Alla inlägg den 24 januari 2013

Av xenia alpkut - 24 januari 2013 18:03

      

Sammanfattning

Allmänt

En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är att man har för långa pauser mellan hjärtslagen eller för långsam hjärtrytm.

Pacemakern består av en dosa och en eller flera elektroder. Dosan opereras in under huden på bröstkorgen och elektroderna placeras i hjärtat. Pacemakern känner av den egna hjärtrytmen via elektroderna och avger en impuls vid utebliven egen aktivitet. På det sättet förblir hjärtrytmen normal.

Förberedelser

Hur man förbereds inför operationen kan variera något mellan olika sjukhus. Det är vanligt att man får tvätta sig med en bakteriedödande tvållösning. Man får inte äta något fyra timmar före operationen.

En venkateter sätts i ett blodkärl i armen innan operationen startar. En venkateter är en liten tunn plastslang som förs in i ett blodkärl, vanligtvis i armvecket eller på ovansidan av handen, med hjälp av en nål som sedan tas bort. Genom venkatetern kan man få läkemedel, vätskedropp eller blod om det behövs.

Hur går operationen till?

Först får man lokalbedövning i området på bröstet där pacemakern ska sitta. Sedan görs ett litet snitt under nyckelbenet till ett blodkärl. Genom kärlet förs pacemakerns elektroder in till sin placering i hjärtat. Operationen görs med hjälp av röntgen och tar ungefär 45 minuter.

Hur mår man efteråt?

Smärtorna i operationssåret brukar vara lindriga och går som regel över med vanliga värktabletter. Pacemakern börjar arbeta så snart den är på plats, och de flesta brukar uppleva en omedelbar förbättring.

Varför får man pacemaker?

  • Ett arbetsprov visar hur hjärtat pumpar under en fysisk ansträngning. Det görs på en motionscykel eller på ett löpband. 

  • De elektriska impulserna som får hjärtat att slå bildas i sinusknutan. Urladdningar sprids snabbt sprids till båda förmaken. Härifrån går impulser till ett centra som kallas AV-knutan. Impulsen skickas därefter vidare genom den så kallade His´ska bunten, som är en del av hjärtats retledningssystem och passerar över i purkinjefibrerna. Impulsen som startat i sinusknutan når snabbt hela hjärtat och leder till hjärtslag. Innan nästa hjärtslag kan utlösas måste hjärtat vila lite.Om det är fel på sinusknutan eller AV-knutan, kan man få problem med hjärtrytmen. Det kan leda till att man får en pacemaker inopererad.




    Hjärtats rytm styrs av elektriska impulser från den så kallade sinusknutan i höger förmak.


    Mer information

Yrsel och svimning vanligaste anledningarna

Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är att man har återkommande yrselattacker eller svimningsanfall, som uppstår på grund av långa pauser mellan hjärtslagen eller för långsam hjärtrytm. Andra orsaker kan vara trötthet och andfåddhet som beror på en alltför låg puls, eller dålig ork för att pulsen inte ökar normalt vid kroppsansträngning.

Först görs en utredning

Yrsel och svimningar, liksom trötthet och andfåddhet, är vanliga symtom som kan bero på många olika saker. De behöver inte alls ha med hjärtrytmen att göra. Därför görs alltid en medicinsk utredning innan man eventuellt blir rekommenderad att få en pacemaker. En sådan utredning innebär ofta EKG-registrering under en längre tid, ultraljudsundersökning av hjärtat och arbetsprov.

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som

  • om man har känt något obehag strax innan man har svimmat
  • om man har känt att pulsen har varit orolig, oregelbunden, ovanligt snabb eller ovanligt långsam
  • om attackerna har kommit i vila, vid ansträngning, vid upprördhet, i samband med toalettbesök eller efter att man har rest sig hastigt
  • hur många gånger yrsel- och svimningsattackerna har inträffat
  • hur det kändes efteråt
  • när attackerna inträffade för första gången
  • om det har funnits vittnen till när man har svimmat och vad de i så fall lade märke till
  • om man har några andra hjärtbesvär eller andra sjukdomar
  • vilka mediciner man tar.

Vad händer i hjärtat?

Hjärtats sammandragning börjar med att en grupp celler i höger förmak, sinusknutan, urladdas elektriskt. Urladdningen får cellerna att dra ihop sig och startar samtidigt en kedjereaktion av urladdningar och sammandragningar som sprids över vänster och höger förmak. Förmaken drar ihop sig och pressar ner blod i hjärtkamrarna.

För att impulsen från förmaken ska sprida sig vidare ned till hjärtkamrarna som pumpar ut blodet i kroppen, måste den passera ett område i botten på höger förmak som kallas AV-knutan. Där fördröjs den något, för att kamrarna skall hinna fyllas med blod innan impulsen fortsätter. AV-knutan är viktig eftersom det normalt är den enda vägen signalen kan gå för att komma till kamrarna.

Hjärtrytmen kan bli störd

Om sinusknutan inte fungerar som den ska kan hjärtrytmen bli för långsam eller så kan hjärtat göra uppehåll. Det kan leda till att man blir yr, trött eller svimmar. Detta tillstånd brukar kallas "sjuk sinusknuta" och kan vara ett skäl för att få en pacemaker inopererad.

Problem med AV-knutan kan också störa hjärtrytmen. Det kan vara ett allvarligt tillstånd och behandlas oftast med pacemaker.

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Behandlingar/Att-fa-en-pacemaker/

ANNONS
ANNONS
Av xenia alpkut - 24 januari 2013 12:39

En 25-årig man åtalas för att svårt ha misshandlat sina två små söner. Vid en röntgenundersökning i november upptäckte läkarna att båda barnen hade haft blödningar i hjärnan. Enligt åklagaren har mannen vid något tillfälle skakat dem så hårt att blödningar uppstått.

Mannen åtalas för grov misshandel. Vi flera tillfällen förra året ska han ha orsakat benbrott och brott på nyckelbenen genom att ta hårt i pojkarna. Den ene pojken är i dag sju månader och den andre ett år äldre. Det var när föräldrarna kom med den minste pojken till sjukhus med skador på nyckelbenet som utredningen startade.

- Man röntgade dem i november och då kunde man se att de hade blödningar i hjärnan, säger kammaråklagare Ulrika Rogland till TT.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tva-soner-skakade-till-hjarnblodning_7855194.svd


Av xenia alpkut - 24 januari 2013 11:01

 

Mysteriet är löst

LONDON. Mysteriet med Jacksons yngste son Blanket, 7, är löst. Hans mor är den mexikanska sjuksköterskan Helena, avslöjar The Mirror i dag.

Tidningen slår också fast att Kungen av Pop verkligen är den biologiska pappan till Prince Michael Junior II. Blanket, som sjuåringen också kallas, ska ha fötts på Grossmontsjukhuset utanför San Diego den 21 februari 2002.

Enligt The Mirror var mamman en mexikansk sköterska vid namn Helena som Jackson själv valde ut.

Hon ska ha fått 240 000 kronor, och blivit överöst med presenter.

Men på födelsebeviset lämnades rutan för mamman tom. Där står bara den biologiska pappans namn: Michael Joseph Jackson.

 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/michaeljackson/article11956450.ab

Av xenia alpkut - 24 januari 2013 10:34

Barnmat, som gröt och välling, innehåller ofta tungmetaller. Halterna överstiger inte de tillåtna värdena, men kan ändå innebära en hälsorisk för små barn och nu kräver Livsmedelsverket att halterna minskas.


http://www.svt.se/nyhetsklipp/nyheter/sverige/article980216.svt


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31
<<< Januari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se