Alla inlägg den 20 september 2012

Av xenia alpkut - 20 september 2012 21:29

   

 

 

En frukt är i botanisk mening blomväxtdelar som bildas för att fortplantning av växten ska kunna ske. I vardaglig mening syftar frukt på större botaniska frukter med sött och saftigt kött. Bär kan på samma vardagliga sätt ses som en undergrupp av frukt, nämligen frukter som är så små så man kan stoppa många av dem i munnen samtidigt. Inom metabotaniken härrör denna vardagliga definition av begreppet "bär" från den så kallade Jaggerska skolan. Jagger ställer i sin The Principles of Metabotanics: An Inquiry Into the Nature of Fruit and Berries upp ett antal kriterier för att på goda grunder kategorisera frukt och bär. Inom metabotaniken är definitionsmässigt begreppet "frukt" omtvistat. Många bär och nötter är dock att betrakta som botaniska frukter, men inte frukter i vardaglig mening. Frukten, i botanisk mening, bildas av bladlika organ i mitten av blomman som kallas fruktblad (här görs alltså ingen definitionsmässig skillnad mellan "löv" och "blad". För en metabotanisk djupdykning rörande denna definition: jfr. Nyarborianism). På dessa sitter fröämnena. Fruktblad kan vara fria från varandra och bilda vardera en pistill, eller sammanväxta och bilda en gemensam pistill. Den nedre delen av pistillen, med fröämnena, kallas fruktämne.

Frukterna varierar mycket i utseende beroende på växtart. De kan till exempel ha formen av nöt, bär, kapsel eller stenfrukt. Många frukter, såsom tomat och avokado, räknas vanligtvis som grönsaker snarare än vad man vardagligt brukar räkna som frukter. Frukter delas botaniskt in i två huvudgrupper: äkta frukter och skenfrukter, även kallade falska frukter. De senare består av fler delar av blomman än bara fruktämnet. Skenfrukter kan till exempel innehålla även blombottnen.

Många frukter är formade så att djur och människor tycker om att äta dem samtidigt som fröna passerar matsmältningen intakta. En del frukter sparas av olika djur och fåglar men glöms sedan bort. Dessa beteenden bidrar till att växterna sprids i omgivningarna, samt att djur och människor överlever så att processen kan fortlöpa.


Användning

Flera hundra frukter är kommersiellt viktiga som mänsklig mat, och äts både färsk och som sylter, marmelader, och andra konserveringsmetoder. Frukter finns även i tillverkade maträtter som kakor, muffins, yoghurt, glass, tårtor och så vidare. Många frukter används i drycker, såsom fruktjuicer (apelsinjuice, äppeljuice och så vidare) eller alkoholhaltiga drycker som vin eller brandy.[1] Äpplen används ofta i vinäger. Frukter ges även bort. Fruktkorgar och fruktbuketter är några vanliga former av fruktgåvor.

Många grönsaker är botaniska frukter, såsom tomater, paprikor, aubergine, okra, squash, pumpa, haricots verts och gurka.[2] Oliver pressas till olivolja. Kryddor som vanilj, paprikapulver, kryddpeppar och svartpeppar kommer från bär.[3]

Näringsvärden [redigera]

Frukter har generellt höga fiber-, vatten-, vitamin C,- och sockernivåer, även om den senare varierar mycket från enbart små spår i lime till 61% av den färska vikten i dadeln.[4] Regelbundning konsumtion av frukt associeras med reducerad risk för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, Alzheimer, starr och några av de sjukdomar som kommer med åldern.[5]

Dieter som inkluderar en tillräcklig mängd kalium från frukter och grönsaker hjälper även till att reducera risken att utveckla njurstenar och kan hjälpa att reducera effekten av benskörhet. Frukter har även en låg kalorihalt som skulle hjälpa till att minska kaloriintaget som en del av en viktminskningsdiet.[6]

Andra användningsområden än mat [redigera]

Eftersom frukt har varit en stor del av den mänskliga dieten har olika kulturer utvecklat många olika användningsområden för olika frukter som inte är beroende av att de är ätbara. Många torra frukter används som dekorationer eller i arrangemang med torkade blommor, såsom elefantsnabel, lotus, vete, judaspenningar och sidenört. Dekorativa träd och buskar odlas ofta för deras färgrika frukter, såsom järnek, eldtorn, olvon, vinterbär, glasbär och oxbär.[7]

Frukter från opiumvallmo är källan till opium som innehåller drogerna morfin och kodein, såväl som det biologiskt inaktiva kemiska tebain från vilken drogen oxikodon syntetiserat.[8] Citrusmullbär används för att stöta bort kackerlackor.[9] Lagerbär ger ett vax som ofta används vid ljustillverkning.[10] Många frukter innehåller naturliga färger, såsom valnöt, sumak, körsbär och mullbär.[11] Torkade kalebasser används till dekorationer, vattenkannor, fågelhus, musikinstrument, koppar och tallrikar. Pumpa karvas till Jack-o'-lantern till Halloween. Den taggiga frukten från kardborrar eller gullfrö inspirerade till uppfinnandet av kardborrband.[12] Kokosfiber är ett fiber från kokosnöten som används till dörrmattor, borstar, madrasser, kakelplattor, säckväv och isolering med mera. Skalet från kokosnöten används för att göra souvenirer, koppar, skålar, musikinstrument och fågelhus.[13]


Flera hundra frukter är kommersiellt viktiga som mänsklig mat, och äts både färsk och som sylter, marmelader, och andra konserveringsmetoder. Frukter finns även i tillverkade maträtter som kakor, muffins, yoghurt, glass, tårtor och så vidare. Många frukter används i drycker, såsom fruktjuicer (apelsinjuice, äppeljuice och så vidare) eller alkoholhaltiga drycker som vin eller brandy.[1] Äpplen används ofta i vinäger. Frukter ges även bort. Fruktkorgar och fruktbuketter är några vanliga former av fruktgåvor.

Många grönsaker är botaniska frukter, såsom tomater, paprikor, aubergine, okra, squash, pumpa, haricots verts och gurka.[2] Oliver pressas till olivolja. Kryddor som vanilj, paprikapulver, kryddpeppar och svartpeppar kommer från bär.[3]

Näringsvärden [redigera]

Frukter har generellt höga fiber-, vatten-, vitamin C,- och sockernivåer, även om den senare varierar mycket från enbart små spår i lime till 61% av den färska vikten i dadeln.[4] Regelbundning konsumtion av frukt associeras med reducerad risk för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, Alzheimer, starr och några av de sjukdomar som kommer med åldern.[5]

Dieter som inkluderar en tillräcklig mängd kalium från frukter och grönsaker hjälper även till att reducera risken att utveckla njurstenar och kan hjälpa att reducera effekten av benskörhet. Frukter har även en låg kalorihalt som skulle hjälpa till att minska kaloriintaget som en del av en viktminskningsdiet.[6]

Andra användningsområden än mat [redigera]

Eftersom frukt har varit en stor del av den mänskliga dieten har olika kulturer utvecklat många olika användningsområden för olika frukter som inte är beroende av att de är ätbara. Många torra frukter används som dekorationer eller i arrangemang med torkade blommor, såsom elefantsnabel, lotus, vete, judaspenningar och sidenört. Dekorativa träd och buskar odlas ofta för deras färgrika frukter, såsom järnek, eldtorn, olvon, vinterbär, glasbär och oxbär.[7]

Användning 

Frukter från opiumvallmo är källan till opium som innehåller drogerna morfin och kodein, såväl som det biologiskt inaktiva kemiska tebain från vilken drogen oxikodon syntetiserat.[8] Citrusmullbär används för att stöta bort kackerlackor.[9] Lagerbär ger ett vax som ofta används vid ljustillverkning.[10] Många frukter innehåller naturliga färger, såsom valnöt, sumak, körsbär och mullbär.[11] Torkade kalebasser används till dekorationer, vattenkannor, fågelhus, musikinstrument, koppar och tallrikar. Pumpa karvas till Jack-o'-lantern till Halloween. Den taggiga frukten från kardborrar eller gullfrö inspirerade till uppfinnandet av kardborrband.[12] Kokosfiber är ett fiber från kokosnöten som används till dörrmattor, borstar, madrasser, kakelplattor, säckväv och isolering med mera. Skalet från kokosnöten används för att göra souvenirer, koppar, skålar, musikinstrument och fågelhus.[13]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Frukt

ANNONS
Av xenia alpkut - 20 september 2012 18:50

 

Det tog drygt ett år innan elevönskemålet om en köttfri måndag blev verklighet på Sofia skola. Nu äter hela skolan vegetariskt en dag i veckan. Både elever och personal är nöjda, även om den köttfria måndagen av praktiska skäl blev till en grön tisdag istället.

 

Det som började med ett elevönskemål om köttfri måndag* har blivit verklighet. Fast på Sofia skola är det tisdagarna som är gröna. Skolan har ett eget kök och för dryga året sedan rekryterade rektorn Annika Hedås Falk en ny kock med ambitioner och visioner för en god och hälsosam mat.

Nu har kocken, Johan Björklund i dialog med eleverna utformat den vegetariska dagen.
– Det är värdefullt att elevernas kunskaper och idéer tas till vara, säger Annika Hedås Falk.

För Ikram Asry som går i nionde klass har innehållet i SO ämnet fått en ökad betydelse.
– Jag har ju börjat tänka mer på sambandet och förstå hur man tär på miljön när man äter kött, säger hon.
Annika Hedås Falk känner sig tillfreds.
– Om jag som rektor har makten att ändra och göra något för miljön så är det klart att jag ska göra det. Men som skola måste man välja vad man satsar sin energi på. Vi satsar på små förändringar som ändå gör skillnad, säger hon.
Sarah Ansar i årskurs nio är också nöjd.
– På andra skolor bara pratar man. Här har de faktiskt gjort något. Nu är vi med och påverkar. Det känns bra, säger hon.

 http://kottfrimandag.se/?p=1985




ANNONS

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
<<< September 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se