Alla inlägg den 24 juni 2012

Av xenia alpkut - 24 juni 2012 21:26

Fetma är en vanlig sjukdom som kan uppstå när man äter mer än vad man förbränner. Orsaken till fetma kan till exempel vara livsstil, miljö och ärftlighet. Fetma belastar och anstränger kroppen vilket ökar risken för att få andra sjukdomar, till exempel högt blodtryck, diabetes typ 2 och belastningsskador i lederna. Hos kvinnor ökar risken för övervikt när de är i klimakteriet.

Som förälder bör man uppmärksamma när yngre barn börjar bli överviktiga eftersom behandlingen brukar vara mer effektiv ju tidigare den påbörjas.

Symtom

Det finns olika sätt att ta reda på om man har fetma eller övervikt, till exempel genom att mäta midjemåttet eller räkna ut kvoten mellan midjan och höften. Ett mått som används ofta är BMI, body mass index, som bygger på förhållandet mellan längden och vikten. När BMI är mellan 25 och 29,9 räknas det som övervikt, och när BMI är 30 och mer är det fetma.

Behandling

Ofta kan man själv minska sin vikt och öka sin livskvalitet genom att äta bra, regelbundet och varierat. Viktminskningen underlättas om man motionerar regelbundet, helst dagligen.

Om man inte klarar att gå ner i vikt själv finns det grupper på många vårdcentraler, där man förutom praktiska råd får stöd i att förändra sitt beteende kring mat och motion.

Det finns även läkemedel mot fetma och det finns pulver med få kalorier som ersätter mat. Pulvret kan användas som en introduktion till bättre levnadsvanor.

En del med svår fetma kan bli hjälpta av att minska magsäcken genom en operation.

När ska man söka vård?

Vuxna som har problem med fetma kan vända sig till vårdcentralen, medan barn kan få hjälp på barnavårdscentralen, barnmottagningen eller inom skolhälsovården.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd om vart man ska vända sig.

Vad händer i kroppen?

Både sjukdom och sjukdomsrisk

Fetma är en sjukdom som beror på en blandning av många olika saker, bland annat ärftlighet, livsstil, miljö och kultur. Man kan till exempel ha en ärftlig egenskap som gör att man har lättare att lagra fett än andra. Den egenskapen kan sedan förstärkas hos vissa personer bland annat beroende på hur man lever. Resultatet blir att man äter mer än vad man förbränner vilket i sin tur leder till fetma. Fetma ökar sedan risken för att få andra sjukdomar.

Fett är livsviktig energi

Kroppen reglerar sin förbränning så att förråden av kolhydrater, som till exempel socker, hela tiden hålls konstanta. Fett kan kroppen däremot lagra nästan hur mycket som helst. Det beror på att fett är en effektiv energireserv som kroppen snabbt kan använda sig av när det behövs. Under människans utveckling har förmågan att lagra fett lett till högre överlevnad under perioder av svält. Fett är alltså viktigt för människans överlevnad.

Det mesta fettet sitter under huden, men en hel del finns också runt kroppens inre organ, framförallt i buken. Bukfettet är det som enklast omvandlas till energi när kroppen behöver det.

Fett har också andra viktiga effekter. Det skyddar exempelvis mot kyla och mot stötar.

När fettlagret blir ett hälsoproblem

I de rika delarna av världen är svält sällsynt och enligt världshälsorganisationen WHO dör sedan några år tillbaka fler människor totalt i världen av fetma än av undernäring.

Människor har mindre fysiskt tunga arbeten än förr och det leder till att man lagrar fett i ökad utsträckning. Fetma belastar kroppen så att olika system som reglerar hur kroppen fungerar blir överansträngda. Några exempel är kroppens system för att styra blodtryck, blodsocker och blodfetter.

Fetma ökar risken för andra sjukdomar

Fetma ökar risken för att få sjukdomar och kan dessutom förvärra sjukdomar som man redan har. Det gäller tillstånd som till exempel

  • högt blodtryck
  • diabetes typ 2
  • blodfettsrubbningar
  • åderförfettning, även kallat åderförkalkning
  • gallsten
  • förfettning av levern
  • astma
  • snarkproblem och sömnapné - andningsstopp under sömnen
  • belastningsskador i leder
  • komplikationer under graviditet
  • cancer i livmoder, äggstockar, bröst och prostata
  • cancer i matstrupe
  • cancer i tjocktarm, njurar, gallblåsa, lever och bukspottkörtel
  • infertilitet, det vill säga oförmåga att få barn
  • demens.

Fetma hör ofta ihop med psykiska besvär som ger en sämre livskvalitet, till exempel depression. Men fetma i sig försämrar också livskvaliteten betydligt.

Ett stort folkhälsoproblem

Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige liksom i övriga världen. I Sverige har ungefär elva procent av männen och nio procent av kvinnorna fetma, det vill säga ett BMI över 30. Bland tioåringar är andelen med fetma cirka sex procent. Antalet personer som lider av fetma har fördubblats de senaste 20 åren. Det innebär att cirka 800 000 svenskar lider av fetma. Trenden är densamma i hela västvärlden. Fetma är ett folkhälsoproblem, det vill säga en sjukdom som mer än en procent av befolkningen får.

Beräkningar visar att övervikten kostar ungefär tre miljarder kronor per år i form av sjukhusvård i Sverige. Det motsvarar ungefär två procent av den totala vårdkostnaden. Till detta kommer sedan indirekta kostnader, som minskad produktion på grund av sjukfrånvaro och förtidspensioner, som är minst lika höga.

Nya levnadsvanor största anledningen

Orsakerna till fetma är alltså en kombination av ärftliga faktorer och en förändrad livsstil där man äter mer och rör sig mindre. Det är inte klarlagt hur stor betydelse de ärftliga faktorerna har, men de är sannolikt i storleksordningen runt femtio procent. Däremot är det klart att livsstilen har ändrats och det har orsakat en explosionsartad ökning av antalet människor med fetma, framför allt i den rika delen av världen. Eftersom arvsanlagen inte förändrats under denna tid så måste den största orsaken till viktproblemen vara att man äter fel i kombination med stillasittande.

Det är inte bara tillgången på mat som påverkar fetman, utan också att

  • man äter mat som innehåller mer kalorier och mindre fibrer
  • man äter på oregelbundna tider
  • man är stressad
  • man rör sig för lite
  • portionstorleken på mat och dryck har blivit större
  • man dricker mer sötade drycker som ger dålig mättnadskänsla.

Stillasittande arbeten, bilåkning och TV-tittande har stor betydelse för att människor blir feta. Man räknar med att tre av fyra svenskar rör sig för lite. En annan bidragande orsak kan vara att det i dag dricks mer alkohol än på länge i Sverige och alkohol innehåller många kalorier.

Även vissa läkemedel kan bidra till viktuppgång, såsom kortison och en del psykofarmaka, samt mediciner mot epilepsi.

Mäns och kvinnors fetma

Män och kvinnor blir feta på olika sätt. Män har oftare ett stort fettlager under huden runt midjan och inne i bukhålan. Det är en fetma som innebär en större risk för sjukdom. Kvinnors fetma lägger sig oftare i underhuden på höfter och stjärt och är mindre farlig. Om kvinnor däremot får mer av bukfetma, vilket också kan inträffa, är det större risk för sjukdomar.

Viktigt att förhindra fetma hos barn

Eftersom fetma är svår att bli av med är det bra att försöka förebygga fetma genom att behålla en normalvikt under hela livet. Risken att barn ska förbli överviktiga har ökat. Tidigare undersökningar visade att fetma bland sjuåringar hade god chans att "växa bort". Färskare undersökningar visar att det inte är så utan risken att förbli överviktig eller lida av fetma som vuxen är mycket stor. Bland de barn som går upp mycket i vikt och har fetma vid fyra års ålder har nästan sju av tio även fetma när de är tio år. I Sverige är var fjärde tioåring överviktig eller fet. Av alla tioåringar med fetma har sju av tio fortfarande fetma som vuxna.

Man kan ha en ärftlig benägenhet för att bli fet, men ändå undvika fetma genom sin livsstil. För att kunna stoppa den ökade utvecklingen av fetma försöker numera barnhälsovården och skolhälsovården hjälpa till med att förebygga fetma hos barn och ungdomar. En metod som används är familjesamtal, som syftar till att man förbättrar matvanorna och motionerar mera. Tidig behandling är mer effektiv och insatser kan påbörjas redan när barnet är i 4-årsåldern.

De flesta ökar i vikt med åren

Hos människor som inte är fattiga och undernärda är den vanliga utvecklingen av övervikt och fetma under livet att vikten gradvis fortsätter att öka. De sjukdomar som är förknippade med övervikt och fetma visar sig också i ökande grad allt eftersom åren går. Man har i alla åldrar nytta av att sträva mot, och uppnå, en normalvikt. Bara för riktigt gamla människor är problemet ofta det omvända, att de är för magra. För personer över 65 år behövs inga speciella åtgärder mot övervikt och fetma såvida man inte samtidigt har någon hjärt-kärlsjukdom eller diabetes. Bland personer mellan 70 och 85 år är det de överviktiga (med BMI på 25-29,9) som har den lägsta dödligheten.

För kvinnor är risken för övervikt och fetma större under vissa perioder i livet, till exempel under och efter en graviditet och i 50-årsåldern i samband med klimakterieförändringar.

Symtom och diagnos

Många lider av sin fetma

För de flesta är fetma ett tillstånd som innebär stort lidande. Undersökningar visar att i frågor om livskvalitet så hamnar människor med fetma på lika låga värden på skalan som personer med reumatism, kronisk lungsjukdom eller ryggmärgsskador som har lett till förlamning.

Många med fetma får psykiska problem som depressioner och ångest, men de brukar minska om vikten normaliseras. Dessutom får människor med fetma oftare andra sjukdomar.

Olika mått som kan ge besked 

Det finns ett par olika mått som kan ge svar på om man lider av fetma eller hälsofarlig övervikt. Här kan man läsa om

  • midjemått
  • midja/höftkvot
  • BMI.

Midjemått

Mycket fett inuti buken medför särskilt ökade risker för bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. Genom att mäta omfånget runt midjan får man ett visst mått på hur mycket fett som man har inuti buken. Ett midjemått som är över 94 centimeter för män och över 80 centimeter för kvinnor kan öka risken för att få olika sjukdomar, om BMI samtidigt överstiger 25. Läs mer om BMI nedan. Vid midjemått över 102 centimeter för män och 88 centimeter för kvinnor är risken för ohälsa, framför allt olika hjärt-kärlsjukdomar, mycket större. Risken för ohälsa ökar för varje ökning i centimeter av midjeomfånget, helt oberoende av hur lång man är.

Midja/höftkvot

Ett annat mått mäter förhållandet mellan midjans och höfternas omkrets. Om midjemåttet är större än höftmåttet är det en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar.

För att räkna ut sin midja/höftkvot står man upp och mäter först runt midjans smalaste del. Sen mäter man runt höfterna där de är som bredast. Man dividerar midjemåttet med höftmåttet och får fram en siffra som bör vara lägre än 1 för män och lägre än 0.85 för en kvinna.

Exempel:

  • En kvinna som har ett midjemått på 74 centimeter och ett höftmått på 97 centimeter får kvoten 0,76 vilket är bra.
  • En man som har ett midjemått på 121 centimeter och ett höftmått på 94 centimeter får kvoten 1,28 vilket är för högt.

BMI - Body mass index

Fetma definieras med hjälp av ett mått som kallas för BMI, body mass index på engelska. Det är ett mått på förhållandet mellan längden och vikten. När måttet ligger mellan 18,5 och 24,9 är man normalviktig. Ligger det mellan 25 och 29,9 räknas det som övervikt och om måttet hamnar på 30 och mer räknas det som fetma.

BMI-måttet har vissa brister, särskilt när det gäller att bestämma övervikt och fetma hos barn. Man använder samma räknesätt men översätter det till en formel som kallas ISO-BMI där man tar hänsyn till ålder och längdtillväxt. Detta görs på Barnavårdscentralen, BVC, och i skolhälsovården.

BMI tar heller inte hänsyn till hur stor del av kroppsmassan som är muskler och hur stor del som är fett, eller hur fettet är fördelat i kroppen.

Med hjälp av testet här nedanför kan man räkna ut sitt eget BMI.

Du måste ladda ned senaste Flashplayer

Vilket mått är bäst?

Kanske är midja/höftkvot det bästa måttet, då det tar hänsyn till fördelningen av fettet i kroppen. Ansamlingen av fett runt höftpartiet, som framför allt kvinnor får, kan till och med vara hälsosam. Hälsoprognosen förbättras trots stigande BMI om fettet håller sig runt höftpartiet och stjärten, det vill säga om man har en bra midja/höftkvot.

Det finns också en annan situation, där det finns ökad hälsorisk trots att man har ett normalt BMI. Det är om midja/höftkvoten visar på förhöjda värden, det vill säga om man har en ansamling av just bukfett. Det här gäller både män och kvinnor.

Olika undersökningar

Om man söker läkarvård för sin fetma, eller för sjukdomar som kan ha med fetman att göra, kan läkaren ta vissa prover. Det är vanligt att blodtrycket kontrolleras och att man får lämna ett blodprov för att nivåerna av blodsocker och blodfetter ska kunna bedömas, samt sköldkörtelns funktion.

Blodsocker och blodfetter mäts för att se om man har diabetes eller skadliga halter av fetter i blodet. Sköldkörtelns funktion kan mätas och ger ett mått på ämnesomsättningen.

Ibland tas också ett EKG som visar hjärtats aktivitet. Om man har problem med snarkning kan det behöva utredas, särskilt om man har andningsuppehåll.

Samtal om matvanor

Som en viktig del av mötet med läkaren ingår också att berätta om sina matvanor och diskutera livssituationen. Frågor som kan dyka upp är exempelvis:

  • Varför äter man som man gör?
  • Är ätandet ett symtom på något annat och otillfredsställt behov?
  • Äter man så fort att man inte hinner känna att man egentligen är mätt?
  • Äter man trots att man är mätt, bara för att det är gott?

Vanligt att söka läkare för fetma

Det blir allt vanligare att man söker vård direkt för fetma. Det beror förmodligen på att problemet blivit allt vanligare och på att det finns fler behandlingsformer numera.

Ibland kanske man i stället söker läkare för någon annan sjukdom som har ett samband med övervikt och fetma. Om läkaren då tar upp frågan om vikten kan det kännas påträngande. Å andra sidan anar man ofta att det finns ett samband mellan hälsoproblemen och vikten. Då kan ett läkarsamtal vara det som gör att man börjar göra något åt sin situation.

Vård och behandling

Vart kan man vända sig?

Alla behöver inte hjälp för att hålla vikten eller för att gå ner i vikt, utan många klarar balansgången själva. Om man inte klarar att gå ner i vikt på egen hand ska man veta att det finns bra hjälp att få. Om man har ett barn i familjen som lider av fetma eller övervikt är det extra viktigt att man får stöd av hälso- och sjukvården.

Vuxna som har problem med fetma kan vända sig till vårdcentralen. Barn kan få hjälp på barnavårdscentralen, BVC, på en barnklinik eller inom skolhälsovården. Äldre barn kan vända sig till skolhälsovården.

Barn behöver hjälp tidigt

Allt fler barn är överviktiga eller har fetma. Nya rön talar för att man bör vara uppmärksam när yngre barn blir mycket överviktiga. Tidig behandling är mer effektiv. Redan från fyra års ålder bör barnet få behandling om det lider av fetma. Från sex års ålder bör barn med övervikt få hjälp, men det är aldrig för sent. Hjälpen brukar bestå av familjesamtal och råd. I dessa fall finns det inte någon större risk för att barnen ska få ätstörningar för att de får hjälp med att gå ner i vikt.

Även måttlig övervikt kan vara skadlig

När det gäller vuxna har graden av övervikt betydelse för risken att få vissa sjukdomar. Samtidigt har det visat sig att även måttlig övervikt kan vara skadlig. Exempelvis har de flesta som får diabetes av typ 2 i vuxen ålder bara måttlig övervikt. Många kan slippa ta insulin eller tabletter under lång tid om de ser till att hålla vikten nere. I vissa fall går sjukdomen till och med tillbaka genom viktminskning. Framförallt bör människor med diabetes typ 2 i släkten undvika att gå upp i vikt.

Att gå ner i vikt är en viktig del i behandlingen av till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det är framför allt bukfetma som medför ökade risker.

Vid fetma kan man få stora hälsovinster på att gå ner mycket i vikt på ett varaktigt sätt. Men även om man bara går ner lite grand kan det öka livskvaliteten. En viktminskning på fem till femton procent är tillräcklig för att förbättra flertalet riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Sunt förnuft och långsiktighet är viktigt för att orka

Hur mycket man behöver äta och hur mycket man förbränner när man motionerar beror på ålder, kön, kroppsstorlek, grundkondition och ärftlighet. Alla dessa faktorer kan innebära att olika metoder passar olika människor.

Bantningsmetoder som utlovar viktminskning utan att man behöver förändra någonting i sina mat- eller motionsvanor är bluffmetoder som man inte ska lita på. Däremot kan man minska i vikt genom metoder som bygger på att man bara ska äta vissa saker, som till exempel någon form av "dietsoppa". Nackdelen med sådana metoder är att man kan tröttna och återgå till sina gamla matvanor.

För att kunna gå ner i vikt och hålla kvar vikten måste man hitta en kost som man kan leva med resten av livet. En enkel lösning kan vara att fortsätta äta den mat man brukar, till exempel så kallad nordisk kost med exempelvis frukt, bär, rotfrukter, fullkornsprodukter, rapsolja och fisk. Denna kost är ur hälsoaspekter jämförbar med så kallad medelhavskost.

För att man inte ska gå upp i vikt igen är det viktigt att man äter varierat. Det är det man väljer att äta varje dag, vardagsmaten, som lägger grunden. Därför bör man oftast välja bort kaloririka livsmedel. Ibland kan man däremot behöva något extra gott i form av till exempel en chokladbit. Men det är viktigt att man är medveten om att marginalerna är små.

Hur mycket ska man äta?

Om man själv vill försöka bli av med sin övervikt eller fetma handlar det om att hitta en balans mellan den energi som man får i sig genom mat och den man förbrukar genom att röra på sig. Om man tillför mindre energi än vad kroppen behöver så tar den av sina fettlager och man minskar i vikt. Även om man känner sig hungrig så lider kroppen alltså inte brist på näring eftersom den tar av sina upplagrade resurser.

De kalorier man äter går till största delen åt i kroppens förbränning, som behövs för att organen ska kunna fungera. Det är bara ungefär en femtedel som man använder för fysisk aktivitet, cirka 500-600 kalorier per dygn. Den energibalans som finns mellan den fysiska aktiviteten och kaloritillförseln i form av mat har inte stora marginaler. Till exempel en smörgås på 150 kalorier förskjuter den här energibalansen avsevärt och små förändringar, som är konsekvent genomförda, får stor betydelse. I kapitlet Fördjupning och länkar finns en tabell över hur många kalorier vanliga livsmedel innehåller.

Det är inte nödvändigt att räkna kalorier. Däremot är det viktigt att bli medveten om vad som är bra mat och äta på regelbundna tider så att man undviker småätande. Man ska äta när man är hungrig och inte för att man egentligen längtar efter något annat. Man kan också sluta äta när man inte längre är hungrig, alltså innan man blir mätt. Det är bra att äta långsammare så att mättnadskänslan hinner med.

Ett råd är att registrera vad man äter under en vecka för att bli medveten om sitt ätbeteende. Ett räkneexempel är att om man varje dag äter tre smörgåsar i stället för fyra så minskar kaloriintaget med cirka 150 kalorier. Det innebär runt åtta kilos viktnedgång på ett år.

Fördela måltiderna rätt

En av grundpelarna när man vill gå ner i vikt är att fördela måltiderna rätt. Man behöver äta frukost, lunch och middag och däremellan två, tre planerade mellanmål. Ett bra mellanmål kan vara en frukt eller en smörgås och något att dricka. Genom att fördela maten jämnt över dagen blir det lättare att äta lagom mycket vid varje måltid. Om man äter för sällan riskerar man att stimulera aptiten så att man äter för mycket vid de få tillfällena. Dessutom minskar risken för att bli sugen på onyttig mat mellan måltiderna.

Kroppen är inställd på fasta och vila under natten och på ätande och aktivitet under dagen. Därför är frukost ett viktigt mål och då behövs kolhydrater. Det är bra att börja dagen med en frukost som innehåller flingor eller gryn, magra mejeriprodukter, grovt bröd med magra pålägg och frukt eller grönsaker. Man bör inte hoppa över frukosten, men gärna strunta i nattmackan. Att äta frukost har i studier visat sig vara ett bra sätt att undvika viktökning om man gått ner i vikt.

Biologiskt är kroppen inställd på att äta under dagtid eftersom ämnesomsättningen sjunker under natten. Studier på människor som har nattarbete visar att bland annat aptiten och ämnesomsättningen störs av den arbetsformen. Därför kan det vara bra att försöka äta lättare på natten och att i möjligaste mån äta på regelbundna tider trots att arbetstiderna är oregelbundna. Ett råd när man arbetar natt kan vara att undvika att äta 02.00-06.00 och äta huvudmålet på dagtid. Man ska försöka behålla samma mattider varje dag. Frukost äter man före dagsömnen. Om man behöver äta på natten bör man ta en liten portion och välja varm mat eller dryck, till exempel grönsakssoppa tillsammans med grovt bröd med skinka eller mager ost.

Minska det totala kaloriintaget

Energi i livsmedel anges i kilokalorier per gram, förkortat kcal/g. Kalorier kan komma från fett som ger 9 kcal/g, kolhydrater som ger 4 kcal/g, protein som ger 4 kcal/g och i förekommande fall från alkohol som ger 7 kcal/g. En kalori är alltid en kalori oberoende var den kommer ifrån. Allt som man äter och dricker för mycket av kan leda till viktökning. Eftersom fett är det näringsämne som ger mest kalorier per gram får man automatiskt i sig mindre energi om man minskar mängden fett. Två tredjedelar av det fett som man får i sig är så kallat dolt fett som exempelvis feta charkuteri- och mejeriprodukter, chips, choklad och kaffebröd. Bra sätt att minska fettintaget är att ta reda på vilka fettkällor som finns, hur man läser på förpackningar och jämföra olika produkter. En bra symbol att leta efter är nyckelhålet. Den finns på livsmedel som innehåller lite fett och socker och som dessutom ofta innehåller mycket fiber. Fiber är nyttigt och gör så att man känner sig mätt.

Allra viktigast när man vill gå ner i vikt är att man minskar den totala mängd kalorier som man får i sig. Man bör vara uppmärksam på hur mycket man sammanlagt äter av både fett och socker.

Det pågår en vetenskaplig diskussion om vad som fungerar bäst, en diet med uttalad minskning av kolhydrater eller en diet med lågfettkost. Varierande metoder kan passa olika människor, men rent vetenskapligt är minskning av mängden kalorier viktigare än vad man äter.

Socker ger mycket kalorier

Många, både barn och vuxna, har ett sötsug som ibland kan vara svårt att bli av med. Socker innehåller mycket kalorier men ingen näring som vitaminer eller mineraler. I dag äter en vuxen i genomsnitt 40 sockerbitar per dag vilket är för mycket. Högst tio procent av det totala energiintaget bör komma från socker. För vuxna motsvarar det 55 gram socker, det vill säga cirka 17 sockerbitar, och för barn 40 gram, cirka 13 sockerbitar.

GI-glykemiskt index kan vara en bra vägledning när det gäller att välja bra livsmedel. Livsmedel som har bra, det vill säga lågt, GI bidrar till att blodsockret för diabetiker blir jämnare, att blodfetterna blir lägre och de kan även bidra till bättre mättnad och då ha betydelse vid övervikt. Exempel på bra livsmedel är bröd med hela korn, pasta, baljväxter, med mera.

I en del livsmedel, till exempel mager fruktyoghurt, har fettet bytts ut mot söt sylt så att energiinnehållet ändå blir detsamma och ibland till och med högre än i den vanliga naturella yoghurten som är fetare.

Mer frukt och grönsaker

Frukt och grönsaker innehåller kolhydrater och fibrer. Det blir mycket mat på tallriken trots att det inte finns så mycket kalorier i den. Tre frukter om dagen som mellanmål och två portioner grönsaker om dagen till måltiderna är en bra mängd för alla, även för den som inte behöver gå ner i vikt. Banan innehåller mest kalorier av frukterna, därför kan det vara lagom att bara äta en banan per dag och sedan variera de andra frukterna som man äter. Vill man äta bär så motsvarar två deciliter en frukt.

Tallriksmodellen

Allmänt

ANNONS
ANNONS
Av xenia alpkut - 24 juni 2012 16:43

 

Bra att det händer.       

 

 Bättre kontroll av tatueringsfärger.

 


Kollar upp det.     

 

                                        


Av xenia alpkut - 24 juni 2012 16:10

Den 24-årige man som misshandlades svårt i Veberöd i Skåne på midsommarafton har avlidit på Skånes universitetssjukhus i Lund.

– Han förklarades avliden klockan 11.59, säger Stefan Söderholm, inre befäl vid polisen i Lund.

Två män, 24 och 23 år, har tidigare anhållits misstänkta för den grova misshandeln, som skedde under en privat midsommarfest. De två gripna männen är kända av polisen sedan tidigare.

Den äldre av dem misstänks också för att en timme efter misshandeln ha brutit sig in i en bostad i Eslöv och misshandlat och rånat en kvinna och en man.

Den andre mannen kan enligt Sydsvenskan.se också vara inblandad i rånet.

 

Av xenia alpkut - 24 juni 2012 12:29

Redan i mitten av nästa decennium är hälften av alla nya bilar helt elektriska. Den spektakulära prognosen levererade Teslas vd Elon Musk när han i helgen började leverera elbilstillverkarens nya Model S.

- Det blir troligen inom en tidsram om 12 till 15 år, sade Musk, känd som superentreprenör efter att ha grundat både betaltjänsten Paypal och rymdföretaget Space X.

Tesla tillverkar modellerna S och Roadster, samt ligger bakom Toyotas eldrivna version av RAV4.

Av xenia alpkut - 24 juni 2012 12:22

vå personer hittades döda ombord på en färja med destination Ancona i Italien på lördagen och en tredje person var i koma.

Dödsoffren tros ha tillhört en grupp på 18 migranter som gömt sig på bildäcket ombord på färjan som färdades från Grekland. Dödsorsaken tros vara den extrema hettan samt syrebrist.

Enligt nyhetsbyrån Ansa befann sig flera migranter ombord på en ungersk lastbil, och två chaufförer greps.

Migranterna uppges ha kommit från Afghanistan eller Pakistan.

Av xenia alpkut - 24 juni 2012 12:17

n jury finner tränaren Jerry Sandusky skyldig på 45 av 48 sexbrottspunkter, i idrottsövergreppsfallet som skakat USA. Sandusky var tränare i amerikansk fotboll vid Pennsylvania State University och riskerar nu att dömas till hundratals år i fängelse för att vid tiotals tillfällen ha förgripit sig på pojkar.

I likhet med Patrik Sjöberg-fallet i Sverige har Sandusky satt sexövergrepp inom idrotten i fokus för hela USA. Antalet samtal och larm till hjälptelefoner och jurister har skjutit i höjden.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2
3
4
5
6 7 8
9
10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< Juni 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL