Direktlänk till inlägg 29 maj 2012

Ellen, 3, kämpar mot cancern

Av xenia alpkut - 29 maj 2012 14:26

Ellen var tre år när familjen fick chockbeskedet: Hon hade en ovanlig cancer i ögonen. DN har följt Ellens svåra kamp, till ett liv med bara ett öga.


Det var när de bodde i Indien som mamma Anna och pappa Erik märkte något nytt – små reflexer i Ellens vänstra öga.

De bestämde sig för att söka läkar­vård men fick inget klargörande svar. Till slut hamnade Anna och Ellen på ett specialist­sjukhus.

Beskedet kom som en chock: Ellen hade en tumör i det vänstra ögat.

Annas värld började svaja, hon försökte gråta så att Ellen inte såg. På kvällen ringde hon Erik.


– Det var första gången på länge jag grät rejält, säger Erik.


– Jag har två bröder som förlorat var sitt barn. När Anna ringde tänkte jag direkt att det naturligtvis är min tur nu.


Och det skulle komma fler obehagliga besked.


Morgonen därpå blir Ellen nedsövd och undersökt igen. Läkaren pekar på en tv-skärm och meddelar: Det finns en tumör i det andra ögat också.


Familjen bestämmer sig direkt för att åka hem till Sverige.


För det finns ett hopp, det måste det finnas.


De måste tro på läkarnas ord om en framtid.


I Sverige ska Ellen få behandling för att tvinga bort den elakartade tumören.


Och hon ska operera bort det vänstra ögat, då ska hon få leva säger läkarna.


Men tankarna går runt, runt, och föräldrarna gråter mycket.


Under två månader har familjen besökt S:t Eriks ögonsjukhus. De träffar en kurator, flera läkare, och gör undersökningar inför operationsdagen. Och nu har dagen kommit.


Anna och Erik ser sammanbitna ut, inte många ord utbyts. Ellen åker i vagnen och tittar sig omkring inne i sjukhuset. De blir ledda till ett rum. Det är lunchtid. Sjuksystrarna hämtar dem och Ellen sövs ner, det går snabbt. Anna och Erik går tillbaka till rummet, Anna tittar ut genom fönstret.


– Det är väldigt definitivt det här, nu har vi sett vår dotter med två ögon för sista gången, säger Erik.


Timmarna går oändligt långsamt.


– Jag önskar att jag kunde fått ta sjukdomen i stället, det har varit många timmars funderande över varför just Ellen har fått det, säger Erik.


– Det går inte att förstå hur en treåring kan få detta, det är orättvist, säger Anna.


Sent på eftermiddagen får de komma in till Ellen.


Hon ligger på sin sjukhussäng, hon har ett stort bandage. Därunder hade hon förut sitt öga, nu är det borta.


Ellen säger sömndrucket:


– Jag vill inte att de ska göra något mer med mig nu.


Sedan somnar hon igen.


Ellen har bilateralt retinoblastom. Sjukdomen innebär att det finns tumörer i båda ögonen och den drabbar i snitt två barn per år i Sverige, enligt Charlotta All-Eriksson, överläkare och ansvarig över onkologi­verksamheten på S:t Eriks ögonsjukhus.


Hon berättar att Ellen är ett unikt fall, ofta kommer sjukdomen under det första levnadsåret, Ellen är tre år.


Barn till föräldrar som har haft sjuk­domen löper 50 procents risk att få den – men varken Erik eller Anna har haft sjukdomen. Det är alltså vad man kallar en ny mutation, vilket också är ovanligt.


– Sjukdomen upptäcks bland annat genom att barnet får en vit pupill i stället för röd på bilder med blixt. Detta för att blixten reflekteras mot tumören. Ett annat symtom kan vara att ögonen börjar skela, säger Charlotta All-Eriksson.


Hur påverkas ett litet barn av sjuk­domen? För Anna och Erik var det viktigt att förbereda Ellen.


– Vi var väldigt noga med att förklara exakt vad som skulle hända, säger Erik.


– Lekterapin på Astrid Lindgrens sjukhus, där cytostatikabehandlingen genomfördes, har varit till stor hjälp, säger Anna .


Under behandlingarna försökte de göra vistelsen på sjukhuset till något positivt.


– Vi släppte på alla regler, Ellen fick det hon ville. Ibland ville hon ha sin favoritglass klockan åtta på morgonen, då fick hon det.


Det ena ögat är borta.


Men det högra ögat, det som är kvar men med en tumör i, måste cytostatikabehandlas. Och det uppstår komplikationer. Ellens nål i bröstet har ramlat ut, den som cellgifterna kommer in genom. Det måste sättas dit en ny, men Ellen är inte för­beredd.


Anna och Erik tvingas att hålla fast henne. Ellen gråter och skriker, samtidigt som en sköterska sätter in en ny nål.


Det är otäcka minuter.


– Det är fruktansvärt att göra mot sitt barn, säger Erik.


– Men det måste göras.


Ellen lugnar ner sig och somnar.


En månad senare ska Ellen få ett nytt öga, och det behövs en form. Hon måste sövas ner. Men Ellen vägrar ta de nödvändiga ögondropparna.


Till slut måste Anna och Erik hålla fast henne. Efteråt sätter sig Ellen i mammas famn.


– Jag ville inte att du inte skulle hålla fast mig, säger hon.


– Jag vet, förlåt, säger Anna med tårfyllda ögon.


Hon kramar om sin dotter.


Den 1 februari 2011 påbörjas Ellens sista cellgiftsbehandling.


Ellen själv är full av tillförsikt.


– Efteråt ska vi ha ett stort kalas och alla mina kompisar är bjudna, säger hon.


Behandlingen går bra och nu ska det följa sex månader av täta återkontroller.


Charlotta All-Eriksson berättar att det finns en förhöjd risk att Ellen utvecklar and­ra former av tumörer senare i livet.


– Om Ellen får barn i framtiden är sanno­likheten 50 procent att dessa får samma sjukdom, säger Charlotta All-Eriksson.


I mars ska Anna och storasyster Vera flytta tillbaka till Indien, är det tänkt. Vera vill avsluta skolan och familjen har kvar sitt hus därnere. Erik och Ellen bor kvar i Sverige för sjukhuskontrollerna under våren.


I maj åker de ner och hälsar på.


Först därefter bestämmer sig familjen för var de ska bo.


– Vi kan göra alla efterkontroller i Indien. Men eftersom Ellens vaccinationsskydd är försvagat av alla behandlingar och har högre infektionskänslighet funderar vi samtidigt på att bo i Sverige, berättar Erik.


Frågan är var Ellen vill bo?


– Min favoritmat är i alla fall nudlar, säger hon med sina två stora ögon.

Att ett av ögonen är en protes ser man knappt.

Det var när de bodde i Indien som mamma Anna och pappa Erik märkte något nytt – små reflexer i Ellens vänstra öga.

De bestämde sig för att söka läkar­vård men fick inget klargörande svar. Till slut hamnade Anna och Ellen på ett specialist­sjukhus.



 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av xenia alpkut - Söndag 8 dec 10:04


      ”Så mycket bättre” gick kanske inte ut med flaggan i topp. Tack vare den fina Magnus Uggla-hyllningen slutade säsongen i alla fall på halv stång. Men hur ska TV4 ta det här vidare?     Ebbot Lundberg var överlägset ...

Av xenia alpkut - Lördag 7 dec 16:17

Nu larmar Miljömärkning Sverige om paraffinljusens stora utsläpp av koldioxid. Om alla i Sverige skippar paraffin under ett år och bara tänder stearinljus skulle vi spara in utsläpp – från 67 000 bilar. – Vi tycker att affärerna borde...

Av xenia alpkut - Lördag 7 dec 10:30


    Tusentals sökte in i hopp om att bli Sveriges nästa stora stjärna. Nu står det klart att vinnaren av ”Idol” 2019 är Tusse Chiza från Tällberg. – Det här har varit så sjukt. Det bästa jag har upplevt i mitt liv, säger 1...

Av xenia alpkut - Lördag 7 dec 10:30

      För en gångs skull valde svenska folket rätt. Tusse Chiza är något så ovanligt som en ”Idol”-vinnare vars nästa anhalt inte nödvändigtvis behöver vara Melodifestivalen. Det förstår alla som minns hans Molly Sandén-duett &r...

Av xenia alpkut - Lördag 7 dec 00:00

Inom vården går en skiljelinje mellan psykisk och kroppslig ohälsa. En indelning som beror på svårigheterna att mäta och observera psykisk sjukdom. – Men vi inser alltmer att den fysiska ohälsan är beroende av, och sammanblandad med den ps...

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Maj 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se