Alla inlägg den 13 april 2016

ANNONS
Av xenia alpkut - 13 april 2016 13:57

https://sv.wikipedia.org/wiki/Glutenintolerans

 

Glutenintolerans eller celiaki är en autoimmun sjukdom där det finns antikroppar mot ett i gluten förekommande glykoprotein. Sjukdomen orsakar skador på tunntarmens slemhinna.

Beroende på vilket sädesslag det handlar om är glykoproteinet antingen gliadin (vete), sekalin (råg) eller hordein (korn). Antikropparna som bildas är mot gliadiner, men både sekaliner och hordeiner är så lika att de också sätter igång immunförsvaret. Avenin, prolaminet i havre, verkar inte vara lika benäget att skapa ett immunsvar.

Glutenintolerans ska inte förväxlas med spannmålsallergi eller det vanligen förekommande uttrycket glutenallergi, som är en tidigare benämning på spannmålsallergi.


Historik

 Namnet celiaki och symptombeskrivningen finns redan beskrivet under det första århundradet efter Kristus av den grekiska läkaren Aretaeus av Kappadokien. Han döpte det till "koiliakos" efter grekiskans "koelia" (buk). Hans beskrivning av sjukdomen löd: "Om magen inte kan bibehålla mat, den passerar osmält och rå och inget tas upp av kroppen så kallar vi sådana människor celiaker."

På 1800-talet publicerade Mathew Baillie sin avhandling om en kronisk diarrésjukdom hos vuxna som innebar näringsbrist. Ofta kännetecknad av en gas-svullen buk. Han föreslog att dessa människor skulle gå igenom en kostbehandling, då hans observationer hade visat att patienterna blev friskare om de bytte till en kost som i princip enbart bestod av ris.

Baillies observationer gick dock förbi i princip omärkt och forskningen inom celiaki tog sitt första stora språng 75 år senare i England. Samuel Gee, en då ledande figur inom pediatrisk vård höll ett föredrag för medicinstudenter om "affektiv celiaki". Precis som Baillie menade Gee att patienterna enbart skulle kunna bli friska genom en kostförändring. Han hade bland annat gjort observationer på ett barn som led svårt av sjukdomen, men som blev frisk under musselsäsongen då barnet bytte ut stora delar av sin kost mot musslor. När musselsäsongen var över och barnet återgick till sin vanliga kost återkom alla sjukdomssymptom. Det här är historiens första skriftliga dokumentering av en patient som blev friskare av att undvika gluten och inföll i sjukdom på nytt efter att man introducerade det igen.

Trots Baillies och Gees observationer samt regelbundna obduktioner (dödsrisken var hög) gick det flera decennier innan läkarvetenskapen identifierat att det var just gluten som var skälet till varför patienterna blev sämre.

Under 1920-talet uppkom den första behandlingen for folk med celiaki: banandieten. Sidney Haas publicerade en studie som rörde tio barn med celiaki. 8 av dem hade fått byta ut bröd, kex och potatis mot bananer, medan två av dem fick fortsätta äta som vanligt. De åtta som fick förändrad kost blev "kliniskt friska" medan de två barn med oförändrad kost dog. Den här studien fick tidigare omött popularitet och i flera decennier användes den av vuxna och barn med celiaki. Den förhindrade förmodligen många dödsfall med tanke på att den exkluderade kost som innehöll spannmål.

Haas var väldigt stolt över sin upptäckt och var övertygad om att stärkelse var den enda sanna boven i dramat trots andra välutförda studier som visade på annat. Läkaren Willem-Karel Dicke observerade att barn som led av celiaki i Nederländerna blev betydligt friskare under andra världskriget där det förekom stor brist på vete, för att snabbt insjunkna i sjukdom på nytt när de allierades plan dumpade brödransoner till det nederländska folket. År 1950 skrev han en avhandling som gick ut på att gluten i vete var det som gjorde människor med celiaki sjuka, och inte stärkelse som tidigare format.

Det första stora genombrottet rörande skadan på tunntarmen upptäcktes av Margot Shiner under mitten av 50-talet. Hon hade uppfunnit ett nytt sätt att genomföra obduktioner vilken till slut gjorde det möjligt att utföra jämförelser mellan skador i tunntarmen hos folk med celiaki och friska människor. Kort därefter uppfanns ett smidigare sätt att utföra biopsi av en överstelöjtnant Crosby och man kunde för första gången jämföra levande patienter med celiaki med tidigare dödsfall.

Trots alla upptäckter och att det nu var möjligt att ställa en diagnos på celiaki så förbjöds läkare att göra detta fram tills 1969 [källa behövs]. Då skadorna på tunntarmens slemhinna kunde vara skador orsakade av andra skäl så ställdes stora krav på hur en diagnos skulle se ut. Patienten skulle först genomgå en biopsi för att kontrollera slemhinnan, för att sedan sluta äta gluten och få ytterligare en biopsi, och sedan återgå till en kost som innehöll gluten och en tredje biopsi för att se om skadan återkommit. Först då fick man säkerställa en diagnos. Det här diagnoskravet ställdes av European Society for Pediatric Gastroenterology, ESPGHAN och var standard i de tjugo kommande åren.

Tyvärr ignorerade ESPGHAN avhandlingar av Berger några år tidigare, 1964, som dokumenterade gliadinantikroppar i blodet hos barn med celiaki. Sju år sedan utvecklades forskningen, men först långt senare accepterades blodprov som ett steg i diagnosen av celiaki.

Under 1980-talet började allt fler forskare se likheter mellan celiaki och andra autoimmuna sjukdomar, bland annat typ 1 Diabetes. Senare under 80-talet uppfanns en ny typ av procedur inom biopsi som gjorde det möjligt att fastställa diagnos på tunntarmen med hjälp av enbart en biopsi istället för tre. De nya riktlinjerna för diagnos publicerades 1990 av ESPGHAN och är de kriterier som gäller än idag.


Kort därefter blev det internationellt accepter.


ANNONS
Av xenia alpkut - 13 april 2016 13:45

Gluten, från latinets gluten som betyder "lim"[1], är ett sammanhängande, viskoelastiskt proteinartat material[2] som finns i vete och besläktade sädesslag som råg och korn.[2] Gluten gör en deg elastisk och underlättar jäsning genom att den kapslar in koldioxid och andra gaser i små bubblor vilket ger den slutliga produkten en seg konsistens.[2]


Beståndsdelar 

Gluten är en av de första proteinfraktioner som beskrevs kemiskt, vilket gjordes redan 1728 av Bartolomeo Beccari.[2] Gluten består av hundratals proteiner som är sammanbundna med disulfidbindningar, och karaktäriseras av en hög koncentration prolaminer och gluteliner och en låg koncentration av laddade aminosyror.[2] Idag klassificeras glutenproteinerna i tre stora grupper: svavelrika, svavelfattiga och de med hög molekylvikt.[2] Traditionellt har glutenproteiner klassificerats utifrån sin löslighet i en 60-procentig blandning av alkohol och vatten, där prolaminer är lösliga och gluteliner är olösliga.[2] Prolaminerna skiljer sig något mellan sädesslagen. Vete innehåller prolaminet gliadin, råg sekalin och korn hordein. Även glutelinerna skiljer mellan sädesslagen. Proteingrupperna finns även hos andra sädesslag som havre (avenin), majs (zein) och ris men har där en annan sammansättning och räknas för närvarande inte som gluten på samma sätt.[3]

Glutenintolerans och spannmålsallergi[redigera | redigera wikitext]

Den som har glutenintolerans (celiaki) tål inte gluten alls.[4] Glutenintolerans är ingen allergi, trots det så används ofta den felaktiga termen glutenallergi.[5] Studier pekar på att man kan känna av gluten trots att man inte lider av glutenintolerans. Tillståndet kallas glutenkänslighet.[4]

Även spannmålsallergi förekommer och skiljer sig från glutenintolerans vad gäller orsak, symptom och kostråd. Allergi mot vete är den vanligast förekommande spannmålsallergin.[6]

Havreprotein - avenin - i små mängder bör inte vara skadligt för personer med celiaki, och havre anses därför numera glutenfritt ur medicinsk synvinkel.[3] Dock kontamineras havren av andra spannmål under skörd, i maskiner, och liknande varför en del som är känsliga för gluten ändå reagerar på havre, som i dagsläget[källa behövs] får innehålla 1% vete. Väldigt känsliga kan även reagera på så kallade glutenfria produkter, då den lilla mängd gluten som får finnas i dessa ändå kan ge reaktioner hos en del.[källa behövs]

Förekomst i livsmedel[redigera | redigera wikitext]

Gluten förekommer i alla livsmedel som innehåller vetemjöl, kamut, spelt, råg, korn och rågvete, och finns därför ofta i bland annat bröd, flingor, pasta, panering och gröt. Det finns även livsmedel som innehåller derivat av gluten vilket används som förtjockningsmedel i exempelvis varmkorv, salladsdressing, fiskbullar, såser men även i vissa ostar, kallskuret och godis. Gluten används även som bindemedel i vissa mediciner i pillerform.[2][6]

Vid brödbak gör gluten degen mer lättarbetad och ger den bättre jäsegenskaper. Glutenet i vete ger de bästa bakegenskaperna.[6][7]

Havre som specialframställt för att inte bli förorenad av vete, råg eller korn får märkas som glutenfri. Detsamma gäller specialframställd vetestärkelse. Generellt får livsmedel med ett gluteninnehåll mindre än 20 mg/kg märkas som Glutenfritt och livsmedel med mindre än 100 mg/kg får märkas med Mycket låg glutenhalt.[7]


Några naturligt glutenfria livsmedel som i vissa fall har liknande egenskaper som vetemjöl eller livsmedel som innehåller gluten:[7] 


https://sv.wikipedia.org/wiki/Gluten

Av xenia alpkut - 13 april 2016 11:00

Mordet på den 30-årige mannen skedde helt öppet på en lekplats mellan bostadshusen i Malmö.

Polisen misstänker att mordet var planerat och att det handlar om en ren avrättning.

– Det lät som att man använde maskingevär. Jag hörde 6-7 skott, säger Zhaneta Lagerstedt, en av hyresgästerna i området.

 

FAKTA

Dagen efter dödsskjutningen på Censorsgatan i Malmö vilar en tung stämning över det aktuella bostadskvarteret. Hyresgäster samlas i smågrupper och pratar om det som hänt.

Alldeles vid foten av barnens sandlåda finns spåren kvar - en stor blodpöl som hjälpligt täckts över med hjälp av grus.

Det var här mannen i 30-årsåldern mötte sin eller sina mördare vid 01.45-tiden natten till tisdagen.

– Offret hittades död på platsen. Det fanns ingenting vi kunde göra, säger polisens spaningsledare, kommissarie JB Cederholm till Kvällsposten.

Flera mord på kort tid

Mordet är det tredje i samma område på sex veckor.

Det första mordet inträffade vid 01.30-tiden den 29 februari på en parkeringsplats i stadsdelen Lindängen. På platsen hittades en ihjälskjuten man.

Andra mordet skedde vid 20.30-tiden den 9 mars på Eriksfältsgatan i höjd med Nydalatorget. Offret då var en 25-årig man.

– Vid de två första morden har vi inte funnit några samband, säger JB Cederholm.

Det tredje mordet på Censorsgatan har han ingen uppfattning om i nuläget, vad gäller eventuell koppling till tidigare dåd.

– Vi kan inte dra några slutsatser just nu, säger JB Cederholm.


Vit bil intressant för polisen

På tisdagen inledde polisen dörrknackning i bostadsområdet med förhoppningen om att få fram vittnesmål till den nu aktuella händelsen.

Polisens tekniker slutförde samtidigt sin utredning och de första svaren från den rättsmedicinska undersökningen av kroppen inväntades.

Enligt uppgifter till Kvällsposten var offret så sönderskjutet att det kraftigt fördröjt arbetet med att identifiera den döde personen.

Det hetaste spåret efter de misstänkta mördarna just nu bedöms vara en vit Volkswagen som stod parkerad 75 meter från brottsplatsen.

Polisen vet vem som äger fordonet, men hade på tisdagen ännu inte lyckats få kontakt med personen. Bilen var låst när den anträffades och har nu tagits i beslag av polisen.


– Fordonet stod uppställt på ett för oss märkligt sätt, mitt på en vändplats. Vi försöker nu reda ut om det finns någon koppling mellan bilen och mordet, säger JB Cederholm.


http://www.expressen.se/kvallsposten/30-aringen-mordades-pa-lekplats-mellan-hus/

Av xenia alpkut - 13 april 2016 08:57

 

En plånbok med pengar.
Regeringens budget kan påverka din plånbok.

En del förslag i den nya vårbudgeten kan påverka din plånbok. Här kan du se hur du som privatperson eller företagare påverkas.

Det mesta av regeringens satsningar är redan känt sedan höstbudgeten men några saker tillkommer och vissa förslag har inte trätt i kraft än. Här är vad som väntas och hur du påverkas om du är:

Egenföretagare:

Enskilda näringsföretagare som vill anställa sin första anställd till företaget slipper betala arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt. Anställningen ska vara på minst halvtid, i minst tre månader och nedsättningen gäller för löner upp till 25 000 kronor per månad. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 och ska gälla till och med den 31 december 2021.

Slopad sänkning av arbetsgivaravgifter för unga: Den nedsättning av de sociala avgifterna som tidigare funnits för unga under 26 tas bort den 1 juni.

Pensionär:

Maxtaxan för hemtjänsten höjs från och med 1 juli vilket riskerar att kommunen höjer priset för hemtjänsten.


  http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/sa-paverkas-du-av-budgeten

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5 6 7 8 9
10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29 30
<<< April 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se