Alla inlägg den 13 juli 2012

Av xenia alpkut - 13 juli 2012 20:36


Fråga

När kan man och när kan man inte motionera? Har otaliga gånger hört att att man inte bör träna när man är sjuk eller när man har ont i halsen. Men var går gränsen?

Är det riskfritt att exempelvis träna med en förkylning i kroppen då man har ont i halsen men inte har feber? När bör jag vara försiktig med träning?

Svar

För den som tränar regelbundet kan det vara frustrerande att inte kunna träna när man är lite förkyld.

Hur farligt är det att träna när man är sjuk? Den stora risken är att få hjärtmuskelinflammation och det kan ju vara både farligt och långvarigt. Risken att få hjärtmuskelinflammation är i och för sig inte särskilt stor, men om man får det så ångrar man sig alltid i efterhand. Risken är större i början av infektionen och större ju kraftigare infektionen är. Tyvärr är det ofta vanliga förkylningsvirus som ger snuva och ont i halsen som brukar kunna orsaka hjärtmuskelinflammation, så man bör ta det lugnt med träningen även om man inte känner sig så jättedålig.

Jag brukar som en grov regel säga att om man har en förkylning så bör man inte anstränga sig så att man blir kraftigt andfådd. Det innebär ju att om man känner sig så pass bra att man orkar träna, så kan man ju träna teknik och även lättare styrketräning (om kroppen orkar). Just teknikträning brukar ibland bli eftersatt vid idrottsträning och man kan väl se det som ett gyllene tillfälle att ägna en period åt att enbart öva tekniken. När man känner sig helt bra kan man träna som vanligt.


ANNONS
ANNONS
Av xenia alpkut - 13 juli 2012 18:16

KANGABA. Miljontals människor hotas av svält i centrala Västafrika. Politisk oro, dåliga skördar, gräshoppor och flyktingströmmar har gjort situationen akut. I Mali har regnet börjat falla, men skörden kan inte bärgas förrän i september. Där riskerar en av fyra invånare att drabbas av hungerkatastrofen.

Förra årets svält på Afrikas horn spelades upp mot en kuliss av karga, solstekta stäpper och utbombade ruiner i krigets Somalia. I Nigerflodens vidsträckta dalgång syns ingen hunger i landskapet. Regnet vräker ned och grönskan är intensiv – ändå är situationen akut efter flera år med dåliga skördar som tömt samtliga förråd.

– Förra året behövdes mat men det var ett så kallat tomt år. Regnperioden blev två månader för kort och det var förödande. Folk skulle behövt fylla på reserverna men det blev tvärtom, därför är det så allvarligt nu, säger läkaren Coulibaly Siraman.

Hjälporganisationerna såg varningstecknen redan efter förra årets svaga regn.
Under våren förvärrades läget sakta och nu är situationen som mest akut. Regnen faller, men det dröjer till september innan skörden kan bärgas. Till dess är vätan mest en förbannelse – flera sjukdomar, bland dem malaria, sprids i fuktiga miljöer och slår som hårdast när människor redan är försvagade av näringsbrist.

I centralorten Kangaba ligger distriktssjukhuset som tar emot allvarligaste fallen. De har upprättat en separat akutavdelning för undernärda barn och malariafall.

Här sitter familjen Traoré på två sängar: pappa Jefolo, mamma Nakany och dottern Saran. Hon är två år gammal och borde väga 12 kilo men vågen visar bara hälften så mycket. Två kilo mer än en stadig nyfödd på ett svenskt BB och 50 procent under minimivikten för en tvååring.

– Vi vet ju att vi måste ge barnet ordentligt med näring, men vad ska vi göra? Vi har inte maten, säger Nakany uppgivet.

På andra sidan gången i det skumma lysrörsskenet sitter Sira Sidibe med sin son Madou. Han är jämnårig med Saran och har samma vikt. Sex ynka kilon.

– Han har varit så här i två månader. Först gick jag till byns traditionella doktor som gav mig en sirapsdryck som han skulle dricka och som jag skulle smörja in honom med. Men det hjälpte inte. Så jag tog mig till sjukstugan och de skickade oss hit, berättar Sidibe.

Det finns fler liknande fall på kliniken och i hela Mali finns tusentals i samma situation.

Men allt är inte dystert. Någon mil utanför Kangaba ligger byn Kofoulate. Här bor Mory Haïdara, vars son N’Fah var riktigt illa däran i slutet av förra året.

– Jag bestämde mig för att ta honom till sjukhuset, det var det enda som återstod att göra. Jag trodde att han skulle dö men det gick ju bra till slut, berättar Mory Haïdara.

Nu är N’Fah visserligen lite krasslig just i dag men i övrigt har han inga problem. Två gånger i månaden besöker familjen en sjukstuga där hans vikt kontrolleras.

N’Fahs fall visar hur situationen förbättrats kraftigt under senare år jämfört med 1980-talets svältkatastrofer. Beredskapen hos hjälporganisationerna är större nu.
Det effektivaste motmedlet mot undernäring är en liten påse fylld med en kräm som påminner om jordnötssmör.

Plumpy-nut, som den kallas, är en produkt vars betydelse i hungerkatastrofer knappast kan överskattas. Innehållet är näringsberikat och kan sväljas direkt av barnen.

På bara ett par dagar kan ett barns ämnesomsättning och näringsnivåer stabiliseras. Ytterligare någon vecka senare kan familjen lämna sjukhuset. Morys granne Kadjatou Sylla tvingades också bege sig till sjukhuset.

– Min dotter Mariam hade svårt att sova och var allmänt illa däran. Men jag förstod inte hur allvarligt det var förrän vi kom dit. De gav henne Plumpy-nut och hon blev genast bättre, säger hon.

 

Av xenia alpkut - 13 juli 2012 18:06

VARBERG. Den äldre kvinnan skulle koka kaffe.

Då exploderade gasoltuben.

En förbipasserande fann henne svårt brännskadad vandrandes på en väg i Varberg för att söka hjälp.

 

olisen fick larmet vid 09.37 på fredagsmorgonen. En kvinna hade påträffats i Varberg med omfattande brännskador.

– En allmänhet hittade henne gående på vägen för att få hjälp, säger Johanna Hassel, vakthavande befäl vid polisen i Halland, till GT.se.

Kvinnan, som är född 1942, har en kolonilott på Solvikens koloniområde söder om Varberg.

– Hon har ett gasolkök där. När hon skulle koka kaffe skedde en explosion, säger Johanna Hassel.

– Hon var sannolikt ensam när det hände.

Kvinnan har förts till Varbergs sjukhus.

Av xenia alpkut - 13 juli 2012 17:44


 

 

 

De kallas vattenturister.

Nyfikna personer som tar sig till de översvämningsdrabbade områdena i Småland.

– De parkerar ibland så att vi inte kommer fram, säger Andreas Enberg på räddningstjänsten i Hultsfred.


Turisterna i Småland flydde först fältet när hundvädret kom.

– Jag pratade med en campingägare, som sa att många avbokade på grund av regnen. Men sen började andra boka campingplats i stället, för att komma och kika på vattnet, säger Andreas Enberg, brandmästare på räddningstjänsten i Hultsfred, till KVP.se.

– Det kommer tydligen folk långt bortifrån för att kika på det här.

Andreas Enberg berättar att de utsocknes besökarna kallas för vattenturister.

– De har varit så nyfikna. De har gått in på folks översvämmade tomter, kikat in i folks fönster, ställt sig på altanen, säger Andreas Enberg.

– Vi har ju vissa avspärrningar som de har gått rakt igenom.

Samtidigt som sjön Hulingen samt Emån nedströms Högsby fortsätter att stiga och räddningstjänsten sliter hårt för att rädda hus och åkermark, har personalen också fått kämpa med de obetänksamma vattenturisterna.

– Bilarna står ju i vägen. De parkerar ibland så att vi inte kommer fram, säger Andreas Enberg.

Han menar också att lokalbefolkningen är tillräckligt hårt prövad som läget är.

– Det här är jobbigt för dem, de är redan utsatta.

Till vattenturisterna har Andreas Enberg en uppmaning.

– Visa respekt och gå inte in på andras tomter. Det är ju sunt förnuft egentligen.




Av xenia alpkut - 13 juli 2012 16:35

   

 

Jorden har en naturlig satellit, månen, som roterar ett varv runt jorden på 27,321662 dagar eller ca 27 1/3 dag (1 siderisk månad). Avståndet till månen är ca 384 000 km. En radiosignal som sänds ut från jorden når månen efter cirka 1,255 sekunder. Månens bana runt jorden ligger inte i samma plan som jordens bana runt solen, utan lutar ca 5° i förhållande till detta. Om det inte vore så skulle det bli en solförmörkelse en gång i månaden, och dessutom kanske bara omkring ekvatorn. Efter ca 18 år upprepar sig månförmörkelsemönstret. (Se nutation.)

 


Av xenia alpkut - 13 juli 2012 14:53




 

Månens yta består i stora drag av två olika typer av landskap som kan urskiljas med blotta ögat från jorden, de mörka så kallade haven samt de ljusare högländerna. Månhaven innehåller inget vatten utan är lavaslätter som bildats när magma för flera miljarder år sedan trängt upp från månens inre och fyllt storanedslagskratrar och andra sänkor. Sedan länge är dock månen geologiskt död och ingen vulkanisk aktivitet förekommer idag. Hur månen bildats är man fortfarande inte helt säker på, men den ledande teorin är att den bildats som restprodukt vid en enorm kollision mellan jorden och en planet av ungefär Mars storlek under solsystemets tidigaste historia.

 

Månen är den enda himlakroppen som människor har färdats till och landat på. Det sovjetiska Lunaprogrammet sände ett flertal obemannade farkoster mot månen under slutet av 1950-talet till 1960-talet, där man till exempel för första gången lyckades utföra en kontrollerad landning på en annan himlakropp med Luna 9 år 1966. Det skulle dock bli USA med det stora Apolloprogrammet som först lyckades sända människor till månen. Den 20 juli 1969 klättrade Neil Armstrong ner på månens yta från Apollo 11:s månlandare The Eagle och blev därmed den första människan att besöka en annan himlakropp. Efter Apolloprogrammets slut 1972 avstannade rymdkapplöpningen och månen har sedan dess endast besökts av obemannade rymdfarkoster, men planer och visioner finns från flera länder att på nytt sända människor till månen inom de närmsta decennierna.

 




Av xenia alpkut - 13 juli 2012 14:15

uvudartikel: Klimat

Med klimat avses de statistiska egenskaperna hos de meteorologiska elementens, såsom medelvärden, standardavvikelser, högsta och lägsta uppmätta värden, med mera, inom ett större område.

Studiet av klimat kallas klimatologi och är en gren av meteorologin.

Jorden delas in i klimatzoner. Traditionellt har man talat om huvudzonerna Tropiskt klimatSubtropiskt klimatTempererat klimat och Arktiskt klimat. Man brukar även skilja mellan kustklimat och inlandsklimat.

Land -/vattenanvändning [redigera]

Världens befolkning använder endast 1 % av jordens totala vattenmängd på 1 400 miljoner kubikkilometer vatten (~70 % av jordens yta). Av denna mängd vatten finns 93,8 % vatten i oceanerna, 4 % i världens alla sjöar, floder, vattendrag, grundvatten etc, 2 % i alla inlandsisar och 0,2 % som vattenånga. Allt detta enligt den hydrologiska cykeln.(D. Todd, Ingemar Larsson)

Befolkning [redigera]

I december 2009 beräknas världens befolkning ha varit 6 790 000 000 människor.[69] Därav står I-länderna för 20 % och U-länderna för de resterande 80 %. I oktober 1999 passerade världens befolkning sex miljarder. Under år 2007 kom det troligen att bo mer folk i städerna än på landsbygden för första gången i jordens historia. Den 31 oktober 2011 passerade jordens befolkning 7 000 000 000 människor. [70]

 

 

 

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25
26
27 28 29
30 31
<<< Juli 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se