Alla inlägg den 27 mars 2012

ANNONS
ANNONS
Av xenia alpkut - 27 mars 2012 17:12

         


Av xenia alpkut - 27 mars 2012 17:02

Blomman är den del av gömfröväxterna som är avsedd för fortplantning. Blommans funktion är att producera frön. Blommor är ofta färgglada eller doftande för att locka till sig insekter så att de kan bli pollinerade.


Blommans fertila delar: ståndare och pistill

Stödblad kan sitta vid blomskaftets bas och blad på själva skaftet kallas förblad. Blomaxeln är den del där skaftet övergår i blomman. Blommans blad sitter vanligen i två kransar och kallas tillsammans hylleblad. Hyllebladens placering i förhållande till fruktämnet varierar inom olika familjer och man brukar tala om översittande, kringsittande eller undersittande hylle (se Pistill). Hyllebladen kan ofta skiljas i foderblad och kronblad. De enhjärtbladiga växterna har ofta två kransar med tre blad av likartat utseende, vilka brukar kallas kalkblad. Foderbladen är ofta gröna eller bruna, fria eller hopväxta. Kronbladen är i regel färgade och fungerar som skyltorgan för pollinerande insekter.

Kronbladen kan vara fria från varandra (fribladig) eller hopväxta (sambladig), som exempelvis hos klockväxterna. En del blommor har sporre för nektar. Det kan också finnas en bikrona som är extra utskott på kronbladen eller kalken (exempelvis hos rödblära eller påsklilja).

Tepaler avser hylleblad där dessa inte differentierade i foder och krona, som hos kaktusfamiljen och magnoliaPetaler är kronblad, sepaler är foderblad. Dessa latinska termer används även på många andra språk.

Symmetrigrupper [redigera]

Se även artikeln om blomsymmetri. Blommorna kan indelas i symmetrigrupper. Man kallar en blomma radiärsymmetrisk (aktinomof) om man uppifrån kan dela den i två lika delar, tre eller flera gånger genom centrum. Exempel är flertalet fetbladsväxterBisymmetriska blommor med endast två symmetriplan är typiskt för exempelvis korsblommiga. Blommor med endast ett symmetriplan kallas zygomorfa, exempelvis lejongapsväxterna och ärtväxterna.


Blomutveckling [redigera]

Man vet numera ganska väl hur identiteten av blommans organ bestäms under blommans bildande. Organanlagen uttrycker tre olika genfunktioner som i olika kombinationer bestämmer vilket organ som bildas. Genfunktionerna kallas A, B och C-funktioner. Det anlag som skall bilda foderblad uttrycker bara A-gener, det som bildar kronblad A- och B-gener, det som bildar ståndare B- och C-gener och det som bildar pistiller slutligen enbart C-gener. I sammanfattning: A=foderblad, A+B=kronblad, B+C=ståndare och C=pistiller. Denna modell är baserad på homeotiska mutationer hos bl a Arabidopsis thaliana, backtrav. Hos en mutant som förlorat B-funktionen exempelvis, får vi foderblad istället för kronblad i andra blomorgankransen och pistiller istället för ståndare i tredje blomorganskransen. Dessa genfunktioner utförs av transkriptionsfaktorer som reglerar genuttrycket i varje typ av blomorgan.

Av xenia alpkut - 27 mars 2012 14:35

Peter Holmberg gick ner 186 kilo, en rekordbantning i Sverige. Här berättar han om hur han fick livet tillbaka.

Peter Holmberg är den person i Sverige som, åtminstone dokumenterat, gått ner mest i vikt. Från 268 kilo till 82 kilo på tre år.

I Nyhetsmorgon står han jämte de högar bildäck som motsvarar den vikt han brukade bära omkring på.
- Chockerande, säger Peter, här kan man snacka om bilringar.



Kroppen som ett fängelse

Han berättar om tiden innan viktnedgången, då han klarade av att gå 19 steg som mest.
- Det var inget liv att leva. Jag satt fast i den där kroppen, jag kunde inte gå ut, jag kunde liksom inte tänka, inte agera, inte vara människa.


Gå ner i vikt eller dö

Till slut stod det mellan att vara tung eller att överleva.
- Jag var tvungen att fatta ett beslut om att leva eller dö.

Läkaren Magnus Sundbom var den som utförde operationen duodenal switch (DS), som minskade Peters magsäck och kopplade bort en del av tunntarmen.
- Det hjälper Peter att äta mindre måltider och minskar hans förmåga att ta upp all den näring han får i sig, säger han.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Mars 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se