Alla inlägg under januari 2012

Av xenia alpkut - 22 januari 2012 14:17

 

 
ANNONS
Av xenia alpkut - 22 januari 2012 10:25

   Igår åt jag på restaurang Faros. Maten var god.



ANNONS
Av xenia alpkut - 22 januari 2012 10:15

 


En okänd man ringde polisen och sa att han lagt en bomb på Valhallagatan i Skara. 

500 000 ville han enligt Dagens Nyheter ha för att ingen skulle hända. 

Vid klockan 03.00 hittades en misstänkt låda på platsen och ett stort område spärrades av. 

Inte förrän vid 10-tiden hävdes avspärrningarna efter att larmet visat sig vara falskt.


Mannen har ringt polisen vid flera tillfällen den senaste tiden. Vid klockan 01.30 kom ännu ett samtal. En timme senare meddelade mannen att han skridit till verket och lagt en bomb på Valhallagatan i Skara.

För att inget skulle hända krävde mannen 500 000 kronor som han ville ha lämnade i en soptunna i närheten,

När polisen kontrollerade saken hittades en låda som det stod "bomb" på. Där fanns även sladdar och någon form av deg.

Ett stort område spärrades av och flera personer evakuerades från sina bostäder.

– Vi gör en bedömning att vi vill undersöka föremålet, säger Åsa Andersson, biträdande länsvakthavande vid polisen i Västra Götaland, till Expressen.se.

Evakuering

Bombtekniker från Göteborg anlände på söndagsmorgonen. De arbetade vid klockan 08.50 på platsen, bland annat med hjälp av en radiostyrd robot som körts fram till den misstänkta lådan.

Man har även skjutit två skott på den.

Den första bedömningen är att det handlar om ett falsklarm, uppger Margita Johansson, inre befäl vid polisen i Lidköping, för Expressen.se.

Vid klockan 10.00 togs avspärrningarna bort.

– En första undersökningen visar inte är någon riktig, säger Margit Johansson.

Margit Johansson vill inte kommentera DN:s uppgifter om hotsamtalen.

 

http://www.expressen.se/gt/falskt-bomblarm-stangde-skara/

ROS

Av xenia alpkut - 21 januari 2012 11:52

Växtsätt [

Det går att dela in rosor i tre grundläggande växtsätt. Detta är på inget sätt en systematisk indelning, utan mer en praktisk indelning med fingervisning om vilken skötsel sorten vill ha.

Buskrosor [redigera]     

 


En ros i Belgien.

 


Modern buskros 'Leander'

 


 


 


Buskrosor är rosor som blir ungefär 100–200 cm höga och vanligen lika breda. Vissa högre buskrosor kan även användas som klätterrosor om de binds upp, och klätterrosor som växer i ett kallt klimat blir ibland buskrosor.

Till de gammeldags buskrosorna hör alla rosor som uppkommit tidigare än år 1867. Till denna typ räknas dock oftast gallicarosor, portlandrosor, jungfrurosor, mossrosor, damascenerrosor, centifoliarosor och bourbonrosor; dessa består i sin tur av flera sorter. Gammeldags buskrosor blommar vanligen endast en gång per år och är vanligen låga, doftande, och något glesa. Det finns ungefär ett hundratal icke-förädlade rosor. Dessa brukar användas i rosförädlingen genom att känsliga sorter okuleras på dess rot, som gör dem mer härdiga. De rosor som säljs på egen rot kallas rotäkta. Både de gammeldags buskrosorna och vildrosor som säljs i handeln är vanligen förädlade.

Moderna buskrosor är mer förädlade och är ofta korsningar mellan gammeldags rosor och kinarosor. Många är remonterande, vilket betyder att de blommar en gång i juni-juli och sedan en gång till på hösten, eller ständigt blommande. Till denna grupp räknas ibland även noisetterosor, engelska rosor (el. Austinrosor), renaissancerosor, samt marktäckande rosor som dock inte blir så hög som andra buskrosor men bredare.

Under senare årtionden har det blivit vanligt att odla importerade rosor från Kina (månadsrosor el. kinarosor). Dessa klarar bara klimatet i södra Sverige; ett fåtal växtzon IV. Från de österländska rosorna härstammar moschatarosorna, och terosor som beroende på klimat och sort kan vara klättrande, buskar, eller rabattrosor.

 


'Ilse Krohn Superior', klätterros här till rosenvalv

Klätterrosor [redigera]

Klätterrosor skiljer sig från buskrosor genom att ha längre och vekare grenar. Grenarna kan ibland bli flera meter beroende på sort och om den trivs. Ofta är gränsen till buskrosor oskarp och de flesta klätterrosor fungerar bra som buskrosor. Flertalet grupper innehåller klättrande sorter.

I England delar man in klätterrosorna i ramblers och climbers; ramblers har vekare grenar varför de kräver stöd för att växa upprätt och blommar på fjolårsskotten, medan climbers har ett kraftigare växtsätt och blommar på årsskotten . I Sverige saknas dylika undergrupper av klätterrosorna, och de delas i stället in efter blomningstid i sommarblommande, ständigt blommande och remonterande sorter.

Grupper som till övervägande del innehåller klätterrosor är;

Ayrshirerosor (Rosa Arvensis-Gruppen)

Beggerianarosor (Rosa Beggeriana-Gruppen)

Filipesrosor (Rosa Filipes-Gruppen)

Helenaerosor (Rosa Helenae-Gruppen)

Kordesiirosor (Rosa Kordesii-Gruppen)

Multiflorarosor (Rosa Multiflora-Gruppen)

Sempervirensrosor (Rosa Sempervirens-Gruppen)

Setigerarosor (Rosa Setigera-Gruppen)

Soulieanarosor (Rosa Soulieana-Gruppen)

Storblommig klätterrosor (Rosa Storblommiga Klätterros-Gruppen)

Wichuranarosor (Rosa Wichurana-Gruppen)

Rabattrosor [redigera]

Rabattrosor är lägre än de andra och blir sällan högre än 100 cm. Egentligen omfattar begreppet "rabattrosor" flera grupper, som tehybridrosor, floribundarosor, polyantharosor m fl. Gränserna mellan dessa är oskarp då de är starkt förädlade. Till rabattrosorna kan man även föra miniatyrrosorna som sällan blir högre än 50 cm, och som i södra Sverige kan drivas utomhus men som även odlas som krukväxt.

Förökning [redigera]

Rosor förökas vanligen genom sticklingar, okulering eller med frön från nypon. För äkta arter fungerar frösådd utmärkt, även om grobarheten endast är omkring 50%. Men med förädlade hybrider kan frösådd ge överraskande resultat. Anlagen i fröna är nämligen inte desamma som rosens egna. Okulering innebär att en sort ympas på en annan rot. För såväl sticklingsförökning som okulering gäller att det kräver träning och kunskap för att lyckas.

Rosangrepp [redigera]

Rosor drabbas mycket lätt av olika sjukdomar och skadedjur. Detta gäller framför allt odlade hybrider. En del sjukdomar kan förebyggas genom vattning, gödsling och jordförbättring, andra måste bekämpas när de uppkommer.

De vanligaste angreppen på rosor är bladlus och rosenstrit, två små djur som äter blad och hämmar tillväxten. Dessa, och trips, kan bekämpas genom att spruta rosorna med såpvatten. Svartfläcksjuka, mjöldagg, rost, och barkfläcksjuka är svampsjukdomar som botas genom att angripna delar skärs bort. Om detta inte sker kan hela plantan snabbt insjukna, med bladavfall eller genom att delar av växten dör. Svampsjukdomarna känns igenom genom att blad får gula fläcker (rost, men kan vara strit om det finns djur på undersidan av bladen), gulnande blad med bruna fäckar (svartfläcksjuka), gråvita blad (mjöldagg) eller bruna fläckar på stammen (barkfläcksjuka). Det finns flera steklar som kan angripa rosor. Slemmiga rosenbladsstekeln äter upp bladen, bladrullstekeln rullar ihop bladen till puppor för sina ägg, rosenskottstekeln får nya skott att vissna. Steklar måste liksom svampsjukdomarna behandlas genom att angripna ställen klipps bort. Rosenvecklaren kan lätt förväxlas med bladrullstekeln, men de får bladen att vika ihop sig i stället för att rulla ihop dem.

Rosens användning [redigera]

 


Kanelros (Rosa majalis)

I södra Europa kan man se stora fält med rosor som används till att utvinna rosenolja från, vilket används inom parfymindustrin, och rosenvatten, som troligen är historiens äldsta ansiktsvatten.

Kanderade rosblad används till bakverk och som konfekt, och rosenblad används till vissa brännvinskryddningar och likörer, till dekoration av maträtter, och till doftkrus. Under medeltiden framställde munkar rosenhonung som användes både som sötningsmedel och för att bota lungsot.

Rosenolja användes för tusentals år sedan till balsamering, och romarna smorde sig med den för att hålla huden ung. Under medeltiden trodde man att rosenolja kunde bota ögonsjukdomar. Under lång tid användes rosen av apotekare för dess antiseptiska egenskaper.

Rosens nypon används till matlagning och är mycket rik på C-vitamin.

Rosen som symbol [redigera]

I den kaldeiska staden Ur finns det första omnämnandet av rosor då den sumeriske kungen Sargon (2684-2630 f.Kr.) sägs ha tagit med sig rosor från ett krig. I Egypten finns Gallicarosor avbildade från 400-talet f.Kr i en grav.

Enligt grekisk mytologi skapades rosen av Adonis kärlek till Afrodite; vid sin död ska han ha förvandlats till en röd ros. Därför förknippas den röda rosen med erotisk kärlek. Afrodites son Eros gav en ros till förtrolighetens gud Harpokrates, varför den senare via Dionysoskulten, kom att uppfattas som en symbol för tystnadsplikt. I antikens Rom firade man rosen under festen Rosalia 11 maj. Den romerska aristokratin smyckade sig ofta med rosenkransar, och rosenblad ströddes ut på marken framför någon som ärades.

Filosofen Konfucius (551-479 f.Kr.) berättar att den kinesiske kejsaren hade 600 böcker om rosor i sitt bibliotek. I Persiens Avesta var rosen en religiös symbol, och det finns flera bevis för att det funnits en rosenkult i mellersta Östern, Indien och Syrien. Kännetecknande för Persiens rosor var att de fanns gula sorter. Det är egentligen ett lån från islam att se gula rosor som den falska kärlekens symbol: enligt vissa legender förvandlade Allah en rosenkvist gul för att bevisa Muhammeds ena hustru Aïshas otro.

 

Inom kristendomen upptog man flera av dessa symboliska betydelser. I Bibeln framgår att Jesus korsfästes med en törnekrona, varför den röda rosen förknippas med Jesu blod. Kristendomens biktstolar pryddes ofta av fembladiga rosor,efter den romerska traditionen att hänga en ros över dörren när de pågick ett hemligt eller viktigt möte, varifrån uttrycket sub rosa ("under tystnadspliktens insegel") kommer. I Italien kallas pingstdagen Domenica rosata som en kvarleva av Rosalia. Tidigt kom även rosen att förknippas med jungfru Maria som ofta avbildas i en rosengård eller med en ros i handen. I en av de äldsta Mariahymnena liknas hon vid en vit ros utan törne. Trots detta har vita rosor kommit att symbolisera död. Sarons ros anspelar på kvinnan i Höga visan: "Grönskande är vårt läger, cedrarna är bjälkar i vårt hus, cypresserna vårt tak. Jag är en vildros på Sarons slätt, en lilja i dalen". Den heliga Rosalia firas i den katolska världen den 15 juli. 1478 blev rosenkransandakter sanktionerade av påven.

Inom vissa frimurarordnar används rosen vid begravningar[källa behövs]; tre rosor kastas ner i graven på en ordensbroder vilka symboliserar ljus, liv, och kärlek. Varje Johannes döpares dag smyckas logen med rosor i tre färger[källa behövs]. Andra ordnar har ros i sitt namn, till exempel Rosencreuzarna. Inom alkemin symboliserar den röda och den vita rosen de manliga och de kvinnliga motsatserna, urämnena som ska förenas under den alkemiska processen.

Rosornas krig kallas inbördeskriget i England 1455-1485 mellan husen York ("Yorks vita ros") och Lancaster ("röda rosen") efter deras heraldiska vapen; deras båda rosor ingår i Tudors vapen som symbol för ätternas förening i äktenskap. Stiliserade rosor är vanliga inom heraldiken, och har gett upphov till bland andra släktnamnet Tre Rosor, men även i Martin Luthers sigill ingick en ros. Finlands vita ros är den förnämsta orden i Finland. En röd ros är även Socialdemokratins symbol internationellt. Rosen och korset tillsammans, rosenkorset, är tecknet för ett esoteriskt, evangeliskt kristet förbund under renässansen, "De vises kollegium", som Rosencreutzarna flera gånger försökt återuppliva. Den gyllene rosen var ett förtjänsttecken som påven Leo IX instiftade 1049 till dygdiga kvinnor och senare kunde även män tilldelas den.

Rosen i litteraturen [redigera]

Den mest kända berättelsen där rosor spelar en avgörande roll är förmodligen Törnrosa, där rosen framkommer i dess negativa aspekt som taggig och otämjbar. Den äldsta bevarade dikten som handlar om rosor är skriven av den grekiska diktarinnan Sappho (ca 600 f.Kr.):

Från den grekiska kulturen kommer flera dikter och legender om rosen; Anakreons dikter, och legender om drottningen Rhodante från Korint som förvandlades till en ros när män blev för närgångna.

Rosen förekommer ofta i julpsalmer genom att den symboliserar jungfru Marias oskuld; Det är en ros utsprungen, och Maria går i rosengård. Romanen om Rosen av Guillaume de Lorris och Jean de Meung är en av de mest berömda medeltida dikterna där rosen symboliserar kärleken. I Dantes Divina Commedia kallas den himmelska kärleken Rosa candida och anspelar på den röda rosen som Jesu blod.

Att rosor ofta uppkallas till ära åt någon person har William Shakespeare spunnit vidare på i Romeo och Julia, där Julia sörjer sin och Romeos släktfejd:

O var nåt annat namn

Vad är ett namn? Det vi kallar ros

Skulle ju dofta lika underbart

Vad den än hette.

Av xenia alpkut - 20 januari 2012 21:36

 
Av xenia alpkut - 20 januari 2012 16:11

 

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30 31
<<< Januari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se