Alla inlägg den 1 maj 2013

Av xenia alpkut - 1 maj 2013 17:36

Det diskuteras mycket om smör och margarin i skolan och om Livsmedelsverkets råd. Det kan vara svårt att veta vad vetenskapen säger och vilka rekommendationer Livsmedelsverket ger. Här har vi samlat några svar på sådana frågor och på hur vi ser på saken. 
 

Varför tycker inte Livsmedelsverket att barn ska få smör i skolan?

Framför allt vill vi att det ska vara bra mat i skolan och våra råd handlar om mycket mer än vad barnen ska ha på smörgåsen. Det viktigaste är att maten är god så att barnen äter sig mätta på riktig mat. Lika viktigt är att barnen har tid att äta upp utan att stressa och att matsalsmiljön är trivsam.

 

Livsmedelsverket rekommenderar fetter med bra fettkvalitet, till exempel nyckelhålsmärkta sorter, i skolan för att barn behöver rätt sorts fett. Barn som växer och utvecklas behöver de nyttiga fetter som finns i till exempel oljor, inte mättat fett som finns i smör. Samtidigt finns det plats för lite mättat fett, men då är det smartare att lägga det utrymmet på till exempel grädde i maten, för att göra den godare, än på smör till smörgåsen.

 

Rådet handlar alltså inte om att barn behöver dra ner på mängden fett.
 

Behöver inte barn mycket fett?

Barn behöver fett för att växa och må bra. Men det är en vanlig missuppfattning att barn behöver extra mycket fett. Barn över två år behöver inte mer fett än vuxna. De flesta barn i Sverige äter ungefär lagom mycket fett totalt sett. Problemet är att de allra flesta får för lite av de nyttiga fetterna.

 

Varför behöver barn fleromättat fett (omega-3 och omega-6)?

Barn behöver omega-3 och omega-6-fett för att hjärnan och synen ska utvecklas och fungera som de ska och för att kroppen ska kunna bygga upp och reparera celler. De behövs också för immunförsvaret. Kroppen kan inte själv tillverka omega-3 och omega-6 utan barn måste få i sig det via maten.

 


Är omega-6 farligt?

Nej, både omega-3 och omega-6 behövs i kroppen. Dessa fetter samspelar och det är därför viktigt att man får lagom mängd av båda. Forskning visar att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om man byter ut smör och andra hårda fetter, som innehåller mycket mättat fett, mot olja och mjuka fetter som innehåller omega-3 och omega-6.

 

Är verkligen smör onyttigt?

En del säger att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller synen på smör och mättat fett. Det är inte sant. Bland de experter världen över som forskar inom området finns en samsyn om att det inte är nyttigt att äta mycket smör och grädde, och att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om man byter ut mättat fett mot fleromättat fett. Det vill säga det är bra att välja mjukt margarin, fet fisk och lättmjölk i stället för smör, feta charkprodukter, fet mjölk och grädde. Det gäller både barn och vuxna.


Finns det studier om fett och barns hälsa?

De flesta studier om fettkvalitet är gjorda på vuxna, men det finns några på barn också. Bland annat en omfattande finsk studie där man har följt barn sedan de var 7-8 månader gamla. Föräldrarna fick råd att ge barnen mat med bra fettkvalitet. Barnen är nu i 20-årsåldern och har följts genom åren. Mätningar visar att de barn som äter mindre mättat och mer fleromättat fett får bättre blodfetter och bättre insulinkänslighet, men det är inte förrän om 20-30 år som vi får veta om det också innebär att de har lägre risk att få hjärtinfarkt. Det vi vet är att riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar börjar utvecklas redan i barndomen och kan påverka kärlens elasticitet och graden av åderförfettning i vuxen ålder.

Läs mer om den finska studien på länken till höger.

 

http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Mat-och-naring/Fragor-och-svar-om-smor-och-margarin-i-skolan/

ANNONS
Av xenia alpkut - 1 maj 2013 17:28

I fettdebatten har Livsmedelsverkets rekommendationer om att begränsa intaget av mättat fett ifrågasatts. Det förekommer påståenden om att mättat fett är nyttigt och att det inte finns någon anledning att ändra på intaget. De generella kostråden om att använda margarin har ifrågasatts, t.ex lättmargarin på smörgås och att byta till bl.a flytande margarin vid matlagning.

 

Här följer en beskrivning av de nuvarande fettrekommendationerna och den vetenskapliga grund som råden om val av matfetter vilar på.

 

Enligt de svenska och nordiska näringsrekommendationerna bör 25-35 procent av energin komma från fett. Intaget av mättade fettsyror och transfettsyror bör begränsas till omkring 10 procent av energiintaget . Intaget av enkelomättade fettsyror bör ligga mellan 10 och 15 procent och intaget av fleromättade fettsyror mellan 5 och 10 procent.

 

Detta innebär att de allra flesta bör minska sitt intag av mättat fett och öka sitt intag av fleromättat fett. Det totala fettintaget ligger i genomsnitt i befolkningen på en acceptabel nivå.

 

Bakgrunden till rekommendationerna är bl.a effekten på blodfettnivåer. Mättade fettsyror och transfettsyror höjer det ”onda” LDL-kolesterolet, medan enkel- och fleromättade fettsyror sänker nivåerna. Läs mer om hur fettkvalitén påverkar risken för hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar på länken till höger.

 

Det finns många olika mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror. Effekterna av enskilda fettsyror på blodfettnivåer är dokumenterade i en rad interventionsstudier (Sacks och Katan 2002). Av de mättade fettsyrorna är det främst laurinsyra (12:0), myristinsyra (14:0) och palmitinsyra (16:0) som visats vara kolesterolhöjande. Stearinsyra (18:0) har i de flesta studier haft liten eller ingen effekt på LDL-kolesterolet.

 

Näringsrekommendationerna ligger till grund för kostråden att välja matfetter med lågt innehåll av mättade fettsyror och transfettsyror, det vill säja olja eller flytande margarin i matlagning och lättmargarin på smörgås. Fettsammansättningen i olika matfetter varierar avsevärt beroende på fettråvara. Smör har ett högt innehåll av mättade fettsyror, 65-70 procent av fettsyrorna (vilket motsvarar ca 53 g mättat fett i 100 g smör). I margariner och matfettsblandningar varierar andelen mättade fettsyror från mindre än 10 procent i vissa flytande margariner till omkring 40-50 procent i foliemargariner och smörbaserade matfettsblandningar. En varierande del av de mättade fettsyrorna utgörs av andra fettsyror än de ”kolesterolhöjande”, t.ex fettsyror med kort kedjelängd (4-10 kolatomer) samt stearinsyra.

 

Smör eller margarin

Zock och Katan (1997) utvärderade 20 interventionsstudier genomförda fram till 1995 där man studerat förändringar i blodfetter hos försökspersoner som fått äta en kost med antingen smör eller olika typer av margariner. De kom fram till att man genom att ersätta smör med ”mjuka” margariner med låg andel mättade fettsyror kan sänka det onda LDL-kolesterolet medan det goda HDL-kolesterolet inte påverkas. Ett utbyte av smör mot ”hårda” margariner med högt innehåll av mättade fettsyror och transfettsyror skulle däremot sänka både LDL- och HDL-kolesterol.

 

Dessa studier är utförda med den typ av margarin som fanns när studierna utfördes. Även de mjuka margarinerna innehöll, till skillnad från dagens margariner, en hel del transfettsyror. Trots detta var det alltså gynnsammare att äta mjuka margariner än smör.

 

Senare utförda interventionsstudier där man jämfört koster med olika matfetter har också påvisat gynnsamma effekter på blodfettnivåerna av olika ”mjuka” margariner” och vegetabiliska oljor, i förhållande till smör (Chisholm et al. 1996; Judd et al. 1998; Lichtenstein et al. 1999, 2003; Denke et al. 2000; Tonstad et al. 2001; Mauger et al. 2003).

 

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Vuxna/Rekommendationer-om-kost-och-motion/Smor-eller-margarin--en-fraga-om-fettkvalitet-och-blodfetter/

ANNONS
Av xenia alpkut - 1 maj 2013 16:00


 

 

Vad vore en Silicon Valley-blogg utan Apple-rykten? Skämt åsido mycket, men jag tänkte ändå dra de senaste.

 

Men hur ser då platt design ut? I det här fallet är det nästan lättare att beskriva hur det inte ser ut, i förhållande till hur Apples IOS ser ut i dag. Det handlar till exempel om att knappar inte längre kommer att ha skuggor som ger illusionen av att de sticker ut, och att ljuseffekter på knappar som gör att de till exempel ser ut som metall försvinner. Designen som kallas ”skeumorphism”, där man försöker efterlikna verkligheten med saker som anteckningsblock, bandspelare, läder, sömmar och annat och som Steve Jobs hade en förkärlek till, förväntas åka ut.


http://blog.svd.se/siliconvalley/2013/04/30/ny-design-for-apple-ios-7-ryktas-likna-windows-phone/


Av xenia alpkut - 1 maj 2013 11:32

Luftvägarna


Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

  • ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler
  • avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften.

Syre är nödvändigt för att cellerna ska kunna fungera normalt. Det behövs bland annat för ämnesomsättningen och energiproduktionen i kroppen. Hjärnan kan bara vara utan syre någon minut innan den skadas. Som restprodukter vid ämnesomsättningen bildas koldioxid och vatten. Om koldioxiden inte fördes bort från cellerna skulle miljön runt dem bli mycket sur och cellerna skulle sluta fungera.

Luftvägarna transporterar luft till lungorna

Luftvägarna transporterar gaser till och från lungorna. Dessutom värmer luftvägarna upp inandningsluften och gör den fuktig för att de känsliga lungorna inte ska skadas.

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Luftvagar-och-lungor/

 

Av xenia alpkut - 1 maj 2013 11:25

Det första hjärtslaget brukar komma när fostret är fyra veckor gammalt. Sedan slår det ungefär tre miljarder gånger till under en genomsnittlig livslängd.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Maj 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se