Alla inlägg den 19 maj 2016

Av xenia alpkut - 19 maj 2016 15:45

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/verklighetens-micke-och-molle-en-ren-och-en-hund


 

Den lilla renkalven är bara en vecka och har haft en kämpig start på livet. Hennes mamma stötte bort henne men nu tas hon omhand av hundar.

Förra veckan föddes den lilla renkalven i Klimpfjäll, i Västerbotten. När ungens mamma stötte bort henne fick familjen Nejne rycka in.

– Mamman ville inte ha henne. Det handlade om att få henne att överleva. Nu har vi tagit över vårdnaden om henne, säger Åza Nejne.

Familjen är renägande samer och flaskmatar nu renkalven med mjölkersättning för lamm.

Busar med valpen

Och den lilla renkalven har nu tytt sig till familjens hundar. Speciellt förtjust är hon i familjens hundvalp på 12 veckor.

– De har det gemensamt att de är små. Ibland blir valpen lite för ivrig men de busar väldigt mycket, säger Åza.

På natten sover renkalven i en hundbur tillsammans med en av de äldre hundarna.

– Renen är ett flockdjur och hon känner sig ensam, därför tyr hon sig till oss och hundarna. Men hon mår bra. Hon lägger på sig i vikt och är pigg.

Saknar namn

Renkalven har än så länge inget namn.

– Det kommer att bli ett samiskt namn. Förmodligen ett namn som ligger nära stark och styrka. Eftersom hon klarar sig.

Familjen och hundarna kommer att ta hand om renkalven tills den är stor nog att släppas ut på fjällen.


– Vi släpper ut henne nästa vår om allt går som det ska, säger Åza.

 

ANNONS
Av xenia alpkut - 19 maj 2016 15:15

 

   

 

Samtidigt kommer nya uppgifter om att även räddningstjänstens kommunikationssystem delvis var ur funktion under gårdagen.

Länsstyrelser från hela Sverige och 17 myndigheter deltog i morse i Myndigheten för samhällskydd och beredskaps konferens om den senaste tidens märkliga störningar av samhällsviktiga funktioner. Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Luftfartsverket, LFV, är några av myndigheterna som deltog.


LFV började med att redogöra för störningarna som började i Stockholm vid 11-tiden igår. Enligt LFV påverkades radiokommunikationen, telefoner och andra system vilket fick till följd att en ”nödaveckling” inleddes. I Malmö påverkades även systemet för färdplaner. Totalt ställdes 113 flygningar in, varav 85 från Stockholm


Luftfartverket anger under mötet att ”Preliminär orsak bedöms vara servicearbete i Telias system”. Men LFV konstaterar också att ytterligare utredning behöver göras.


Marcus Haglund på Telias presstjänst kunde på fredagen inte ge några mer detaljer om felet.


Vad handlar det här felet om?


– Kan jag inte gå in på, vi håller på nu tillsammans med LFV att analysera vad som orsakade det här felet. Det vi kan se att det är ett tekniskt fel på datatrafiken.


Finns det någon brottsmisstanke?


– Inte som vi kan spekulera i nuläget utan vi får låta den här utredningen tala för sig.


Finns det några garantier att det här inte händer igen?


– Det vågar jag inte heller svara på, utan vi får vänta på att utredningen är klar så att vi kan förhindra att det händer igen, säger Marcus Haglund på Telia.


Under gårdagen var det ytterligare ett samhällsviktigt system som inte fungerade som det skulle.


Vid halvtolv tiden i går, samtidigt som flygradarsystemen låg nere, fick Länsstyrelsens krisberedskap beskedet att även räddningstjänstens kommunikationssystem Rakel fått allvarliga problem. Det var operativa chefen för Storstockholms räddningscentral som slog larm.


Den mycket viktiga funktionen med gruppsamtal mellan myndigheter som polis, räddningstjänst och ambulans hade slutat fungera i Stockholms län. Gruppanropen är särskilt viktiga för att kunna samordna aktörer vid en större incident.


– Vid en väldigt stor olycka så hade man tappat den här möjligheten att använda de här talgrupperna vilket är en förutsättning för att kunna samverka. Delvis på grund av den här händelsen och delvis pågrund av Arlanda-händelsen så kallade vi i går till en samverkanskonferens i länet, säger Thorvald Snickars, tjänsteman i beredskap på Länsstyrelsen i Stockholm.


MSB och andra myndigheter som berörs vid en eventuell krissituation kontaktades. Även Swedavia som driver flygplatserna var med och informerade om radarproblemen som orsakade att svenskt luftrum stängdes under flera timmar. Den händelsen ska utredas av Luftfartsverket.


Grundfunktionerna i Rakel, som att larma ut räddningstjänst och ambulanser fungerade, och ingen person drabbades.


Enligt Björn Skolund på SOS alarm gällde felet bara kommunaktion som gick via SOS alarm. Felet uppstod under en uppdatering av programvaran.


– Vi gjord en uppgradering natten till tisdagen men det var först i onsdags som man började uppmärksamma det här, säger Björn Skoglund på SOS alarm.


Enligt Thorvald Snickars på Länstyrelsen är händelsen allvarlig.


– Jag får beskedet senare under eftermiddagen och kvällen att felen ska vara åtgärdade men när jag kontrollerar det här och ska gå ut med en underrättelse om att det är åtgärdad så var det fortfarande lite störningar i centralen så jag avvaktade nattens operativa arbete innan jag gick ut med besked om att det var åtgärdat, säger han.


Nu ska Rakel fungera bra i de två räddningscentralerna i Stockholm.


Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för räddningstjänsten och de ska nu titta på vad som hänt och granska hur systemen fungerar vid störningar.



– Det Länsstyrelsen kan konstatera att det varit en hel del konsekvenser av det här. Sedan har det inte drabbat tredje man men vi ser allvarlig på alla sådana typer av händelser och viktigt att lära sig av för att se till att det inte händer igen, säger Thorvald Snickars.

 

http://www.dn.se/nyheter/sverige/lfv-servicearbeten-hos-telia-bakom-flygstopp/

ANNONS
Av xenia alpkut - 19 maj 2016 15:15

 


Strax före att Egyptairplanet kraschade i Medelhavet utlöstes brandlarmen ombord på planet, enligt flygdata som CNN har tagit del av. Franska utredare bekräftar att flera signaler som indikerade att det fanns rök på planet skickades ut innan planet försvann.

Brandlarm ska ha aktiverats ombord på det förolyckade Egyptair-planet bara minuter före kraschen i Medelhavet under natten mot torsdag. Det uppger CNN med hänvisning till flygdata som de har tagit del av genom en egyptisk källa.

Rökdetektorerna ska enligt CNN ha utlösts vid nästan exakt samma tidpunkt som planet försvann från radarn.

Datan är hämtat från systemet ACARS (Aircraft Communications Addressing and Reporting System), som används för att plan i luften ska kunna kommunicera med personal på marken.

För tidigt att dra slutsatser

Datan innebär inte nödvändigtvis att det brunnit ombord på planet, men enligt BBC News registrerades rök på en toalett samt i det elektriska systemet några minuter innan planet försvann från radarn.

Frankrikes flygsäkerhetsmyndighet BEA bekräftar uppgifterna för nyhetsbyrån AFP. Men en talesperson för BEA säger att det är alldels för tidigt att dra några slutsatser om vad som orsakat olyckan innan planet och dess svarta låda återfunnits, skriver TT.

”Brandens orsak nyckeln”

Den brittiske flygsäkerhetsexperten David Learmount menar att spekulationerna kring flygplanets öde kokar ner till en sak.

– Frågan vi nu har att ta ställning till är: var det ett vanligt elektriskt fel som orsakade detta, eller en kortslutning som startade en brand, eller var branden anlagd genom en liten explosion eller med en tändanordning? säger han enligt The Guardian, och tillägger:

– Det kan fortfarande handla om terrorism, men det ser ut som om flygplanet blev okontrollerbart eftersom instrumenten bokstavligen brann upp.

Olja och vrakdelar kan ha hittats

Under fredagen kom också uppgifter om att vrakdelar från det försvunna planet, samt kvarlevor från passagerare, ska ha hittats i Medelhavet. knappa 30 mil norr om den nordegyptiska kuststaden Alexandria.


Den europeiska rymdstyrelsen ESA meddelade också att de har upptäckt vad som liknar en oljefläck på havsytan, omkring 40 kilometer från flygplanets senast kända position.

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/brandlarm-gick-pa-egyptair-planet-fore-kraschen

Av xenia alpkut - 19 maj 2016 11:00

     

Rymdfysiken omfattar studiet av naturliga plasman i universum, framförallt inom vårt solsystem. De områden i solsystemet som oftast behandlas av rymdfysiker är solvinden samt planeternas magnetosfärer och jonosfärer. Det synliga fenomen som mest förknippas med rymdfysik är norrskenet. Kännetecknande för rymdfysik är mätningar på plats (in situ) i rymden med hjälp av satelliter, rymdsonder och sondraketer. Även markbaserade mätningar, främst i radiovågsområdet eller med magnetometrar, är viktiga verktyg.


Relation till andra vetenskapsgrenar


Astronomi/astrofysik och rymdfysik har uppenbara beröringspunkter, kanske framförallt vad gäller solfysik och planetologi, och någon strikt uppdelning är inte möjlig. Eftersom rymdfysikens främsta studieobjekt är plasmat i rymden är plasmafysik väsentligt för ämnet. Rymdfysiker speciellt inriktade mot rymdplasmats fundamentala egenskaper kallar sig ibland rymdplasmafysiker. Relationen till geofysik är också viktig, framförallt vad gäller jordens magnetfält och atmosfär. Möjligheten att använda rymden som laboratorium gör att rymdfysiken också är öppen mot många andra grenar av fysiken.

Solsystemets rymdfysik i ett nötskal

Solvinden

Solsystemets rymdfysik domineras av solvinden, ett ständigt plasmautflöde från solen. Solvindens yttersta drivkraft kan sägas vara den stora tryckskillnaden mellan koronan och rymden utanför solsystemet. Solvinden blåser normalt med en vindhastighet av 300-500 km/s men är mycket tunn: runt fem partiklar (mest elektroner och protoner) per cm är normalt.[1]

Magnetosfärer och jonosfärer

Solvinden blåser genom hela solsystemet men böjs av när den kommer nära planeter med ett inre magnetfält, dvs Merkurius, jorden och de fyra jätteplaneterna. Runt planeten bildas då en sorts bubbla som solvinden inte når in i, en magnetosfär.[2] Eftersom solvinden blåser med en hastighet som är både supersonisk, alltså snabbare än ljudhastigheten i plasmat, och super-Alfvénisk, vilket betyder att vindhastigheten också är snabbare än den andra relevanta signalhastigheten i plasmat, den för Alfvénvågor, så bildas en bogchock framför magnetosfären.[3]



Jordens plasmasfär som den kan ses i UV-ljus, från NASA:s rymdfarkost IMAGE.

I idealfallet når solvinden alltså inte in i en magnetosfär, vars plasma därför borde ha lägre täthet än solvinden. Med undantag av Merkurius har dock alla planeter i solsystemet som har en magnetosfär också en atmosfär, vars översta lager joniseras av solens UV-strålning och bildar ett plasmalager som kallas jonosfären[4]. Utflöden från jonosfären förser magnetosfären med plasma, så att den inte är så tom som kunde förväntas. I en del områden flödar plasmat iväg mer eller mindre fritt, vilket ger mycket låg täthet i till exempel magnetosvansen[5]. I andra områden fångas det utflödande jonosfärplasmat in av planetens magnetfält, och då blir plasmats täthet mycket större. Ett sådant område kallas en plasmasfär, och den kan i vissa fall (exempelvis Jupiter) bli så stor att den fyller nästan hela magnetosfären[6], medan den i andra fall (exempelvis jorden) fyller bara en liten bråkdel av magnetosfärens volym[7].

En del solvindsplasma läcker ändå in i magnetosfären, bland annat genom en process som kallas rekonnektion då magnetfälten i solvinden och magnetosfären samverkar[8]. Viktigare är att också energi läcker in, och detta energiflöde driver stora system av elektriska strömmar i en magnetosfär. Dessa strömmar är ytterst ansvariga för norrskenet[9]. Energi kan också lagras upp som magnetisk energi i magnetosvansen, tills denna blir instabil av all upplagrad energi. Då frigörs den magnetiska energin i en geomagnetisk substorm, med bland annat grandiosa norrsken som vanlig följd[10].


Himlakroppar utan magnetfält


Planeter utan eget magnetfält har ingen magnetosfär, men har planeten ändå en atmosfär och därigenom också en jonosfär, som Venus och Mars, bildas ändå en liknande omgivning, med bland annat en bogchock som stoppar solvindsflödet innan det når planetens jonosfär. En himlakropp utan vare sig magnetfält eller atmosfär, som vår måne, är däremot direkt utsatt för solvinden. När månen är ute i solvinden (vilket den oftast är, även om den en stor del av tiden är inne i jordens magnetosfär) bildas ett nästan tomt område bakom den, dit solvinden inte når[11]. Asteroider är också direkt utsatta för solvindens påverkan, och så är även kometer när de är så långt ut i solsystemet att de inte har någon välutbildad koma eller svans. När kometer kommer längre in i solsystemet och släpper ut allt mer gas på grund av solvärmen så joniseras en del av denna gas och bildar en sorts jonosfär som dock inte är bunden av kometens svaga tyngdkraft utan fortsätter att expandera och bildar kometens koma. Framför (och delvis i) koman bildas återigen en bogchock. Kometer uppvisar vanligen två (ibland tre) svansar, varav en (vitgulaktig) består stoft och gas medan den andra (oftast svagare, mer blåtonad, och mer "hårlikt" strukturerad) består av plasma.[12]


https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfysik


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Maj 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se