Alla inlägg den 11 oktober 2015

Av xenia alpkut - 11 oktober 2015 12:45

         

Regn är nederbörd som endast består av flytande vatten. Regndropparnas diameter varierar normalt mellan 0,05 och 3,0 mm, men kan i ovanliga fall bli ända upp till 10 mm innan de sönderfaller i mindre droppar.[1] Regn är den nederbördsform som har störst betydelse som källa för färskt vatten i stora delar på jorden och som sådan en förutsättning för olika typer av ekosystem. Regn är globalt sett den viktigaste källan för vattenkraft och konstbevattning.

Bildning av regn


I moln finns små droppar av vatten med en diameter på cirka 10 µm. Dessa håller sig svävande med hjälp av svaga uppvindar som blåser inne i molnet. Regndroppar bildas av molndroppar som växer till i storlek och blir så tunga så att uppvindarna i molnet inte längre orkar hålla dem svävande. En molndroppe måste öka i storlek nästan en miljon gånger för att bilda en regndroppe.[2] Det finns tre processer som svarar för molndropparnas tillväxt: kondensation, koalescens och bergeronprocessen.


ANNONS
Av xenia alpkut - 11 oktober 2015 12:44

Kondensation är orsaken till att molndropparna blivit till från första början. Genom att denna process fortsätter kan molndropparna växa. Man har dock visat att det kan ta flera dagar för denna process att bilda regndroppar. I verkligen kan det börja regna redan cirka 30 minuter efter att ett moln bildats. Kondensation är dock viktig för tillväxt upp till en diameter av 20 µm.

Koalescens, eller kollisionstillväxt, är när flera små droppar slås samman till en större. Att molndropparna krockar beror ofta på en skillnad i storlek, vilket gör att de svävar olika mycket i molnet. Denna process är viktig i moln på temperatur över -10 °C.

Där moln bildas är dock temperaturen ofta lägre än -10 °C och de eventuella vattendroppar som finns då är underkylda. När ett sådant moln består av en blandning mellan iskristaller och vattendroppar kan nederbörd bildas av den så kallade bergeronprocessen. Denna mekanism bygger på att mättnadsångtrycket är lägre över is än över vatten. Detta leder till en snabb tillväxt av iskristaller på bekostnad av vattendroppar. Dessa iskristaller kan då bli tillräcklig stora för att börja falla. Regn bildas ofta av att snöflingor smälter på vägen ner från molnet. I genomsnitt behövs endast ett 300 meter högt luftlager med temperatur över 0 °C för att smälta snöflingor till regn.

När regndroppen lämnar molnet börjar den minska i storlek på grund av avdunstning. Om de fallande dropparna hinner försvinna helt innan de träffar marken kallas de för fallstrimmor. För att dropparna skall bli tillräckligt stora för att överleva hela vägen till marken krävs flera kilometer tjocka moln. Sådana moln är nimbostratus och cumulonimbus, vilka svarar för det mesta av regnproduktionen.

Större regndroppar har högre fallhastighet. Vid havsnivå, utan vind, faller droppar med diameter på 0,5 mm (duggregn) i en hastighet av ungefär 2 m/s, medan större droppar (5 mm) faller i ungefär 9 m/s.


Regndroppar avbildas ofta droppformade, men när de faller genom atmosfären är de dock inte det. Små regndroppar är sfäriska. Större regndroppar blir genom att de faller tillplattade av ett tryck från luften och börjar bilda en inbuktning i mitten. Till slut blir regndroppen fallskärmsliknande innan den faller sönder i mindre droppar.[3]


ANNONS
Av xenia alpkut - 11 oktober 2015 11:00

Förfärade bilister larmade polisen i natt om en bil som körde mot färdriktningen på motorvägen E45 på Nordjylland.

Polisen skickade genast ut flera patruller och gick ut med varningar på radion - men bara någon minut senare frontalkrockade den felkörande bilisten med en mötande.


Båda två omkom omedelbart.

Sent i natt fick polisen på Nordjylland flera samtal från trafikanter på E45 som varnade för en bilist som körde söderut i den norrgående körbanan.

Flera poliser larmades genast ut samtidigt som danska trafikradion gick ut med varningar. Men polisen hann aldrig fram.

Vid 04.30-tiden kom ett nytt larm om en frontalkrock på motorvägen i höjd med rastplatsen Himmerland, skriver Ekstrabladet.

Våldsam krasch

Bilisten som körde i fel riktning frontalkrockade med en bilist som var på väg norrut. Kraschen blev mycket våldsam och en minst en av bilarna fattade eld.

Ett stort räddningspådrag skickade ut men när polis och räddningstjänst kom fram till olycksplatsen var båda förarna, som var ensamma i sina fordon, döda.

De båda vraken täcktes enligt Ekstrabladets fotograf över med presenningar innan de bärgades från platsen.

I samband med uppröjningsarbetet efter olyckan spärrades motorvägen för trafik mellan avfarten 32 och 31 i nordgående riktning, skriver polisen på Nordjylland på Twitter.

Vittnet: "Körde mot mig"

Även asfalten skadades i samband med olyckan och enligt Ekstrabladet ska vägsträckan lagas innan trafiken kan öppna igen.

Flera trafikanter mötte den felkörande bilisten på motorvägen i natt. En 24-årig man berättar för Ekstrabladet att han mötte bilisten när han var på väg till flygplatsen i Aalborg.

– Min mamma hade hört varningen på radio och ringde mig för at berätta det. När jag lade på såg jag bilen komma rakt mot mig, säger han.

Mannen lyckades precis undkomma en allvarlig krasch genom att väja ner i vägrenen och sedan köra av på en avfart.


Enligt polisen är de anhöriga till de båda döda underrättade.


http://www.expressen.se/kvallsposten/korde-mot-trafiken-pa-motorvag---tva-omkom/

Av xenia alpkut - 11 oktober 2015 10:15

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sjalviska-gener-ger-ny-makt-over-naturen/


Ny genteknik gör det möjligt att utrota malaria­myggor, fästingar och andra oönskade arter. Men ett misstag kan rubba hela eko­system.


– De potentiella fördelarna är svindlande. Det är mycket troligt att vi kan utplåna malaria, denguefeber, borrelia och många andra sjukdomar, säger Kevin Esvelt, evolutions­biolog vid Harvard University i USA.

Han hör till dem som först såg möjligheterna att genförändra i princip vilken sexuellt reproducerande art som helst i naturen med en ny typ av så kallade gendrivare (gene drives på engelska).


Molekylärbiologer lärde sig klippa och klistra i arvsmassa redan på 1970-talet. Med traditionell genteknik går det utmärkt att genförändra till exempel myggor så att de får färre eller svagare avkomlingar. Möjligen går det också att hindra malaria­myggor från att bli smittbärare.

Haken är att genförändrade organismer brukar ha mycket svårt att klara sig i konkurrensen med vilda artfränder i ett ekosystem. Det är här gendrivarna kommer in.

I vanliga fall har en viss gen 50 procents chans att ta sig vidare till en individ i nästa generation. Den saken upptäckte den österrikiske munken Gregor Mendel för 150 år sedan genom att korsa olika ärtsorter.

Men det finns en grupp extremt själviska gener som kräver mer än vad Mendels lagar medger. I början av 2000-talet undersökte den brittiske evolutionsgenetikern Austin Burt en sådan gen i jästceller. Han såg att genen vid sexuell fortplantning i princip alltid förs vidare till nästa generation. Därmed blir den ett slags framgångsrik parasit i arvsmassan.

– Jag begrep att det kunde bli användbart mot myggor, och även mot andra arter, säger Austin Burt, professor i evolutionär genetik vid University College London.

År 2003 lanserade han idén att använda parasiten som gendrivare: Koppla ihop den med ett valfritt arvsanlag. Med gendrivarens draghjälp sprids sedan anlaget i generation efter generation tills det finns hos alla individer. Poängen är att metoden fungerar även om anlaget ger bäraren något sämre chanser att föröka sig.



Av xenia alpkut - 11 oktober 2015 10:00

http://www.dn.se/nyheter/varlden/landssorg-och-undantagstillstand-efter-massakern-i-ankara/


ANKARA. Regeringen har proklamerat landssorg och i huvudstaden Ankara råder en form av undantagstillstånd.  På förmiddagen är det tänkt att en ceremoni ska äga rum på platsen för massakern. Studenten Serdar Cil återvände dock till Istanbul efter sitt livs värsta upplevelse.

–De sade att vi skulle engagera oss politiskt och vi mötte döden, säger han till DN.


Tillfartsvägarna till järnvägsstationen var stängda på söndagsmorgonen och bevakade av poliser med automatkarbiner. Endast personer med tågbiljetter slapp igenom. Studenten Serdar Cil var en av dem, han skulle återvända till Istanbul efter att ha deltagit i demonstrationen som slutade i en massaker.

– Jag var trettio meter från bomberna. När den första hade exploderat vände vi oss om för att se varifrån ljudet kom och då såg vi kroppsdelar komma flygande i luften, berättar han för DN.


Serdar Cil säger att så fort han sluter ögonen så hör han skriken och klagoropen.


– Innan dess hade vi varit så lyckliga. Vi hade kommit hela vägen från Istanbul, vi sjöng och dansade för freden, fortsätter han.


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Oktober 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se