Alla inlägg den 22 juni 2012

Av xenia alpkut - 22 juni 2012 22:19

Midsommar betyder inget för mig förutom maten.

ANNONS
Av xenia alpkut - 22 juni 2012 21:01

 

Midsommar är den gamla traditionen på året som vi har firat sedan urminnes tider. Det har varit en tradition som hvarit väldigt populär hos de ickekristna under en lång tid. Enligt den gamla sol kalendern som användes för många år sedan så var midsommarsolståndet den första dagen på det tredje kvartalet.
Den kristna traditionen att man skall fira midsommar finns främst i länderna kring Östersjön men det finns även ett par liknande traditioner i Spanien och Storbritannien. Midsommaren firas alltid på den fredagen som ligger mellan den 19 till 25 juni varje år.

Historia

Traditionen om att fira midsommar kommer ifrån en astronomisk synvinkel om att midsommar skall firas den dagen som är motsatsen till julafton. Alltså den dagen då dagen är som längst och då natten är som kortast. På de nordligaste breddgraderna så går inte ens solen ner överhuvudtaget under det dygnet utan det är ljust dygnet runt där. Det är bara norr om norr polcirkeln som det här händer men händer verkligen.

I den förkristna norden så var midsommaren förknippad med offergåvor och offerfester som motsvarade offertillställningar som man hade i syd Europa vid andra tillfällen på året. Syftet med festerna var att tillfredställa den gud som rådde över fruktsamheten.
Till slut så tog kyrkan över firandet av den här dagen då de tyckte att man skulle minnas den här dagen som Johannes dagen. Då till minnet av den helige Johannes som föddes ungefär sex månader innan jul.
I många länder så heter därför den här dagen Johannes dagen men i Sverige så heter den alltjämt fortfarande midsommar.

Modern tid

När vi i modern tid skall fira midsommar så är det inte många av oss som tänker på anledningen till varför vi skall fira midsommar. Det de flesta tänker på är att det är ofta runt midsommaren som folk börjar ta semester så trafiken på vägarna tätnar.
Vi har också i vårt bakhuvud kunskapen om att det brukar gå rätt vilt till vid midsommar, för det blir ju lätt en för mycket snaps eller så.

ANNONS
Av xenia alpkut - 22 juni 2012 17:21

   

Det är jordgubbspremiär i landet och de allra första frilandsodlade jordgubbarna skördas. Och det är ett riktigt bra jordgubbsår, om vi får tro jordgubbsodlare Calle Eriksson, som gästade Nyhetsmorgons studio. Men det finns ett orosmoln över jordgubbslandet.
- Frosten riskerar att ta en del av skörden.

I södra Sverige skördas nu de första frilandsodlade jordgubbarna, det vill säga sådana som odlats odlingsfält och inte i växthus.

Allra först är stora odlingsdistrikten Blekinge, Skåne och Halland. Där är jordgubbarna redan mogna, berättar jordgubbsodlare Calle Eriksson.
- Så nästa vecka kommer det att finnas gott om frilandsodlade jordgubbar.

"Ett riktigt bra jordgubbsår"

Tidigare år har man kunnat höra odlare oja sig om det varit en dålig vinter och att skörden kommer att bli dålig, säger Anders Kraft i studion. Men i år är det annorlunda, menar Calle.
- Det är ett riktigt, riktigt bra år.

"Frosten kan ta en del av skörden"

Men man ska inte ropa hej än. 
- Nu börjar järnnätterna, där det finns risk för att markfrosten tar en del av skörden.

Blir det gula i blomman förstörd av frosten så blir det ingen gubbe.
- Så nu får vi vara ute på nätterna och bevaka det här på olika sätt - dra väv, vattna och greja.

Hör Calles bästa tips till dig som ska köpa gubbar i klippet ovan.

 
Av xenia alpkut - 22 juni 2012 16:09

Midsommardans av Anders Zorn 1897.jpg

Midsommar är en högtid som firas kring sommarsolståndet. Ursprunget till midsommar är förkristet, men kyrkan har valt att fira Johannes Döparens födelse vid samma tidpunkt. Idag firas midsommar i Sverige med dans kring midsommarstången och ofta med sill och färskpotatis på matbordet.


 

Hedniskt midsommarfirande [redigera]

Sett ur astronomisk synvinkel är en närliggande dag till dagens midsommardag det dygn som har den längsta dagen, sommarsolståndet. På de nordligaste breddgraderna, det vill säga norr om norra polcirkeln, går solen inte ens ner under horisonten och det är ljust dygnet runt.

Eftersom det finns flera stenmonument som visar att människor i flera tusen år kunnat bestämma vid vilken tidpunkt sommarsolståndet inträffar är det troligt att någon form av firande förekommit kring midsommar långt tillbaka i tiden. Sommarsolståndet på norra halvklotet var den första dagen på årets tredje kvartal, (i gamla tiders solkalendrar). Övriga högtidsdagar var nyåret vid vårdagjämningen, halvåret höstdagjämningen, det sista kvartalet vintersolståndet och de däremellan liggande åttondelarna.

Under nordisk bronsålder förekom i Sverige soldyrkan[1] Vissa av de danser och riter som tros ha ägnats åt att fira solen finns bevarade på hällristningar.[2] Exakt hur firandet av sommarsolståndet gick till finns det få källor om, men det troliga är att det varit i form av offerfester i fruktsamhetens tecken, på många sätt motsvarande första maj-firandet i andra västeuropeiska länder. Dock är uppgifterna om förekomsten av midsommarblot ”sporadiska och tveksamma”.[3]

De äldsta bevarade skrifterna som nämner midsommarfirandet i Norden är de isländska kungasagorna från 1200-talet. Där skrivs det om Olav Tryggvason och står att läsa:[4] "Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid julpåsk, midsommar och Mikaeli."

Kristet midsommarfirande [redigera]

Den kristna kyrkan knöt på 300-talet tidpunkten för midsommarfesten till den helige Johannes döparens dag den 24 juni (Johannes föddes enligt Lukasevangeliet sex månader före Jesus och firas därför sex månader före jul).

På flera språk kallas helgen för Johannesdagen eller Sankt Hans, men på svenska med flera språk kallas den alltjämt midsommar. I Svenska kyrkans kyrkoår har tidigare midsommardagen och Johannes döparens dag firats på samma dag. Detta ändrades dock 2003 då Johannes Döparens dag flyttades till söndagen efter midsommardagen. Detta innebar att midsommardagen fick temat Skapelsen i den nya Den svenska evangelieboken.

Konflikt mellan folkligt firande och kyrkan [redigera]

På 1300-talet sökte nunnorna i nuvarande Sko kloster tillstånd att anordna folkliga fester i samband med midsommar. Anledningen var troligtvis att få bukt med det stökiga folkliga firandet som bland annat innebar dans på kyrkogårdar, stöld av heliga bilder samt skamlösa visor.

Det folkliga firandet ledde 1425 till att ärkebiskop Johannes i Lund förbjöd midsommarvakor. Kyrkan försökte att få det folkliga firandet till att bli ett firande av Johannes döparen, men lyckades sämre med det än vad man lyckats med jul och Jesu födelse.[5]

Tidpunkt [redigera]

Anledningen till att Johannes döparens dag infaller 24 juni är att Johannes enligt Lukasevangeliet ska ha fötts sex månader före Jesus. Att det inte blev 25 juni beror förmodligen på den romerska kalendern, som räknade datum ifrån första dagen den kommande månaden. Juldagen (25 december) var den åttonde dagen före 1 januari och då blev Johannes döparens dag den åttonde dagen före 1 juli. Eftersom juni bara har trettio dagar (till skillnad från december som har trettioen) hamnade Johannes döparens dag således 24 juni.[6]

Midsommardagen, som är allmän flaggdag i Sverige, infaller i Sverige sedan 1953 och i Finland sedan 1955 alltid på en lördag 20 juni–26 juni. Tidigare inföll midsommardagen alltid den 24 juni, på Johannes döparens dag. Detta är fortfarande fallet i till exempel EstlandLettland och Norge. Före 1925 kallades midsommardagen bara för Johannes döparens dag.

Midsommarafton är dagen före midsommardagen (och infaller alltså numera på en fredag 19 juni-25 juni). Midsommarafton är inte allmän helgdag i Sverige, men i banklagen och andra lagtexter jämställs den (liksom julaftonnyårsafton och påskafton) med allmän helgdag. Ursprunget till firandet är att glädja sig över årets längsta dag, så den korrekta dagen att fira midsommar på är när sommarsolståndet infaller, oftast den 21 juni.

Nutida midsommarfirande i Sverige [redigera]

Midsommarkarneval i Vaxholm 2009
Midsommarfirande i Åmmeberg.
En flicka med midsommarkrans i håret.

I Sverige är det vanligaste firandet av midsommar knutet till dans kring en midsommarstång – en lövad och blomprydd stång eller påle, antingen i form av ett kors med kransar hängande från tvärslån eller en eller flera större kransar som hänger i band och omsluter pålen.

Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger de kända lekvisorna. Midsommarstången kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300- eller 1400-talet. Den kallas även majstång, av vissa ansett stamma från det åldriga ordet maja som betyder löva. Andra anser att namnet kommer av tyskans Maibaum.

Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar, främst bland barn och kvinnor. Man kan binda dem med björkris eller ståltråd som bas och därvid tillfoga blad och blommor.

Knutet till midsommar finns också en stark tradition av alkoholkonsumtion i samband med firandet, vilket gör midsommarhelgen till en av de tidpunkter på året då mest fylleri och bråk inträffar. Det myckna resandet omkring helgen, då också många påbörjar sin semester, gör dessutom helgen till en av de mest trafikskadedrabbade.

Mat och dryck [redigera]

Midsommarmat; sill med tillbehör.

Vid midsommar är det i Sverige vanligt att äta matjessillgräddfil och gräslökfärskpotatis samt jordgubbar till efterrätt. Midsommar förknippas i hög grad med just färskpotatisen, som gärna serveras med dill. Många dricker snaps till maten. Det dricks också mycket öl och andra alkoholhaltiga drycker under helgen. Som alkoholfritt alternativ serveras ofta läsk

Av xenia alpkut - 22 juni 2012 15:43


 

 


 

20092105:452117:47
20102111:282123:38
20112117:162205:30
20122023:092111:11
20132105:042117:11
20142110:512123:03
20152116:382204:48
20162022:342110:44
20172104:242116:28
20182110:072122:23
Källa: USNO Earth's Seasons

Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen antar sin största deklination, det vill säga då den står som högst på himlen på norra halvklotet, norr om kräftans vändkrets. Solen står då i zenit över Kräftans vändkrets.

När solen står som högst vid lokal middag över norra Italien når den samma höjd som när den står som lägst vid lokal middag över ekvatorn (se bilden). Solen står som högst vid lokal middag över ekvatorn vid vår- och höstdagjämning och som lägst vid lokal middag när det är vinter- eller sommarsolstånd.

Vid sommarsolståndet lutar jordaxeln som mest in mot solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin längsta dag och kortaste natt. Norr om norra polcirkeln är det då midnattssol och då går solen inte ens ned.

Ungefär två veckor efter sommarsolståndet befinner sig jorden som längst bort från solen, vid aphelium.

Vid sommarsolståndet, som infaller omkring den 21 juni på norra halvklotet, inträffar årets längsta dag och kortaste natt. Det exakta datumet kan variera lite år från år alltefter årets lokalisering i den fyraåriga skottårsperioden och ortens longitudNär solen står som högst vid lokal middag över norra Italien når den samma höjd som när den står som lägst vid lokal middag över ekvatorn (se bilden). Solen står som högst vid lokal middag över ekvatorn vid vår- och höstdagjämning och som lägst vid lokal middag när det är vinter- eller sommarsolstånd.

Vid sommarsolståndet lutar jordaxeln som mest in mot solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin längsta dag och kortaste natt. Norr om norra polcirkeln är det då midnattssol och då går solen inte ens ned.

Ungefär två veckor efter sommarsolståndet befinner sig jorden som längst bort från solen, vid aphelium.

Vid sommarsolståndet, som infaller omkring den 21 juni på norra halvklotet, inträffar årets längsta dag och kortaste natt. Det exakta datumet kan variera lite år från år alltefter årets lokalisering i den fyraåriga skottårsperioden och ortens longitud.

Jordens belysning av solljus vid sommarsolståndet.
 
 

Av xenia alpkut - 22 juni 2012 14:01


      

Varmkorv utan korvbrödet med skagenröra. minimalt med kolhydrater.

   

MAT

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4
5
6 7 8
9
10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< Juni 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se