Alla inlägg den 19 september 2012

ANNONS
Av xenia alpkut - 19 september 2012 17:30

   

Våren 1984 arbetade Ingemar Leijonborg och Gunnar Bergvall fram en affärsplan för en svensk kommersiell TV-kanal. I planen ingick en finansieringskalkyl för en sådan kanal. Det visade sig att projektet var ekonomiskt försvarbart och de sade upp sig från sina jobb, Leijonborg från SVT och Bergvall från Bonniers. Hösten 1985 ställde investmentbolaget Proventus upp med 2,5 miljoner kronor som en första projektfinansiering. De skaffade kontor för sitt nystartade bolag som hette Nordisk Television AB på Birger Jarlsgatan och en sekreterare. Men ett år senare hade Proventus' intresse svalnat och Leijonborg/Bergvall var tvungna att hitta nya finansiärer. 1987 fick de in nya investerare. Providentia (Wallenbergsfären), före detta Föreningsbanken, SPP och bokförlaget Natur och Kultur var beredda att satsa tio miljoner kronor. En TV-skola startades för att kunna utbilda TV-producenter och scriptor. Man rekryterade folk, främst från SVT, till exempel Lars Weiss, Jan Scherman, Bengt Magnusson och Jan Zachrisson.

Målet var att göra en nyskapande och hippare variant av SVT med en tung nyhetsredaktion och egenproducerade serier och som samtidigt skulle bli Sveriges största TV-kanal. När alla planer skulle börja realiseras hyrdes en fastighet i Storängsbotten som gjordes om till TV-station.

Ulf Bernitz, professor i Europarätt vid Stockholms universitet, skrev den 21 maj 2011 på Dagens Nyheters debattsida [1] att tv-avgiften för SVT strider mot EU:s regler. Senare under 2011 avslöjades att TV4 betalat Ulf Bernitz, för att ha skrivit debattartikeln i Dagens Nyheter 

Sändningarna inleds via satellit och kabel [redigera]


Den 15 september 1990 började sändningarna över före detta Tele-X-satelliten. Premiärsändningen hade tekniska problem och dagen efter skrev Expressen "Lägg ned TV4 – om det inte blir bättre!" på sin löpsedel. Den löpsedeln satt på många medarbetares rum den första tiden som en sporre att bli bättre. De egenproducerade dramaserierna Destination Nordsjön och Rosenholm fick skoningslös kritik.

Hösten 1991 skulle regeringen ge koncession åt en reklamfinansierad TV-kanal att sända över marknätet. Det kom in 30 ansökningar, varav 20 var ifyllda på ett formulär som Expressen hade publicerat. De två huvudkonkurrenterna var TV4 (Nordisk Television) och Rix TV (Kinnevik). För att få koncessionen fanns krav på lokal spridning av produktionen och att det fanns en bred krets av ägare. Den 11 september 1991 meddelade kulturminister Bengt Göransson att Rix TV skulle tilldelas koncessionen och att regeringen skulle fatta det formella beslutet dagen efter. Det var valkampanj och moderaternas partiledare Carl Bildt gick ut och sa att en borgerlig regering skulle riva upp beslutet. Göransson tog då tillbaka sitt uttalande samma kväll.

Kinnevik gjorde då upp med Nordisk Television. Mot att man drog tillbaka sin ansökan för Rix TV fick man gå in som 30-procentig ägare av Nordisk Television. Dessutom bildades ett bolag, Airtime, som skulle sköta försäljningen av reklam i både TV3 och TV4 och där Kinnevik ägde 55 procent. På så vis kunde Kinnevik få kontroll över det bolag som sålde 90 procent av den svenska TV-reklamen. TV4 sade i juli 1993 upp avtalet vad gäller Airtime, och klippte även i ren fysisk bemärkelse av dataförbindelsen, för att istället bygga upp en egen försäljningsorganisation. Detta ledde till flera års juridiska strider mellan Kinnevik och resten av TV4:s ägare. Parterna förliktes hösten 2002 när Kinneviks ägare Jan Stenbeck avled.

När Kinnevik blev delägare fick grundarna Leijonborg och Bergvall lämna företaget under uppseendeväckande former.

Nordisk Television tilldelades koncessionen den 7 november 1991. Den 2 december 1991 inleddes provsändningar av TV4 från Göteborg (46), Hörby (50), Karlstad (46), Malmö (47), Norrköping (54), Stockholm (42), Sundsvall (50), Uppsala (52), Västerås (51), Örebro (58), Linköping (34), Solna (61), Södertälje/Blombacka (53) och Södertälje/Ragnhildsborg (66).


http://sv.wikipedia.org/wiki/TV4

ANNONS
Av xenia alpkut - 19 september 2012 14:10

 

Getingar är en familj i underordningen midjesteklar (Apocrita). I familjen finns omkring 4000 arter, till exempel vanlig geting.


Allmänt

Getingarna har två par vingar som i viloläge hålls hopvikta längs med kroppen. Fasettögonen är njurformiga. Vuxna getingar äter frukt och nektar, men matar sina larver med tuggade insekter. Dessa insekter fångas vanligen i flykten av getingarna, som är goda flygare med förhållandevis bra synförmåga. Getingar har en gadd kopplad till en giftkörtel som inte lossnar vid stick, som hos honungsbin, därför kan gadden användas gång på gång. Det är bara honorna som har gadd som kommer av den ombildade äggledaren.

Getingsamhället består av hanar, honor och arbetare (sterila honor). Svärmningen (parningen) sker under sommaren varefter hanarna dör. Efter övervintringen söker den befruktade honan upp en ny boplats där hon lägger de första äggen. När dessa kläckts till larver matar hon dem tills de utvecklats till arbetare, vilka sedan övertar driften av getingsamhället. Därmed övergår honan till att bli samhällets drottning, vilket betyder att hon helt ägnar sig åt att bli matad (av särskilda arbetare) och lägga ägg.[1]

De getingar som bygger bon gör det oftast av tuggat trä som blandats med saliv. Vissa arter bygger sina bon av lera i stället. Boet är antingen underjordiskt eller kan byggas frihängande eller i olika typer av håligheter som fågelholkar, ihåliga trädstammar, inuti väggar eller vindsutrymmen. När bobygget och uppfödningen av larverna är över och drottningen är kläckt (i Sverige i slutet av augusti) behöver getingarna snabb energi och de ger sig ut på jakt efter socker.

Getingar sticker oftast när de känner sig hotade, exempelvis inklämda. Sting av geting kan vara farligt för den som drabbats av getingallergi. I Sverige dör ungefär en människa per år av getingstick.[2]

Getingarnas svartgulrandiga bakkropp är ett exempel på aposematism, varningsfärger som signalerar att den har försvar mot rovdjur.

Getingbo


Ett getingbo är någonting som (sociala) getingar bor i och finns i olika utseenden och placeringar. Boet byggs genom att getingen tuggar avgnagt trä med sin saliv så att det papperslika materialet bildas. Fritt upphängda bon har sin öppning nedtill. I boet finns våningar av sexkantiga celler med öppningen neråt och som innehåller ägg, larver och puppor. Ett stort bo kan rymma flera tusen getingar.[3]

Vanliga getingar bygger sina bon antingen under jord eller som bollformat tuggat papper som till exempel kan hänga under tak eller under trädgrenar. Bålgetingarnas bon är väldigt stora och grovt byggda med många synliga ingångshål. Jordgeting är inte en art, utan det namn som används för getingar som oavsett art byggt sitt bo under jord. Flera arter gör det mer eller mindre regelbundet, i Sverige vanlig geting, tysk geting (som båda även bygger bo ovan jord) och rödbandad geting som så gott som uteslutande bygger under jord.

Även vissa solitära getingar bygger bon, men betydligt mindre sådana; se nedan.

Predatorer

Det är främst getinglarver och –puppor som utgör smaklig föda getingarnas predatorer.[4] Grävlingen klarar inte av att ta enskilda larver/puppor utan äter hela vaxkakan efter att ha grävt fram ett getingbo i marken.[4] Även brunbjörn och rödräv beter sig på ett liknande sätt.[4] En fågel som med sina klor gärna gräver fram getingbon i marken är bivråken.[4] Den äter sedan larver och puppor ur cellerna med näbben.[4] Under häckningstid kan bivråken ta med sig hela vaxkakan med innehåll som föda till sina ungar.[4]


http://sv.wikipedia.org/wiki/Getingar


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
<<< September 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se