioder.
  • Rör på dig. Det är hjälpsamt eftersom motion stimulerar blodcirkulationen.
  • Om du är överviktig, försök att gå ner lite i vikt. Fetma och övervikt minskar blodflödet i kroppen.

http://www.doktorn.com/artikel/svullna-ben-och-f%C3%B6tter



Av xenia alpkut - Tisdag 17 okt 00:00

Att känna sig ledsen och nedstämd är vanligt och händer alla människor ibland. Men om du är nedstämd en längre tid kan det vara en depression som behöver behandlas. De allra flesta som blir deprimerade blir bättre redan efter några veckor med rätt behandling.


Vad är depression?

Nedstämdhet, oro och ångest är naturliga reaktioner på svåra händelser i livet. Om du till exempel har förlorat jobbet, fått problem med ekonomin eller dina nära relationer, kan du må dåligt under en period. 

Det är också vanligt med nedstämdhet utan någon tydlig anledning. Känslor av sorg, ilska eller håglöshet är en del av livet och varken sjukt eller skadligt. Oftast går känslorna över efter en tid, kanske med stöd av närstående. Vardagens sysslor och rutiner kan också hjälpa till, så att man tänker på och gör annat än det som är svårt.

När nedstämdheten övergår i depression

Om du känner dig nedstämd och orkeslös varje dag under mer än två veckor och har tappat lusten till sådant du vanligtvis brukar tycka om att göra, kan du ha blivit deprimerad.

Gränsen mellan nedstämdhet och depression är flytande. Det händer att den som håller på att bli deprimerad inte själv märker det. Ibland är det de närstående som upptäcker förändringen.

En enstaka depression går oftast över på ungefär ett halvår, men det kan vara en mycket besvärlig period. Det är viktigt att be om hjälp, så att depressionen blir så lindrig som möjligt.

De allra flesta som råkar ut för en depression och får rätt behandling börjar må mycket bättre redan efter några veckor.

Egentlig depression är vanligast

Den vanligaste formen av depression kallas egentlig depression och brukar delas upp i tre nivåer. Även om gränserna mellan de olika nivåerna inte är skarpa kan de beskrivas ungefär så här:

Lätt eller lindrig depression

Om man har en lätt depression kan man ofta fungera socialt och praktiskt i sitt dagliga liv, trots att man mår dåligt inombords. Man kan klara av att gå till jobbet eller umgås med sina vänner, fast det kräver att man anstränger sig och "biter ihop".

Medelsvår eller måttlig depression

Om man har en medelsvår depression kan svårigheterna vara så stora att man inte längre orkar med sitt vanliga vardagsliv eller relationer. Det kan till exempel innebära att man inte klarar av att arbeta, sova ordentligt eller umgås med sina vänner.

Det kan också vara så att man lyckas klara sina plikter, och undviker att visa andra hur man egentligen mår.

Svår depression

Om man har en svår depression påverkas ens tankar och känslor så mycket att man ofta inte ens bryr sig om grundläggande behov som att till exempel äta och dricka. Att man har allvarliga självmordstankar eller direkta planer på att ta sitt liv kan också ingå i symtomen, men det betyder inte att alla som har en svår depression har självmordstankar.

Utmattningssyndrom

Om man har en depression som utlösts av stress kan man ha utmattningssyndrom med egentlig depression. Det kallas ibland för utmattningsdepression, men det är inte alla som får utmattningssyndrom som blir deprimerade.

Återkommande depressioner

Ibland kan depressioner återkomma, och kallas då ibland för recidiverande eller återkommande depression. Om man är deprimerad under en längre tid och inte får behandling, ökar risken att man får återkommande depressioner.

Dystymi

Dystymi är ett tillstånd som liknar lätt egentlig depression. Man känner sig nästan aldrig glad utan alltid något nedstämd och tycker livet är allmänt tungt. För att få diagnosen dystymi, eller sjukligt svårmod som det också kallas, ska man ha haft symtom under minst två år.

Bipolär sjukdom

Om man har återkommande depressioner varvat med perioder av mani, överdriven upprymdhet och omdömeslöshet, kan det handla om bipolär sjukdom. För att få den diagnosen behöver man först utredas av en psykiater. Det är en läkare som är specialist på psykiska sjukdomar.


https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression/

Av xenia alpkut - Måndag 16 okt 20:31

Plötslig hörselnedsättning kan bero på virus eller höga ljud. Ibland vet man inte vad det beror på. Att plötsligt få en hörselnedsättning kan vara obehagligt men ofta går hörselnedsättningen över av sig själv.

 

Symtom

Vanliga symtom är sämre hörsel eller ingen hörsel alls på ena örat. Det kan också kännas som att du har lock för örat. Ibland kan du också få tinnitusyrsel, illamående eller kräkningar.

 

 

Undersökningar

När du kommer till läkaren får du göra en hörselundersökning. Då använder hen bland annat ett öronmikroskop. Det är en apparat som placeras utanför örat. Genom den kan läkaren se in i örat och se örat mycket förstorat och i detalj.

Läkaren testar också din hörsel genom att slå på en stämgaffel och sätta den mitt i din panna. Sedan får du berätta i vilket öra du hör ljudet från stämgaffeln. Det här kallas för Webers test.

Du brukar också få göra en tonaudiometri. Då får du sätta på dig hörlurar och lyssna med ett öra åt gången på en serie rena toner. När du hör en ton markerar du det genom att trycka på en knapp. De svagaste tonerna som du kan uppfatta kallas hörtrösklar och registreras samtidigt i ett diagram, ett så kallat audiogram. Tonaudiometrin visar hur mycket hörseln är nedsatt och om nedsättningen beror på ett mekaniskt fel i mellanörat, en skada på innerörat eller en skada på hörselnerven.

 

Behandling

De flesta blir av med besvären utan någon behandling. Trots det är det viktigt att du söker vård om du har fått en plötslig försämring av hörseln för att utesluta att besvären beror på en skada på till exempel hörselnerven eller snäckan.

Ofta hittar inte läkaren någon särskild orsak till hörselnedsättningen. Då brukar det vanligaste rådet vara att vila och undvika fysisk och psykisk ansträngning för att de skadade hörselcellerna ska återhämta sig. Du ska också försöka undvika att utsätta det skadade örat för höga ljud under åtminstone en vecka. Om det behövs kan du använda hörselskydd.

Ibland kan läkaren skriva ut behandling med kortison i form av tabletter för att minska svullnaden i örat om du har det.

 

 

Av xenia alpkut - Måndag 16 okt 12:30

Den tidiga stressforskningen fokuserade nästan uteslutande på den akuta stressreaktionen och baserades i hög grad på djurstudier. Idag har stressforskningen alltmer kommit att handla om individers reaktioner på kronisk och långvarig stress.

Man kan förenklat dela in dagens stressforskning i tre huvudinriktningar; en biologisk, en miljöbaserad och en psykologisk inriktning. Dessa forskningstraditioner har delvis olika fokus och bygger till stor del på, och är en vidareutveckling av, tidigare teoretiska modeller av stress.

Biologisk stressforskning
Den biologiska stressforskningen bygger vidare på Cannons och Selyes grundforskning och har som fokus att undersöka de fysiologiska processerna bakom stressreaktionen. Man har sett att upprepad eller förlängd aktivering av dessa kroppsliga reaktioner ökar risken för både fysiska och psykiska sjukdomar. Det största intresset har legat på aktiviteten i det autonoma nervsystemet och då främst binjuremärgens och binjurebarkens roll vid produktion av adrenalin och cortisol. För att mäta fysiologiska reaktioner har man i huvudsak tre metoder:

1. Analysera förekomst av stresshormoner (i t ex blod, saliv eller urin)
2. Mäta kardiovaskulära responser (t ex hjärtrytm, blodtryck)
3. Mäta stressens effekter på immunsystemet (psykoneuroimmunologi)

Miljöbaserad stressforskning
Inom denna inriktning ligger fokus på stressutlösande faktorer i miljön eller livshändelser som kräver hög grad av anpassning. Det primära målet har varit att kartlägga de händelser i miljön som leder till upplevd stress och stressrelaterade sjukdomar.
Adolf Meyer konstaterade redan på 1930-talet att det fanns en koppling mellan stressande livshändelser och en rad sjukdomstillstånd. Utifrån denna tanke har man med tiden försökt att kartlägga olika faktorer i miljön och livshändelser, som för de flesta har visat sig ha ett samband med upplevd stress.

Stressreaktionen - vårt biologiska larmsystem
Under stress så reagerar vi på flera olika sätt - kroppsligt, kognitivt (tankar), känslomässigt och beteendemässigt. Hur reaktionerna uttrycks är till stor del relaterat till hur lång tid vi utsätts för den stressutlösande situationen. Den omedelbara stressreaktionen kan ses som kroppens alarmsystem (den s.k fight-flight responsen). Alarmet aktiveras så fort du känner dig arg, hotat eller utmanad. När larmet går utsöndras hormoner som utlöser en serie fysiologiska förändringar i kroppen, som syftar till att maximera tillgången på energi i kroppen.



http://www.doktorn.com/artikel/vad-h%C3%A4nder-i-kroppen-vid-stress

Av xenia alpkut - Måndag 16 okt 11:45

 


Jasmine Bergström, 13, tog sitt liv i juli.

Hon var inlåst på SiS-hem, statliga ungdomshem skapade för 15-17-åringar med allvarlig kriminalitet och drogproblem.

Själv var hon ett barn med ADHD och svår uppväxt.

Vår granskning avslöjar att barn med svåra psykiska problem förvaras på SiS-hem. Där kan de isoleras på obestämd tid och utan att få behandling.

Självmordsförsöken på SiS-hem har fördubblats på tre år.

Jasmine Bergström hade inget missbruk och hade inte begått brott. Hon hade flera diagnoser och var kraftigt utagerande. På två år omplacerades hon sju gånger mellan olika familjehem och institutioner.


Då beslutade socialförvaltningen i Gävle att ansöka hos Statens institutionsstyrelse, SiS, om plats på låst ungdomshem.

Mot sin vilja fördes 13-åriga Jasmine till SiS-hem i Boden, därefter till Ekerö där hon placerades bakom låsta dörrar för så kallad “vård i enskildhet” med en inhägnad rastbur utanför. Hon fick bara umgås med personal.

Hon förbjöds att gå ut utan att två personal övervakade henne och tilläts använda telefon och dator endast en timme varje dag.

I sin dagbok beskrev hon desperat försöken att få besked om hur länge hon måste vara inlåst.

Fick ingen behandling

Jasmine Bergström var satt i tvångsvård för att hon enligt socialtjänsten hade “stora vårdbehov”. Hon hade förutom ADHD så kallat “trotssyndrom” men även en depression. Psykolog hade varnat för att depressionen snabbt kunde bli värre, “varpå risken för suicid ökar”.

Men under drygt nio månader i tvångsvård fick Jasmine ingen behandling, utöver ett samtal om ilskekontroll.

Ett annat vårdhaveri som vi tidigare granskat är Josefin, ”Flickan bakom pansarglas”, som den 3 september tog sitt liv efter att ha omplacerats 33 gånger mellan olika familjehem och institutioner.

Josefin var tvångsplacerad på SiS-hemmet Lövsta på ”vård i enskildhet” när hon förra hösten gjorde sitt 17:e självmordsförsök. Hon var då 13 år.

Vi har granskat båda fallen och försökt reda ut vem som bär ansvar för att två flickor i samhällsvård tagit sina liv på tre månader.

Vår granskning visar att socialtjänsten gav upp försöken att hitta ett familjeboende och ansökte istället om tvångsvård på SiS-hem, som skapades för att kunna låsa in äldre tonåringar med missbruk och kriminalitet.

 Trots att flickorna var bara 13 år.

 Kunskap finns om att vårdformen inte är lämplig för barn utan missbruk och kriminalitet.


https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kAQlX/jasmine-13-behovde-vard--lastes-in-och-tog-sitt-liv

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11 12 13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se