Alla inlägg under januari 2012

ANNONS
Av xenia alpkut - 5 januari 2012 10:28

Södra Stockholm har på torsdagsmorgonen drabbats av ett större strömavbrott. 
Drygt 23 000 hushåll är berörda.

Områdena Hägersten, Fruängen, Långbro, Mälarhöjden, Bredäng och Aspudden drabbades strax efter klockan 07 av strömavbrott. 
Tunnelbanans röda linje står stilla där.
SL har satt in ersättningsbussar mellan Norsborg och Liljeholmen samt Fruängen och Liljeholmen på grund av strömavbrottet. 

Får gå

Den stillastående tunnelbanan drabbade många på väg till jobbet.
– Ett hundratal människor stod och väntade på kollektivtrafiken vid både Aspudden och Liljeholmen. Vi är ett litet lämmeltåg som går till fots från söderförorterna in mot centrum, berättar en försenad resenär för TT.
Resenären Teddy Skarin åkte hemifrån med tunnelbanan från Aspudden vid sju. Strax innan Bredäng stannade tåget. 
- Vi satt fast i cirka en timme innan SL sa att tåget skulle evakueras. Så nu ska vi gå till Bredäng station, säger han till Expressen.se strax efter klockan åtta. 
Fortum undersöker vad det är som har hänt. Elbolaget beräknade på morgonen att strömmen skulle börja komma tillbaka etappvis från klockan 08.30. 
Vid 09-tiden hade Fortum lyckats lokalisera felet, dock oklart hur många som börjat få tillbaka ström. 

ANNONS
Av xenia alpkut - 4 januari 2012 13:48

       

Av xenia alpkut - 4 januari 2012 13:25

 

 

    

På tio år har användningen av kemikalier mer än fördubblats och nästan hälften av dem anses av Kemikalieinspektionen vara hälsofarliga. Vi hittar kemikalierna framför allt i det vi har närmast kroppen och i det som våra barn leker med.

Det är svårt som konsument att veta om det finns några farliga kemikalier i de varor vi köper. Något krav på innehållsdeklaration finns inte för varor.

-Det finns ju för mat, men för varor finns inte alls samma regler, säger Frida Ramström på Kemikalieinspektionen.

Det handlar om allt från elektronik och byggvaror till leksaker och kläder. Och det är just i kläder och leksaker som flest oönskade kemikalier påträffas.

Det visar SVT:s genomgång av det så kallade Rapex-registret, som är ett system inom EU som myndigheterna ska rapportera till när de hittar varor som innehåller för höga halter av farliga kemikalier.

Kemikailieinspektionen

Frida Ramström jobbar som inspektör på Kemikalieinspektionen. Hennes uppgift är att snoka reda på varor som innehåller för höga halter av farliga ämnen.

Hon gör stickprovskontroller i butiker och analyserar varorna.

-Vi hittar brister hela tiden, säger hon och visar en ask barnkritor som hon har hittat för höga halter bly i.

-Barn tar ju ofta saker i munnen. Och att få i sig bly är allvarligt, man kan bli förgiftad. Och det har faktisk hänt att barn har avlidit av blyförgiftning.

Frida Ramström visar också en radiostyrd bil som innehåller för höga halter bly och en uppblåsbar badring som innehåller en otillåten ftalat, ett ämne som används för att göra pvc-plast mjuk.

5-30 procent innehåller för höga halter
-I de kontroller vi gör innehåller mellan 5 och 30 procent av varorna för höga halter av miljö- eller hälsofarliga kemikalier, säger Frida Ramström som påpekar att det de hittar är bara en droppe i havet.

Det finns flera anledningar till varför det är så här, enligt Frida Ramström. Lagstiftningen är för svag vad gäller hälsofarliga kemikalier, det finns inget krav på att innehållsdeklarera varor och det är upp till tillverkare och importörer att kontroller sina varor.

-Handeln med varor är i dag global vilket gör att det är svårt att ha kontroll över de varor som importeras. Vi vet egentligen väldigt lite.

Av alla leksaker som säljs inom EU är 85 procent tillverkade i Kina, enligt FN. Och det är också leksaker från Kina som innehåller flest otillåtna kemikalier, enligt Rapex-registret.

-Här i Kina är det inga problem att köpa leksaker med ftalater, säger SVT:s korrespondent Niklas Sjögren och visar upp badleksaker i plast.

Ftalater i Kina
När Greenpeace i Kina nyligen testade 30 slumpvis utvalda leksaker från affärer i fyra stora städer visade sig 21 av dem innehålla skadliga halter av ftalater. Men så är heller inte ftalater i leksaker förbjudna i Kina.

-Kunskapen om ftalaternas skadliga effekter är inte så spridd i Kina ännu och det är ingen prioriterad fråga hos myndigheterna, säger Wu Yixiu på Greenpeace i Kina till SVT.

Flera av de leksaker som innehöll höga halter ftalater är tillverkade av företaget Innovative Toys. De hymlar inte med att de använder ftalater, men påstår att det är bara i produkter för den inhemska marknaden.

-Alla leksakstillverkare i Kina använder ftalater i de inhemska produkterna, säger Zhang Hong på Innovative Toys till SVT.

-I de leksaker vi exporterar använder vi en annan mjukgörare från Tyskland. Men det är dyrt så vi har inte råd att använda den till allt, säger Zhang Hong.

Tips från experten
Så hur ska man som konsument egentligt kunna ta reda på om en leksak innehåller några skadliga kemikalier? Nej, det är inte lätt, menar Frida Ramström, men hon har några tips.

-Handla i seriösa butiker som är bra på leksaker. De har oftast någon som jobbar med de här frågorna. Lukta på plastleksaker. Luktar de starkt av plast, undvik dom, för då finns risk att de innehåller ftalater. Köp heller inte leksaker som luktar parfym. De kan vara tillsatta för att dölja plastlukt och kan i sig dessutom vara allergiframkallande. Och fråga i butiken. Som konsument har du rätt att inom 45 dagar få veta om en vara innehåller några farliga ämnen. Den rätten finns i EU:s gemensamma kemikalielagstiftning Reach.  

Regeringen har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för en giftfri vardag under åren 2011-2014 som ska minska risken för att människor i sin vardag utsätts för farliga kemikalier.

År 2013 börjar också nya regler att gälla för kemikalier i leksaker enligt EU:s nya leksaksdirektiv. CMR-ämnen, det vill säga cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, får då inte användas i leksaker.

-Förhoppningsvis blir det bättre. Men det här ju EU-lagstiftning och omfattar exempelvis inte Kina, avslutar Frida Ramström.

    



Av xenia alpkut - 4 januari 2012 11:08



Hot och våld är ett växande problem på akuten. Många mottagningar har tvingats införa väktare, övervakningskameror och lås på dörrarna kvällstid. ”Det har gått så långt att vi nu lär personalen självförsvar”, säger Lars Stavenow, chef på akuten vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.


Personalen på landets akutmottagningar har blivit en alltmer utsatt yrkesgrupp. Hot och våld är numera vardag för sjuksköterskor på akuten.

– Förr var vi en ganska skyddad arbetsgrupp som man var rädd om. Nu är det annorlunda. Vi har numera ordningsvakter nattetid för att stävja bråk och stök, säger Monica Sundberg, vårdchef vid akuten på Falu lasarett.


Flera sjuksköterskor har skadats lindrigt i handgemäng med patienter eller anhöriga. Ytterdörren är nu stängd sena kvällar och nätter för att skydda personalen.


Dagens Nyheter har ringt runt till femton stora och medelstora sjukhus runt om i landet och bilden är samstämmig. Samtliga verksamheter vi varit i kontakt med bekräftar att hot och våld har blivit ett växande problem.


– Det är ett hårdare klimat i samhället och då blir akutmottagningar väldigt utsatta. Vi är fronten som möter dilemmat, säger Elisabeth Hellström, verksamhetschef för akutmottagningen på Kärnsjukhuset i Skövde.


Nyligen blev ettundersökningsrum på sjukhuset totalt demolerat. En patient var aggressiv och personalen var tvungna att kalla på hjälp av väktare.


– Med deras hjälp fick vi in personen i ett rum och låste dörren. Rummet förstördes helt och hållet. Det var tur att vi löste situationen på det sättet, annars hade andra patienter kunnat råka illa ut, säger Elisabeth Hellström.


Det finns ingen färsk nationell statistik om hot och våld på akutmottagningar. Verksamhetscheferna baserar uppgifterna på personalens intryck.


Som en direkt följd har de flesta akutmottagningar satt upp övervakningskameror och anlitat väktare. Vissa låser ytterdörrarna vid 22-tiden.


– Vi har skapat genomtänkta flyktvägar, överfallslarm och liknande för att på olika sätt öka tryggheten. Vi har ett samarbete med polisen och en del i personalen har fått undervisning i självförsvar, säger Lars Stavenow, verksamhetschef på akutcentrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö.


En förklaring till det växande problemet med hot och våld är enligt flera sjukhus att det blivit vanligare med missbruksproblem, vilket bidrar till att patienter blir mer våldsamma.


Dessutom har hot och våld generellt blivit ett växande problem i samhället.


– Befolkningen är mer krävande och vill ofta komma till direkt. Om man kommer hit för en enklare åkomma och blir hänvisad till en vårdcentral kan det ibland uppstå en del aggressivitet och missnöje, säger Lars Stavenow.


På de flesta håll i landet utbildas personalen i vad man ska göra vid hotfulla situationer.


På Akademiska sjukhuset i Uppsala tror man att en del våldsamma patienter tidigare har hanterats av polisen.


– Allt som hänt på häkten genom åren gör att polisen kanske inte vågar behålla berusade personer om det skulle hända något. De vill helst att personerna ska övervakas hos oss, säger Eva Widén, gruppchef på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset.


Flera sjuksköterskor har skadats lindrigt i handgemäng med patienter eller anhöriga. Ytterdörren är nu stängd sena kvällar och nätter för att skydda personalen.


Dagens Nyheter har ringt runt till femton stora och medelstora sjukhus runt om i landet och bilden är samstämmig. Samtliga verksamheter vi varit i kontakt med bekräftar att hot och våld har blivit ett växande problem.


– Det är ett hårdare klimat i samhället och då blir akutmottagningar väldigt utsatta. Vi är fronten som möter dilemmat, säger Elisabeth Hellström, verksamhetschef för akutmottagningen på Kärnsjukhuset i Skövde.


Nyligen blev ettundersökningsrum på sjukhuset totalt demolerat. En patient var aggressiv och personalen var tvungna att kalla på hjälp av väktare.


– Med deras hjälp fick vi in personen i ett rum och låste dörren. Rummet förstördes helt och hållet. Det var tur att vi löste situationen på det sättet, annars hade andra patienter kunnat råka illa ut, säger Elisabeth Hellström.


Det finns ingen färsk nationell statistik om hot och våld på akutmottagningar. Verksamhetscheferna baserar uppgifterna på personalens intryck.


Som en direkt följd har de flesta akutmottagningar satt upp övervakningskameror och anlitat väktare. Vissa låser ytterdörrarna vid 22-tiden.


– Vi har skapat genomtänkta flyktvägar, överfallslarm och liknande för att på olika sätt öka tryggheten. Vi har ett samarbete med polisen och en del i personalen har fått undervisning i självförsvar, säger Lars Stavenow, verksamhetschef på akutcentrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö.


En förklaring till det växande problemet med hot och våld är enligt flera sjukhus att det blivit vanligare med missbruksproblem, vilket bidrar till att patienter blir mer våldsamma.


Dessutom har hot och våld generellt blivit ett växande problem i samhället.


– Befolkningen är mer krävande och vill ofta komma till direkt. Om man kommer hit för en enklare åkomma och blir hänvisad till en vårdcentral kan det ibland uppstå en del aggressivitet och missnöje, säger Lars Stavenow.


På de flesta håll i landet utbildas personalen i vad man ska göra vid hotfulla situationer.


På Akademiska sjukhuset i Uppsala tror man att en del våldsamma patienter tidigare har hanterats av polisen.

– Allt som hänt på häkten genom åren gör att polisen kanske inte vågar behålla berusade personer om det skulle hända något. De vill helst att personerna ska övervakas hos oss, säger Eva Widén, gruppchef på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset.

Flera sjuksköterskor har skadats lindrigt i handgemäng med patienter eller anhöriga. Ytterdörren är nu stängd sena kvällar och nätter för att skydda personalen.

Dagens Nyheter har ringt runt till femton stora och medelstora sjukhus runt om i landet och bilden är samstämmig. Samtliga verksamheter vi varit i kontakt med bekräftar att hot och våld har blivit ett växande problem.

– Det är ett hårdare klimat i samhället och då blir akutmottagningar väldigt utsatta. Vi är fronten som möter dilemmat, säger Elisabeth Hellström, verksamhetschef för akutmottagningen på Kärnsjukhuset i Skövde.

Nyligen blev ettundersökningsrum på sjukhuset totalt demolerat. En patient var aggressiv och personalen var tvungna att kalla på hjälp av väktare.

– Med deras hjälp fick vi in personen i ett rum och låste dörren. Rummet förstördes helt och hållet. Det var tur att vi löste situationen på det sättet, annars hade andra patienter kunnat råka illa ut, säger Elisabeth Hellström.

Det finns ingen färsk nationell statistik om hot och våld på akutmottagningar. Verksamhetscheferna baserar uppgifterna på personalens intryck.

Som en direkt följd har de flesta akutmottagningar satt upp övervakningskameror och anlitat väktare. Vissa låser ytterdörrarna vid 22-tiden.

– Vi har skapat genomtänkta flyktvägar, överfallslarm och liknande för att på olika sätt öka tryggheten. Vi har ett samarbete med polisen och en del i personalen har fått undervisning i självförsvar, säger Lars Stavenow, verksamhetschef på akutcentrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

En förklaring till det växande problemet med hot och våld är enligt flera sjukhus att det blivit vanligare med missbruksproblem, vilket bidrar till att patienter blir mer våldsamma.

Dessutom har hot och våld generellt blivit ett växande problem i samhället.

– Befolkningen är mer krävande och vill ofta komma till direkt. Om man kommer hit för en enklare åkomma och blir hänvisad till en vårdcentral kan det ibland uppstå en del aggressivitet och missnöje, säger Lars Stavenow.

På de flesta håll i landet utbildas personalen i vad man ska göra vid hotfulla situationer.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala tror man att en del våldsamma patienter tidigare har hanterats av polisen.

– Allt som hänt på häkten genom åren gör att polisen kanske inte vågar behålla berusade personer om det skulle hända något. De vill helst att personerna ska övervakas hos oss, säger Eva Widén, gruppchef på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30 31
<<< Januari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se