Alla inlägg den 5 april 2016

Av xenia alpkut - 5 april 2016 18:30

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/livet-efter-massutdoendet-kort-och-hart


 

 Ett däggdjursliknande kräldjur var nästintill det enda djuret som överlevde jordens största massutdöende för miljontals år sedan. Nu har forskare fått bättre insikt om vad som gjorde just dessa djur så anpassningsbara.

För 252 miljoner år sedan skakades jorden av massiva vulkanutbrott. Det enorma explosionerna orsakade det största massutdöendet i hela jordens historia, det så kallade Perm-utdöendet.

I stort sett alla växter och djur dog ut i det relativt hårda klimatet som följde efter katastrofen. Men några få arter, de så kallade therapsiderna, överlevde. Hur dessa däggdjursliknande kräldjur kunde klara sig har länge varit en gåta.

Nu har forskare med hjälp av fossilrester kunnat studera hur dessa djur anpassade sig till de nya livsförhållandena. Det visade sig att lösningen var ett att leva ett slags rock n’ roll liv – kort och hårt.

Från stor och tung till liten och nätt

Forskarna har studerat fossiler i ett område i Sydafrika känt för sina rester från tiden kring Perm-trias-perioden. Av alla de therapsider som överlevde den stora massutrotningen har forskarna varit särskilt intresserade av ett släkte med namnet Lystrosaurus. Efter massutdöendet var de överlägset flest.  

Genom att jämföra fossiler från tiden precis innan massutdöden och tiden efter har forskarna nu kunnat få en bild av hur Lystrosaurus ändrade sin kropp och livsstil för att klara sig i det nya klimatet.

Det visade sig att innan den stora massutdöden slog till var Lystrosaurus relativt stor och tung och vägde några hundra kilo. De levde till att de blev ungefär 14 år.


Efter utdöendet blev djuren betydligt mindre och vägde bara några kilon. Dessutom förkorkortade de sin livslängd och levde bara i två till tre år. Den korta tiden på jorden gjorde att de fick leva livet lite snabbare. Redan vid ett års ålder började de skaffa ungar.

ANNONS
Av xenia alpkut - 5 april 2016 15:45

 


Getingar är en familj i underordningen midjesteklar (Apocrita). I familjen finns omkring 4000 arter, till exempel vanlig geting.



Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Getingarna har två par vingar som i viloläge hålls hopvikta längs med kroppen. Fasettögonen är njurformiga. Vuxna getingar äter frukt och nektar, men matar sina larver med tuggade insekter. Dessa insekter fångas vanligen i flykten av getingarna, som är goda flygare med förhållandevis bra synförmåga. Getingar har en gadd kopplad till en giftkörtel som inte lossnar vid stick, som hos honungsbin, därför kan gadden användas gång på gång. Det är bara honorna som har gadd som kommer av den ombildade äggledaren.

Getingsamhället består av hanar, honor och arbetare (sterila honor). Svärmningen (parningen) sker under sommaren varefter hanarna dör. Efter övervintringen söker den befruktade honan upp en ny boplats där hon lägger de första äggen. När dessa kläckts till larver matar hon dem tills de utvecklats till arbetare, vilka sedan övertar driften av getingsamhället. Därmed övergår honan till att bli samhällets drottning, vilket betyder att hon helt ägnar sig åt att bli matad (av särskilda arbetare) och lägga ägg.[1]

De getingar som bygger bon gör det oftast av tuggat trä som blandats med saliv. Vissa arter bygger sina bon av lera i stället. Boet är antingen underjordiskt eller kan byggas frihängande eller i olika typer av håligheter som fågelholkar, ihåliga trädstammar, inuti väggar eller vindsutrymmen. När bobygget och uppfödningen av larverna är över och drottningen är kläckt (i Sverige i slutet av augusti) behöver getingarna snabb energi och de ger sig ut på jakt efter socker.

Getingar sticker oftast när de känner sig hotade, exempelvis inklämda. Sting av geting kan vara farligt för den som drabbats av getingallergi. I Sverige dör ungefär en människa per år av getingstick.[2]


Getingarnas svartgulrandiga bakkropp är ett exempel på aposematism, varningsfärger som signalerar att den har försvar mot rovdjur.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Getingar

ANNONS
Av xenia alpkut - 5 april 2016 15:30

Getingbo[redigera | redigera wikitext]

Ett getingbo är någonting som (sociala) getingar bor i och finns i olika utseenden och placeringar. Boet byggs genom att getingen tuggar avgnagt trä med sin saliv så att det papperslika materialet bildas. Fritt upphängda bon har sin öppning nedtill. I boet finns våningar av sexkantiga celler med öppningen neråt och som innehåller ägg, larver och puppor. Ett stort bo kan rymma flera tusen getingar.[1]

Vanliga getingar bygger sina bon antingen under jord eller som bollformat tuggat papper som till exempel kan hänga under tak eller under trädgrenar. Bålgetingarnas bon är väldigt stora och grovt byggda med många synliga ingångshål. Jordgeting är inte en art, utan det namn som används för getingar som oavsett art byggt sitt bo under jord. Flera arter gör det mer eller mindre regelbundet, i Sverige vanlig geting, tysk geting (som båda även bygger bo ovan jord) och rödbandad geting som så gott som uteslutande bygger under jord.

Även vissa solitära getingar bygger bon, men betydligt mindre sådana; se nedan.

Fiender[redigera | redigera wikitext]


Getingars främsta fiender är grävlingar, björnar, rävar och vissa fåglar. De ger sig på getingbon för att komma åt getinglarver och puppor.[3] Grävlingen klarar inte av att ta enskilda larver/puppor utan äter hela vaxkakan efter att ha grävt fram ett getingbo i marken.[3] Även brunbjörn och rödräv beter sig på ett liknande sätt.[3] En fågel som med sina klor gärna gräver fram getingbon i marken är bivråken.[3] Den äter sedan larver och puppor ur cellerna med näbben.[3] Under häckningstid kan bivråken ta med sig hela vaxkakan med innehåll som föda till sina ungar.[3]

Av xenia alpkut - 5 april 2016 13:59

 

Av xenia alpkut - 5 april 2016 13:47

 

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5 6 7 8 9
10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29 30
<<< April 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se