Alla inlägg den 10 oktober 2016

Av xenia alpkut - 10 oktober 2016 16:55

 


Levern (grekiska hepar, latin iecur) är ett organ hos ryggradsdjur. Blodet pumpas genom levern och utsätts där för enzymer (bland annat cytokrom P450) som kan bryta ner många olika sorters molekyler. Restprodukterna lämnar sedan kroppen med avföringen, eller återupptas av blodet och rensas en andra gång av njurarna.[1]



Funktion i människokroppen[redigera | redigera wikitext]

Levern är människokroppens största körtel och det näst största organet efter huden. Den väger mellan 1200 och 1500 g.

Levern bryter ner sockerarten fruktos till glukos och andra monosackarider, de senare efter omvandling till glukos. Glukosen lagras i levern som en lätt rörlig energireserv, i form av glykogen. Glykogen lagras även i muskler. Levern har specifika enzymer som kan bilda glykogen från glukos. Den kan också lagra glukos för att tillgodose energibehovet i omkring 12 timmar.

Förutom glykogen lagras även proteiner, vissa fetter, mineral och vitaminer (t.ex. vitamin A och B12 som kan lagras för flera års behov). Dessa ämnen kan antingen förbrännas i levercellen eller avges i blodet i obunden form (t.ex. glukos), eller bundet till en bärare (till exempel triglycerider bundna till lipoproteinkomplex, (kolesterteroler). Levern omvandlar vitaminer och hormoner (till exempel tyroxin) till mer aktiva former.

Levern producerar galla som lagras i gallblåsan för vidare transport ut i tolvfingertarmen. Gallan höjer pH värdet och hjälper till vid matspjälkningen av främst fetter. Vissa andra nedbrytningsprodukter som bildas i levern utsöndras via gallan (ut med avföringen). Till exempel hemoglobinet från nedbrytningen av uttjänta erytrocyter i mjälten och som transporterats från denna via portvenen, porta venae. Den slutprodukt som fås av denna nedbrytningprocess kallas bilirubin som ger både avföring och urin dess färg. Bilirubin utsöndras från levern med gallan.

Levern tar också hand om de flesta gifter som kan förekomma i blodet, till exempel etanol och läkemedel, samt hormoner och kalcium som normalt ska renas där. Där metaboliseras många av gifterna till andra ämnen. Metaboliterna och gifterna kan antingen följa gallan ut ur kroppen genom avföringen, eller - vilket oftast sker - återupptas av blodet och sedan hamna i njurarna som rensar bort gifter och metaboliter vilka då utsöndras ur kroppen med urinen. De gifter som inte levern lyckas bryta ner till overksamma ämnen kommer att finnas kvar i kroppen tills njurarna kan ta hand om dem, varigenom giftets effekt förlängs.[1][2]

Levern syntetiserar även protein som albumin och andra plasmaproteiner, glukos, kolesterol och fettsyror. Plasmaproteiner är viktiga för blodets förmåga att koagulera. Vid brist på aminosyror kan inte levern skapa plasmaproteiner, vilket kommer att leda till att vatten diffunderar ut i vävnaden omkring blodkärlen. Detta leder till att det kommer att bildas ödem. Denna sjukdom kallas kwashiorkor. Den ses nästan uteslutande hos barn i fattiga delar av Afrika. Barn behöver mycket proteiner och eftersom det kan råda brist på mat får de då inte i sig de essentiella aminosyror som kroppen behöver.

Anatomi och fysiologi[redigera | redigera wikitext]

En vuxen människas lever väger omkring 1,5 kg. Levern är placerad på höger sida högst upp i buken precis under revbenen och över magsäcken som ligger till vänster. Levern brukar delas in i 4 lober, den högra (lobus dexter) och den vänstra (lobus sinister) syns på framsidan medan lobus caudatus och lobus quadratus är synliga på baksidan (tillsammans med hö/vä lober). Loberna separeras av det skärformade ligamentet (lig. falciforme hepatis). På baksidan finner man även hilus där kärlen entrar/lämnar levern, bland annat finner man arteria hepatica (syrerikt och näringsfattigt blod), vena portae (syrefattigt och näringsrikt blod) och vv. hepaticae (syrefattigt blod som tömmer sig i vena cava inferior). På baksidan finn även gallblåsan (vesica felleae) som är förvaringsplats åt gallan (notera att levern producerar den galla som kommer hit). Gallan tömmer sig via ductus cysticus till ductus choledochus som i sin tur mynnar i duodenums (tolvfingertarmen) papilla vateri tillsammans med ductus pancreaticus (från bukspottkörteln). Gallans utsöndring påverkas av olika faktorar som till exempel CCK (cholecystokinin) vilket utsöndras av enterocyterna (tarmceller) när framförallt fettrik mat kommer till duodenum. CCK inhiberar även ventrikeln (magsäcken) från att fortsätta tömma. Gallans uppgift är att finfördela fettet till mindre droppar så panreassaftens lipas (fettnedbrytande enzym) lättare kan komma åt. Gallan innehåller gallsalter, kolesterol och gallpigmentet bilirubin som ger gallan dess gröna färg. Bilirubin bildas från nerbrutna röda blodkroppar (erythrocyter) och ger också avföringen dess brunaktiga färg.

Levern förses med blod från portvenen som kommer direkt från tarmarna med näringsrikt blod vilket står för 75 % av inflödet. Portavenen förgrenar sig i levern till mindre kärl som kallas för venoler, dessa dräneras i hålrum vid namn sinusoider.

Det övriga blodflödet kommer från leverartären som försörjer lever och gallblåsan med syresatt blod. Leverartären förgrenar sig i levern till arterioler som även de dräneras i sinusoiderna. Blodet inne i sinusoiderna är dels i kontakt med så kallade Kupfferceller men framförallt med levercellerna, hepatocyterna. Hepatocyterna är ansvariga för att rena blodet från skadliga ämnen (se xenobiotika). Kupfferceller är en form av makrofager, det vill säga immunceller, som avlägsnar bakterier och viruspartiklar från cirkulationen.

Alla sinuisoider dräneras sedan i vener som går ihop till den stora levervenen som lämnar organet.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Lever

ANNONS
Av xenia alpkut - 10 oktober 2016 14:21

Mag-tarmkanalen är sju meter lång

Matsmältningsorganens viktigaste uppgift är att bryta ner maten. Med matsmältningsorganen menas dels den sammanhängande kanal från munhålan till ändtarmsöppningen som brukar kallas mag-tarmkanalen. Dels olika körtlar som bildar ämnen som behövs för nedbrytningen av födan, den så kallade matsmältningen eller matspjälkningen. Körtlarna töms direkt i mag-tarmkanalen som totalt är ungefär sju meter lång.

Till mag-tarmkanalen hör

  • munnen
  • svalget
  • matstrupen
  • magsäcken
  • tunntarmen
  • tjocktarmen
  • ändtarmen och analkanalen.

De körtlar som hjälper till med matsmältningen är

  • spottkörtlarna
  • levern
  • gallblåsan med gallgångarna
  • bukspottkörteln.

Maten bryts ner i mag-tarmkanalen

Mag-tarmkanalens viktigaste uppgift är att sköta matsmältningen. Det innebär att:

  • Födan sönderdelas när den tuggas och knådas i mag-tarmkanalen. Maten bryts också ner med hjälp av olika kemiska ämnen, exempelvis enzymer.
  • Den sönderdelade födan transporteras genom hela mag-tarmkanalen.
  • Vatten, näringsämnen och salter tas upp från födan.
  • Kroppen gör sig av med resterna i form av avföring.

I munnen börjar nedbrytningen av maten

När man äter eller dricker något kommer födan först in i munnen. Både läpparna och kinderna innehåller muskulatur som tillsammans med tungan bearbetar maten och blandar den med saliv.

Golvet i munnen består av en muskelplatta som tungan vilar på. Taket består av gommen, som samtidigt bildar golvet i näsan. Gommens bakre del fungerar ungefär som ett segel som kan fällas bakåt och uppåt när man sväljer för att hindra födan från att komma upp i näsan. Längst bak på gommen hänger en flik som kallas gomspenen. Bakåt fortsätter munhålan i svalget. Hela insidan av munnen är täckt med en slemhinna som tål slitaget från födan.

Tänderna sönderdelar födan

Tändernas viktigaste uppgift är att bearbeta och sönderdela födan. Barn har 20 mjölktänder och en vuxen person har 32 tänder. I varje käke finns

  • fyra framtänder
  • två hörntänder
  • åtta kindtänder
  • två visdomständer.

Framtänderna har vassa kanter och är formade så att man kan bita av maten. Kindtänderna har stora tuggytor och lämpar sig för att krossa och mala sönder maten. Tanden längst bak på varje sida i över- och underkäken brukar kallas visdomstand.

Tänderna sitter fast i håligheter i över- och underkäken. Runt tandhalsen finns tandköttet som är en slemhinna. Huvuddelen av tänderna består av ämnet dentin, som liknar vanlig benvävnad. Tändernas övre del ner till tandköttet är täckt av emalj. Blodkärl och nerver går in i tanden från roten.

Spottkörtlarna bildar saliv och enzymer

Man har tre par spottkörtlar som bildar totalt 1-1,5 liter saliv varje dygn. Körtlarna kallas

  • öronspottkörteln
  • underkäksspottkörteln
  • tungspottkörteln.

Öronspottkörteln är störst och ligger under huden framför och nedanför örat. Underkäksspottkörteln ligger längst in i underkäken, och tungspottkörteln i munhålans botten. Det finns även många små spottkörtlar i munnens slemhinna.

Saliv innehåller till största delen vatten. I vätskan finns upplösta salter och särskilda ämnen som har till uppgift att fortsätta sönderdela maten. Dessa ämnen kallas enzymer. Saliven förhindrar också att slemhinnan i munnen torkar ut samt skyddar munhålan och tänderna mot bakterieangrepp. Produktionen av saliv ökar reflexmässigt när man känner smaken eller lukten av mat, eller tänker på mat.

När den söndertuggade maten blandas med saliv blir den halvflytande och lätt att svälja.

Tungan känner olika smaker

Tungan består av flera tvärstrimmiga muskler som tillsammans gör tungan mycket rörlig. Ytan är täckt med en tjock slemhinna. I slemhinnan finns smaklökarna som registrerar olika smakämnen som lösts upp i saliven. Smaklökarna kan skilja mellan sött, surt, salt och beskt. Smakinformationen skickas vidare till hjärnan med hjälp av två hjärnnerver, ansiktets rörelsenerv och tung-svalgnerven.


En annan hjärnnerv, tungans rörelsenerv, styr tungans rörelser. Tungan hjälper dels till att flytta födan mellan tänderna när man tuggar, dels pressar tungan födan bakåt mot svalget.


http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Matsmaltning-och-urinvagar/Matsmaltningsorganen/

ANNONS
Av xenia alpkut - 10 oktober 2016 09:31

På måndagen fortsätter rättegången efter dödsmisshandeln av Lotta Rudholm, 41.

Nu ska mordanklagelserna avhandlas.

– Från början kände jag att jag inte ville sitta i samma rum som honom när jag ska vittna. Nu känner jag att det ska jag visst göra. Jag ska visa honom att jag inte är rädd för honom. Det ska jag göra för Lotta, berättade Camilla Rudholm, syster till Lotta, inför rättegångsstarten.

I Expressen TV kan du följa den tredje huvudförhandlingsdagen direkt från klockan 8.30


Första delen av rättegången i Solna tingsrätt mot den misstänkte Martin Jonsson, 33, klarades av under de första två rättegångsdagarna. Han står åtalad före en lång rad brott: grov fridskränkning, förtal, narkotikabrott och dopingbrott. Han står samtidigt under åtal, misstänkt för brott mot en annan kvinna, som han också har haft ett förhållande med: misshandel, olaga hot och skadegörelse.

Huvudförhandlingen fortsätter under måndagen, men går då in i en ny fas. Nu är det mordåtalet som ska avhandlas – en brottsmisstanke Martin Jonsson förnekar. Åklagaren inleder morgonen och förmiddagen med sin sakframställan.

Då ska misstänkte Martin Jonsson själv få berätta

Efter lunchpausen är det tänkt den misstänkte Martin Jonsson ska få berätta med egna ord.

Expressen direktrapporterar från rättegången, som inleds klockan 9. Men redan från klockan 8.30 sänder vi direkt på Expressen TV. I studion närvarar bland andra den erfarna försvarsadvokaten Mari Schaub.


Det var natten till den 4 juni som 33-åringen tog sig till Lotta Rudholms bostad i västra Stockholm. Han kom till hennes lägenhet i taxi, efter att ha varit på en krog och sedan på en efterfest.

Han blev insläppt – men inne i lägenheten attackerades Lotta.

"Hårda grepp om hennes hals"

I kammaråklagare Tobias Kudréns mordåtal, står det: "Martin Jonsson har den 4 juni 2016 i Annecharlott Rudholms bostad i Bromma uppsåtligen berövat henne livet genom ett stort antal - fler än tio - slag och sparkar mot hennes ansikte och huvud samt genom att slå, sparka eller ta hårda grepp om hennes hals."

Det står vidare att Martin Jonsson har "visat särskild hänsynslöshet genom att med kraftigt våld mot känsliga kroppsdelar på en liggande person orsaka omfattande och/eller allvarliga skador, trots att han haft möjlighet att besinna sig", skriver åklagaren vidare under åtalspunkten som avser mord."

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6
7
8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20 21
22
23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< Oktober 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se