Alla inlägg den 2 augusti 2016

Av xenia alpkut - 2 augusti 2016 17:50

 

Cykelhjälm är en typ av hjälm som ska skydda huvudet vid cykelolyckor. Den är i allmänhet gjord av en kärna av cellplast med ett skyddande yttre hårdplastskal. Den inre cellplasten kan formas och gjutas tillsammans med det yttre skalet så att de bildar en enhet, tekniken kallas 'inmold' (engelska för 'i formen').


Historik 

Förr i tiden användes cykelhjälmar främst av tävlingscyklister, vilket återspeglas i designen av dagens cykelhjälmar. Innan 1970-talet användes en form av cykelhjälm gjord av stoppade läderremmar som såg ut som ett kraftigt hårnät. Denna form av hjälm skulle främst skydda mot skrapsår och dylikt.

Vardagscyklisters användande av cykelhjälmar tog fart i USA under 1970-talet. I Sverige gjordes en av de första moderna cykelhjälmarna, tillverkad i cellplast, 1980 av barnsäkerhetsföretaget Akta. Genom kampanjer och lagstiftning har cykelhjälmar sedan blivit vanligare bland vardagscyklister, framförallt i utlandet.

Användning


År 2013 bar 36 procent av alla cyklister i Sverige hjälm enligt VTI:s observationsstudie. Störst var användningen i gruppen barn 6–12 år som cyklar till och från skolan (nära 85 procent).[1]

År 2010 intervjuade försäkringsbolaget Trygg-Hansa 1 020 personer och de som inte bar hjälm angav ett eller flera skäl till det. 54 procent svarade att de alltid har cyklat utan hjälm, 28 procent tyckte att hjälmen är besvärlig att ha med sig, 20 procent menade att det är obehagligt och 17 procent att frisyren blir förstörd. 71 procent i undersökningen ansåg det vara nödvändigt med en hjälmlag.[2]

Lagstiftning Standarder


Hjälmar sålda inom EU ska uppfylla de normer som fastslagits i direktivet för personlig skyddsutrustning, 89/686/EEG. Alla CE-märkta hjälmar uppfyller normerna i direktivet genom att klara standarden EN 1078 för vuxna eller EN 1080 för barn [3]. Uppfyller hjälmen dessa krav får den säljas fritt inom hela EU. För att få märkningen måste hjälmarna klara ett test som innebär att de tappas från två meters höjd med en vikt i, motsvarande vikten av en människas huvud.[4][5][6] Islaget sker i cirka 20 km/h och motsvarar att en fotgängare snubblar och trillar på huvudet.[7][8] Barn ska ha hjälmar med grönt spänne med utlösningsfunktion. Den är konstruerad för att lösa ut vid viss belastning, till exempel om barnet skulle fastna och bli hängande i hjälmen.[9]


Cykelhjälmar är funktionstestade genom att tappas från två meters höjd med en vikt i, motsvarande en människas huvud.[7][8][4][5][3][6]

 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Cykelhjälm

ANNONS
Av xenia alpkut - 2 augusti 2016 16:59

 


Yohanna, 6 år, slog huvudet i asfalten när hon lekte med sin sparkcykel.

På sjukhuset kräktes hon flera gånger och var yr och när hon skulle opereras dagen därpå var hon livlös.

– Sjukhuset har gjort fel, barn ramlar och skadar sig hela tiden, de måste göra rätt, säger hennes mamma Hana som anmält sjukhuset efter dotterns död.



Yosefs röst är tung av sorg när han redogör för vad som hände den 23 juni när dottern Yohanna, 6 år, lekte med sin kompis utanför lägenhetshuset i Örnsköldsvik. Det var dagen efter midsommar och Yosef hade precis kommit hem från jobbet. Hans fru Hana hade hämtat Yohanna och hennes 4-årige lillebror från förskolan.

– Yohanna ville leka med sin kompis och jag tjatade på henne att hon skulle ta på sig cykelhjälmen, berättar Yosef.

Yohanna faller mot asfalten

Yohanna bytlånade en sparkcykel av sin kompis och tog av sig hjälmen trots att Yosef sa att hon skulle behålla den på. Sen cyklade hon snabbt, för snabbt, föll av sparkcykeln och slog huvudet i asfalten, berättar pappan.

– Jag skriker "Yohanna, Yohanna! " och hon svarar mig så svagt.

Familjen begav sig till akutmottagningen på Örnsköldsvik sjukhus i bil. Där fick de träffa en sjuksköterska som undersökte Yohanna. Men det tog tid innan de fick träffa en läkare, två timmar, och ingen röntgen gjordes, enligt föräldrarna. Hon fick Alvedon mot smärtan.

– Hon har ont i huvudet, kräks och skriker att hon har ont i pannan, säger Yosef.

Senare på kvällen när läkaren kom till Yohannas rum fick hon testa att lyfta armen och hoppa. Yohanna sprang i väg och Hana märkte att det var för att hon behövde kräkas.

– Hon ville inte kräkas inför läkaren. Jag springer efter med en papperskorg men det kommer bara galla när Yohanna spyr, säger Hana.

Yohanna vaknade och skrek av smärta

Läkaren kom med beskedet att Yohanna skulle få stanna över natten på sjukhuset. Hon lades in på barnavdelningen.

– Hon får inte träffa någon läkare där. Det är sjuksköterskor som kommer in med Alvedon till mig att ge till Yohanna, berättar mamma Hana.

Under natten fortsatte Yohanna ha ont. Hon somnade och vaknade och skrek av smärta om vartannat. Vid 07.30 på morgonen märkte hennes mamma att Yohanna vaknar på mage.

– Hon andas inte och de börjar göra hjärt- och lungräddning. På akutröntgen ser de att hennes huvud är skadat och säger att hon måste till Umeå universitetssjukhus för operation.

Familjen har anmält Örnsköldsviks sjukhus

Yohanna fördes till Umeå för operation men den sexåriga flickans liv gick inte att rädda. Nu har familjen anmält Örnsköldsviks sjukhus till Inspektionen för vård och omsorg.

– Barn ramlar och gör sig illa hela tiden. De måste veta vad de håller på med på sjuhuset, de måste göra rätt, säger Hana.

 

Den 8 juli begravdes Yohanna i Örnsköldsvik. "Vår innerligt äskade dotter och storasyster" har Yosef och Hanna skrivit i dödsannonsen som pryds av en svart- och vitfärgad hund.

– Vi mår inte bra. Ibland blir det bättre men så är jag hemma och ser hennes saker, hennes rum. När jag står på balkongen och ser ut över lekplatsen så finns hon där för mig, säger Hana.


Några dagar efter dödsfallet startade sjukhuset i Örnsköldsvik en egen utredning över vad som hänt.


http://www.expressen.se/nyheter/yohanna-6-dog-efter-fallet-fran-sparkcykeln/

ANNONS
Av xenia alpkut - 2 augusti 2016 14:08

 

Skrapan (tidigare Skatteskrapan, även Studentskrapan) är ett höghus beläget vid GötgatanSödermalm i Stockholm. Skrapan är en känd Stockholmsbyggnad, ritad av funkisarkitekten Paul Hedqvist, med en av Sveriges första curtain wall-fasader. Byggnaden är belägen i kvarteret Gamen, som hetat så sedan 1800-talet, på centrala Södermalm och var tidigare huvudkontor för Skattemyndigheten i Stockholm (numera en del av Skatteverket). Byggnaden är 86 meter hög och har 26 våningar. Den stod klar 1959.


Beskrivning

 År 1954 fastställdes en ny stadsplan för området. I denna placerades skattehuset på en klippa i den tidigare sjön Fatburen. Komplexet bestod av ett höghustorn med 25 våningar omgiven av en låghusdel i fem våningar.[1]

Paul Hedqvist gav huvudbyggnaden en turbinformad plan, vilket innebär fyra flyglar som omsluter ett centralt trapphus. Denna planlösning garanterade gott dagsljus till samtliga kontorsrum, som anordnades längs fasaderna med mittenkorridorer. Även korridorerna fick dagsljus genom gavelfönstren i korridorens slut. Korridorerna är korta och kontorsenheten i varje flygel är inte större än 180 m², vilket gav en ”mänsklig” arbetsplats utan ändlös långa korridorer.[2] Till höghuset ansluter en fem våningar hög byggnad, även den innehöll kontor samt en hall för allmänheten.

Fasaderna består dels av en lätt curtain wall-konstruktion i glas och aluminium dels av bärande betongväggar, som behövdes för att göra den höga byggnaden vindstyv och stabil. Den uppglasade fasaden delade Hedqvist in i fyra fält med tre fönster i vardera fält, de slutna delarna består av fasadbetong med frilagd ballast i marmorkross.[3]

Studentbostäder[redigera | redigera wikitext]

Efter att Skatteverket flyttat till Magnus Ladulåsgatan byggdes Skatteskrapan om invändigt för att ge plats åt studentbostäder. Huset kallas allt mer Studentskrapan, på grund av sin nya funktion.


Torsdagen den 20 september 2007 invigdes den nya gallerian, som är belägen i markplanet. Byggnaden var från början 24 våningar hög men två våningar med restaurang och sky bar har lagts till i samband med ombyggnaden till studentbostäder. Arkitekt för om- och tillbyggnaden är Ahrbom & Partner, som arbetat med kvarteret sedan 1994.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Skatteskrapan

Av xenia alpkut - 2 augusti 2016 12:06

Man ska inte ta selfies med vilda djur och uppmuntra cirkusverksamheten! Elefanter och sjölejon lider tillräckligt.

Av xenia alpkut - 2 augusti 2016 10:34

CIRKUSDJUR · Camilla Björkbom, förbundsordförande Djurens Rätt, om hur cirkusdjuren plågas:

Djurskyddslagsutredningen föreslog redan 2011 att elefanter  ska förbjudas på cirkus – ändå ”baxnar” cirkusdirektören Robert Bronett när djurhållningen på cirkus nu kritiseras. Men han säger inget om de slag mot ansikte, öron och rygg som varit en del av träningen för elefanterna som turnerar med Cirkus Scott. Svenska myndigheter och publik saknar helt insyn i vilka metoder som används för att få cirkusdjur att utföra sina konster, skriver Camilla Björkbom, förbundsordförande Djurens Rätt.

Cirkus Scotts direktör Robert Bronett svarade på Djurens Rätts kritik mot djur på cirkus i förra veckan. Till P4 Västmanland sa Bronett att han baxnade av ”den ignorans och okunskap” som råder gällande djurens tillvaro på cirkus. Bronett menade att när en lögn repeteras tillräckligt ofta så blir den en vedertagen sanning.

Vad Robert Bronett däremot inte nämnde något om var hur det gått till när Cirkus Scotts elefanter tränas. Under sommarens föreställning ”En magisk Sverigeturné” har Cirkus Scott använt sig av den afrikanska elefanten Sonja, 40 år, och den indiska elefanten Vana Mana, 43 år. De uppträder dock under alternativa namn.

I en undercovervideo filmad av djurrättsorganisationen Animal Defenders International, kan man se hur dessa båda elefanter, Sonja och Vana mana, utsätts för brutala träningsmetoder. Den tredje elefanten i videon, Delhi, ska enligt uppgift ha dött 2012. Filmen visar hur elefanternas tränare slår dem upprepade gånger mot ansiktet, öronen, över ryggen samt mot benen och svansen. Som tillhygge använder tränaren en så kallad ”elefanthake”, en käpp med en metallhake i ena änden.

Elefanterna vänder sig undan, vaggar och försöker värja sig mot slagen. Av videon att döma är det samme elefanttränare som i sommar turnerat i Sverige med Cirkus Scott. Undercovervideon filmades när elefanttränaren och elefanterna Sonja, Vana mana och Delhi turnerade med en brittisk cirkus 2009.

Cirkus Scott skriver på sin hemsida: ”Våra elefanter Tumba och Bimbo visar tillsammans med sin tränare på ett lekfullt sätt vad som är möjligt när man vuxit upp tillsammans på en cirkus.”

Den mycket otäcka sanningen när ljusen i manegen släckts och publiken gått hem är att djur på cirkus far illa. De djur som åker runt med cirkusar i Sverige under sommaren både uppträder och tränas utomlands under andra delar av året. Svenska myndigheter, och cirkuspubliken, saknar insyn i vilka träningsmetoder som används för att förmå djuren att utföra konsterna.

Själva cirkusmiljön i sig är problematisk för alla djur, men särskilt problemfylld är den för djur som elefanter och sjölejon. Det finns ingen möjlighet att dessa djur, med stora behov av rörelse, får utlopp för sitt naturliga beteende i de tillfälliga inhägnaderna. De ständiga transporterna är stressande och begränsar djurens möjlighet till rörelse ytterligare.

Djurens Rätt är inte ensam i kritiken mot elefanter och sjölejon på cirkus. I somras krävde Sveriges veterinärförbund att regeringen snarast lägger fram ett förslag om förbud mot dessa djurslag i cirkusmanegen. Djurskyddslagsutredningen föreslog redan 2011 att elefanter och sjölejon ska förbjudas på cirkus.


Kändisar som Dogge, Malin Berghagen, Bosse Parnevik, Lill Lindfors och Jan Malmsjö har i sommar besökt Cirkus Scotts show med elefanterna Sonja och Vana mana. I mångas ögon verkar elefanternas konster kanske oskyldiga, men elefanter på cirkus betalar ett högt pris för den lilla stund av underhållning som cirkusbesökaren får för sin entrébiljett.


http://www.svt.se/opinion/direktor-bronett-hur-vet-du-att-dina-elefanter-inte-misshandlas

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Augusti 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se