Alla inlägg den 27 augusti 2012

Av xenia alpkut - 27 augusti 2012 14:41

Arten har en ettårig livscykel, enstaka individer kan bli ytterligare någon månad. Vuxna djur som fortplantat sig under året dör i oktober. Därefter finner man endast ungdjur i olika storlekar. Det är dessa ungdjur som kommer att övervintra i jordkammare nere i marken. Jordkamrarna muras på ca 1-2 dm djup. Övervintring som ägg förekommer inte i Sverige.

 

Under kalla vintrar med lite snö kommer tjälen att gå djupare, vilket medför ökad köldstress på sniglarna. Detta ger en ökad dödlighet hos djuren.

 

 

 

Sniglarna kommer i gång på våren när dygnsmedeltemperaturen stiger över + 4°C. De ungdjur som var stora redan när de gick ner i vinterdvalan behöver endast växa till någon vecka för att bli könsmogna och börja föröka sig.

 

Utvecklingen från lagt ägg till kläckt snigel tar ca fyra veckor. Snigeln behöver sedan ytterligare fyra veckor för att bli könsmogen. Vid höga temperaturer kan utvecklingen gå något snabbare. Äggen är 3-4 mm och vid födseln är ungarna c:a 1 cm.

 

En spansk skogssnigel kan producera upp till 400 ägg under sin livstid. Äggen läggs i grupper om 10-30 i gropar som snigeln grävt eller öppet på jord, i löv och kompost.

Under torrsomrar dör normalt en betydande andel ägg och ungdjur.

Under regnrika somrar är överlevanden betydligt högre, vilket märks på det totala antalet sniglar. 

ANNONS
Av xenia alpkut - 27 augusti 2012 13:08

  • Börja bekämpningen på våren! Se
  • Samla aktivt in sniglar och avliva dem. Detta är arbetskrävande men effektivt om det utföres regelbundet varje dag under flera veckor.
    Sniglarna är nattaktiva - samla därför sniglar sent på kvällen eller tidigt på morgonen.
  • Sniglarna dödas enklast genom att man skär eller klipper av huvudet. Man kan också samla in dem i ett kärl och hälla kokande vatten över, eller frysa dem.
  • Samordna insatserna med dina grannar- sniglarna finns oftast i närliggande trädgårdar!
  • Gillra fällor för sniglarna i form av gömslen.
    Lägg ut föremål på marken (t.ex. brädbitar, masonitskivor, plastsäckar). Sniglarna kommer att gömma sig under dem på dagarna. Vittja fällorna varje dag och döda sniglarna.
  • Lägg ut beten som lockar till sig sniglarna.
    Ta t.ex rutten frukt, matavfall, blötlagda katt- eller hundpellets, döda sniglar. Vittja ofta.
  • Ölfällor (låga skålar eller fat med öl) kan vara ett komplement.
    Det finns också kommersiella snigelfällor med lockämnen i handeln.
  • Kalkning. Strängar av kalk (släckt eller bränd) kan läggas ut runt plantor man speciellt vill skydda. Kalkar man direkt på sniglarna leder till abnorm slemavsöndring och sniglarna dör genom uttorkning. Läs mer.
  • Bearbeta jorden.
    Eftersträva en finkornig jordstruktur på våren. Uppskjut höstgrävningen så länge som möjligt för att göra det svårare för sniglarna att finna hålrum för övervintringen.
  • Myskankor. Har använts av yrkesodlare för bekämpning av spansk skogssnigel. Denna metod är kanske inte lämpligt i villaområden.
  • Snigelavfall. Se på "Vanliga snigelfrågor"
  • Läs också om. snigelgifter

ANNONS
Av xenia alpkut - 27 augusti 2012 13:04

Mördarsniglar, kammaneter och mårdhundar. Men också jättelokan, tallvedsnematoden och tvättbjörnar. Här är arterna som kan hamna på ”svarta listan”.

– Man är observant när det gäller arter som man vet ger skador på jordbruk eller skogsbruk, säger Gunnar Karlstorp, handläggare på Naturvårdsverket.

Det kan handla om stora djur som mårdhundar, men också mikroskopiska maskar och bakterier. Det finns många arter som kan orsaka stora problem om de tar sig till Sverige.– Mårdhundar blir ett problem om de får etablera sig, men de är stora. Mårdhundar ser du. Det är svårare med de arter som kryper in utan att vi upptäcker dem.

Det mest kända exemplet är mördarsniglarna som krälade sig in i Sverige på 1970- och 80-talet och som sedan dess blivit till en nesa för trädgårdsentusiaster och odlare. Plötsligt var de överallt. De slemmiga, växtförstörande sniglarna kan ödelägga en trädgård, och är svåra att bli av med.

– Nu är det för långt gånget, där skulle man ha gjort något på 80-talet. Men vi släppte det. Jordbruksverket hade ansvar för sin bit, Naturvårdsverket för sin och så föll det mellan stolarna. Problemet är för stort nu. Vi har ingen nationell strategi för att bekämpa dem, det går inte. Utan det är den lilla strategin som gäller: att gå ut i trädgården och klippa, säger Gunnar Karlstorp.

Ted von Proschwitz, biolog på Göteborgs naturhistoriska museum, har studerat mördarsniglarna ända sedan de först dök upp i Sverige.

– I år har vi ett svårt snigelår, det värsta sedan 2007, säger han.

Mördarsniglarna är ute nattetid då det är fuktigt. Ted von Proschwitz säger att trädgårdsägare därför kan välja att morgonvattna i stället för att nattvattna, och att ge sig ut med ficklampa i mörkret för att se var sniglarna är – och sätta in insatserna där. Det kan handla om många olika bekämpningssätt, som alla finns 

– Vi kommer aldrig att bli av med mördarsniglarna, men vi kan försöka hålla dem nere, säger von Proschwitz.

Hoppet är att de få bättre framgång med mårdhundarna, där ett projekt pågår i samarbete med Jägarförbundet som skjuter av djuren. Mårdhunden riskerar att öka spridningen av dvärgbandmask, vilket skulle få konsekvenser för bland annat bärplockare i Sverige.

– Det är ett exempel på en art som är invasiv där man tänkt till. Och vi kommer förmodligen att lyckas.

Vissa av de förstörande arterna vandrar in i Sverige, andra tar luftvägen eller simmar. Många vattenarter kommer också hit med barlastvatten, eller via importen av virke och grönsaker.  

Men problem kan också fraktas hit av privatpersoner.

– Något som kan orsaka problem är arter som privatpersoner tar in i landet som husdjur och som sedan smiter ut. Sådana kan bli väldigt invasiva om de får fritt spelrum, tvättbjörnen är ett exempel. Eller att man för in växter som är jättevackra att plantera. Men sedan tar de över hela trädgården, och även grannens gård, säger Gunnar Karlstorp.

Vi kan också ta med oss arterna hem i bagaget.

– Det är mycket man kanske bör tänka på i dessa tider när vi reser världen runt. Man kanske har med sig surfingbrädan till andra delar av världen och får sedan med sig arter hem.

Sedan flera år pågår arbetet med att ta fram en ”svart lista” över de främmande arter som hotar Sverige mest. Men det arbetet väntar på resultat av ett europeiskt projekt som ska ta fram en EU-övergripande strategi för främmande arter.

– De har sagt att rapporten skulle komma i slutet av september i år. Men det har inte läckt ut något, och ingen på naturvårdsmyndigheterna vet vad som kommer att stå i den. Så det finns all anledning att tro att den blir försenad, säger Gunnar Karlstorp.

I EU-pojektet ingår ett tidigt varningssystem, där olika länder ska samarbeta genom att varna varandra när de får påhälsning av ovälkomna arter.

– Kryp känner inga landsgränser.




Av xenia alpkut - 27 augusti 2012 12:06

   

 

SKOLSTART I veckan är det dags för landets grundskoleelever att gå tillbaka till skolbänken. För barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är skolstarten ofta ångestladdad. Sverige behöver satsa på en mer flexibel skolgång så att även elever som inte fungerar som ”medeleleven” klarar skolgången med självkänslan i behåll.

I veckan är det dags för landets grundskoleelever att gå tillbaka till skolbänken. För barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf – som ADHD, Aspergers syndrom och andra autismtillstånd samt systerdiagnoserna) är skolstarten ofta ångestladdad. Barn, som en gång började sexårsverksamheten med sina klasskamrater där alla hade glugg och nyfikenhet, trillar efter år av ständiga misslyckanden och utanförskap ut på andra sidan grundskolan som nedslagna spillror till ingen nytta vare sig för sig själva eller för samhället.

Är det barnens eget fel? Lärarnas, föräldrarnas? Det tror inte vi. Det är samhällets missriktade resurser och medias ovilja att informera istället för att skriva sensationsrubriker med desinformation som fokuserar på myter och fördomar -istället för att bygga på forskning och fakta.

Nästan alla skolor har ”hemmasittare” utan giltig frånvaro. Barn som har gett upp för att skolan inte lyckats stödja dem på det sätt de behöver. 40 procent av skolor som Skolinspektionen undersökt fick kritik för detta. Autism -och Aspergerförbundet fann att 59 procent av elever med Aspergerssyndrom har varit hemma från skolan, kortare eller längre tid.

Lärarhögskolan ger inte tillfredställandeutbildning om barn med npf-problematik, trots att lärarna kommer att möta 1-2 i varje klass med adhd och/eller autism. Även socionomer, sjuksköterskor, kuratorer, poliser – alla som möter barn i sin profession borde få npf-kunskapen i sin grundutbildning.

Under alliansregeringens första fyra år ökade antalet unga förtidspensionerade med nära 50 procent. Det är ofta ungdomar med npf som inte ens ges en chans. Regeringen beklagar siffrorna i statistiken men gör inte nog för att förändra dem. Unga som ramlar ur gemenskapen i skola och arbetsliv ökar.

Än idag kan man läsa artiklar som menar att barn som inte kan anpassa sig har dåliga föräldrar. Men vi pratar om funktionsnedsättningar som inte går bort, men kan underlättas att leva i med rätt insatser och uppmuntran vid varje framsteg. De flesta specialpedagogiska metoder fungerar dessutom utmärkt på barn utan npf-diagnoser.

Ingen annan sjukdom eller funktionsnedsättning är så utsatt och ifrågasatt som npf-diagnoserna.Det hörs anklagelser om att droga ner barn för att göra dem fogliga – när centralstimulerande medicin istället hjälper de lågaktiva ADHD-hjärnorna att uppnå normal koncentration och minskar den ibland skadliga impulsiviteten. Någon utan ADHD reagerar inte ens på en läkarordinerad dos centralstimulerande. Forskning visar att rätt medicinering inte ökar risken för missbruk längre fram. Tvärtom börjar många med ADHD utan diagnos att självmedicinera med gatudroger eller alkohol – överdoserat med påföljande sociala problem och sämre hälsasom enda resultat.Är det försvarbart att haussa upp ADHD-medicinering, när skadeverkningarna utan utredning och läkarstödd medicinering blir mångfaldigt större både för individen och för samhället? Det går inte längre att förneka att npf-diagnoser är en realitet.

Sverige borde nu ha kommit mycket längre i debatten, i kunskapen och förståelsen kring människor som har en funktionsnedsättning som inte syns. Detta är människor som redan är mycket utsatta och istället behöver stöd och förståelse.Det är dags att publicera mer kreativa inlägg och artiklar än att kalla medicin för knark och att dessutom sluta rubricera våldsverkare med diagnos. Det är medias ansvar vad de publicerar, men det är samhällets ansvar att utbilda medborgarna.

Sverige behöver satsa på en mer flexibel skolgång med alternativ så att även elever som inte fungerar som ”medeleleven” klarar skolgången med självkänslan i behåll och får en meningsfull framtid.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se