Alla inlägg den 24 november 2016

Av xenia alpkut - 24 november 2016 16:59

Självförsvar eller självskydd är att skydda sig själv, sina ägodelar och sitt hem vid fysiskt angrepp. Det behöver inte vara fysiskt våld, det kan lika gärna vara verbalt som används.

Självförsvarsträning[redigera | redigera wikitext]

Självförsvarsträning syftar till att praktisk kunna värna sig själv vid en fysisk konfrontation. Inom kampsport skiljer sig kampsporter inriktade mot självförsvar gentemot de inriktade mot tävling. Inom till exempel Defendo och RMA Systema lärs metoder för hotbildsbedömning, taktisk utvärdering och deeskalering ut.

Goshindō är det japanska uttrycket för "självförsvar" (goshin) plus "vägen" () dit. Det omfattar flera system av moderna skyddstekniker även kallade gendai jūjutsu, vilka oftast utgår från traditionell jūjutsu utökad med metoder från andra kampkonsttraditioner som jūdō, karate och aikidō. Dessa tekniker har sedan integrerats och modifierats på olika sätt runt om i världen för att passa nutida självförsvarssituationer.

Självförsvar i svensk rätt[redigera | redigera wikitext]


Inom den svenska juridiken används termen nödvärn som förklarar under vilka förutsättningar det anses försvarbart för att exempelvis avstyra fara för liv och hälsa.


ANNONS
Av xenia alpkut - 24 november 2016 16:00


Sammanfattning

Allmänt

Det är vanligt att barn är rädda för att gå till tandläkaren. Ett tandläkarbesök innebär mycket som kan kännas främmande.

Tandvårdsrädsla kan bero på många saker. Ofta har barnet tidigare dåliga erfarenheter från tandbehandling, till exempel att det har gjort ont eller att barnet har känt sig kränkt. Barnet kan också ha påverkats av någon annan i sin närhet.

Ungefär vart tionde barn känner rädsla inför ett tandläkarbesök, och det är vanligast hos yngre barn. Vissa barn tycker att det är så obehagligt att de vägrar, eller uppvisar olika stressymtom. Hos andra är tandvårdsrädsla svårare att märka.

För barn med mycket svår tandvårdsrädsla finns specialistkliniker.

Behandling

Behandling av tandvårdsrädsla handlar om att skapa trygghet. Det är viktigt att barnet får en bra introduktion till tandläkaren och behandlingen, att man har gott om tid och att risken för att det ska göra ont minimeras. Det är viktigt att lyssna på barnet, särskilt om barnet är blygt, har någon funktionsnedsättning eller inte behärskar språket.

Vad beror det på?

Allt från oro till allvarlig fobi

Att barn känner oro eller rädsla inför ett tandläkarbesök är vanligt. Ibland är rädslan så stark att barnet vägrar att gå till tandläkaren. Men det finns också barn som är tandvårdsrädda utan att de visar det tydligt.

Om rädslan blivit så stark att barnet inte får den tandvård det behöver eller när rädslan gör att barnet inte fungerar på ett bra sätt i andra situationer i livet, kan man kalla rädslan för tandvårdsfobi. Ett exempel kan vara om barnet undviker att gå till tandläkaren trots att det har ont. Ett annat exempel kan vara att man blir rädd i allt fler situationer. Man vågar exempelvis inte gå till vårdcentralen om man vet att det finns en tandläkare i samma lokaler.

Tidigare kallades tandvårdsrädsla ofta för tandläkarskräck. Eftersom det inte är tandläkaren som man är rädd för, utan mycket annat som är förknippat med tandbehandling, är uttrycket tandvårdsrädsla bättre.

Små barn är ofta lite rädda i nya situationer

Alla är rädda i någon situation. Rädslan är riktad mot ett särskilt hot och är ett sätt för kroppen att uppmärksamma faror för att kunna försvara sig. Det är till exempel vanligt att framför allt yngre barn är lite rädda när de är med om något nytt eller träffar personer de inte känner. Små barn har vanligtvis fler saker de är rädda för än vad äldre barn har och de upplever också rädsla starkare.


Många barn känner ett visst obehag inför ett tandläkarbesök. Man kan vara orolig för hur behandlingen kommer att gå till. Men vanligtvis har man kontroll över situationen och det behöver inte betraktas som tandvårdsrädsla.

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Tandvardsradsla-hos-barn/

ANNONS
Av xenia alpkut - 24 november 2016 15:30

Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Desto tidigare man kan hitta sjukdomen desto större chans är det att förbättra sjukdomsförloppet genom att sätta in behandling tidigt. 

Att som anhörig se någon nära förlora minnet och andra vitala förmågor är smärtsamt. Sedan tillkommer samhällskostnaderna för demenssjukdom som i Sverige uppskattas till 50 miljarder årligen.

Demens - flera olika sjukdomar

Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Hjärnan högre funktioner brukar delas upp i tre delar – emotionella (känslorna), konativa (vilja, planering och strategi) samt kognitiva (minne, uppfattningsförmåga och språk).

Enligt läkarnas diagnosverktyg (ICD-10) definieras demens som ”en person som drabbats av minnesfunktion och försämring i minst ytterligare en kognitiv funktion samt förändrad emotionell kontroll eller motivation eller socialt beteende”.

Demens – förekomst och orsaker

Demenssjukdom finns i alla åldrar men ökar kraftigt med stigande ålder. Cirka 1 % av 65 åringar och ca 20% av 85 åringarna har demens. Man räknar med att 140 000 människor lider av demens i Sverige och varje år tillkommer det 25 000 nya fall.

De vanligaste orsakerna till demens är:

  • Nervsjukdom (ex Alzheimers sjukdom)
  • Blodkärlsförändringar i hjärnan
  • Fysisk skada (trauma)
  • Vattenskalle
  • Tumör
  • Infektion/inflammation
  • Missbruk
  • Alzheimers sjukdom – symtom

De olika demenssjukdomarna har olika symtombild.

Demens – förekomst och orsaker

De vanligaste symtomen och tecken vid Alzheimers sjukdom är:

  • Smygande debut och långsam försämring
  • Tidiga minnesbesvär
  • Svårt att lära nytt
  • Svårighet att bedöma avstånd och storlek med synen (visuospatial förmåga)
  • Svårighet att utföra samordnade rörelser
  • Svårighet att känna igen och tolka olika sinnesintryck
  • Talrubbning – svårt att utrycka sig i tal
  • Vid sidan om dessa symtom kan känslo- och beteendemässiga symtom förkomma mer eller mindre uttalat

Det finns också andra tillstånd som kan leda till några av ovanstående symtom men som inte är demenssjukdom bl.a delirium (konfusion, förvirring) samt depression.


Demens – utredning

En utredning av demens i primärvården är oftast enkel och snabb. Läkaren undersöker och bedömer minnesfunktioner och andra kognitiva funktioner via olika tester (ex. Mini mental test).

Läkaren eller kunnig sjuksköterska intervjuar även anhörig för att få en som bra bild av patienten som möjligt. Om resultatet visar att patienten haft besvär mer än 6 månader som påverkat patientens liv klassas det som en demenssjukdom. Nästa steg i utredningen kan då bli hjärnröntgen (Datortomografi) och blodprov. Det är viktigt att utesluta tumörer. Långdragen utredning och otydlig patientinformation ska undvikas för att minska oro.

Demens – behandling

Det är viktigt att se till att den äldre patienten är i så bra fysisk form som möjligt och behandla bl.a infektioner som annars kan försämra sjukdomen. Man ska också tillsammans med sin läkare titta över vilka läkemedel som påverkar hjärnans funktioner negativt exempelvis ångestdämpande mediciner (bensodiazepiner).

De läkemedel som används vid demens är så kallade kolinesterashämmare eller NMDA-receptorantagonist. kolinesterashämmarna ökar nivån av signalsubstanser (acetylkolin) mellan nervändarna så att nervsignalerna förstärks. Läkemedlen sätts in tidigt för att hindra sjukdomens förlopp. Ett av preparaten ges i form av plåster vilket är fördelaktigt eftersom det ger mindre biverkningar i form av illamående och kräkningar som annars kan vara ett problem vid annan behandling.

Plåsterbehandling


Det har under senaste åren kommit ett nytt läkemedel som kan tas via plåster. Plåsterbehandling vara ett stöd för den anhörige eftersom man vet att patienten fått sin medicin. Plåsterbehandling kan även underlätta om man har sväljningssvårigheter. Läkaren ska kontinuerligt följa patienten och se över hur effektiv behandlingen är.


http://www.doktorn.com/artikel/demens-symtom-och-behandling?gclid=CMjNz4jBwdACFQ0tGQod3EoCcw

Av xenia alpkut - 24 november 2016 14:37

Cerebral synnedsättning även hjärnsynskada eller CVI (cerebral visual impairment) är en synnedsättning som beror på en hjärnskada. CVI kännetecknas inte av samma besvär som en synskada som har uppstått på grund av en skada eller ett fel i ögat. Hjärnsyskadan uppstår i de flesta fall vid födseln och drabbar framförallt barn som föds för tidigt. Till följd av att fler för tidigt födda räddas varje år har även antalet barn med CVI ökat. Man räknar med att cirka hälften av de barn med synskada som finns i Sverige idag har en cerebral synnedsättning. Även om en cerebral synskada kan leda till en låg synskärpa, skelning eller nystagmus är detta inte de största svårigheterna med CVI. Personer med cerebrala synskador brukar framförallt ha svårt att tolka synintryck. Detta leder till att svårigheter med avståndsbedömning, ansiktsigenkänning och orientering är vanligt förekommande hos personer med CVI.[1]'

 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Cerebral_synnedsättning

Av xenia alpkut - 24 november 2016 00:30


 

http://www.dn.se/nyheter/sverige/arktis-20-grader-varmare-an-normalt/?campaign_id=A100


Arktis är rekordvarmt för årstiden. Temperaturen har varit 20 grader högre än normalt, vilket både oroar och förvånar forskare. Minskningen av havsis i Arktis går fortare än vad modellerna visar, säger en svensk expert.

 

Danska och amerikanska forskare som övervakar satelliter och väderstationer i Arktis rapporterar att temperaturen där har varit på rekordhög nivå, cirka 20 grader över det normala för årstiden. Dessutom är vattentemperaturen närmare 4 grader högre än normalt.

– Temperaturen har varit några plusgrader när den borde vara närmare minus 25 grader. Temperaturen är långt utanför kartan för vad de borde vara vid den här årstiden. Det är chockerande. Arktis har satt nya rekord hela året. Det är spännande men också skrämmande, säger Jennifer Francis, professor vid Rutgers universitet till den brittiska tidningen The Guardian.


En av anledningarna till den rekordvarma hösten i Arktis är att havsisens utbredning under sommaren var en av de minsta som uppmätts. Isen på havet som fryser till och smälter varje år har minskat med mer än 30 procent de senaste 25 åren. Den här veckan har den sin minsta utbredning som någonsin har uppmätts sent i november.

– Om havsytan är öppen istället för istäckt så blir lufttemperaturen mycket högre. Allt hänger ihop, är det varma förhållanden så försvårar det isläggning vilket i sin tur håller uppe temperaturerna. Det blir en ond cirkel, säger Erik Kjellström, klimatforskare vid Rossby centre, SMHI.

Enligt USA:s snö- och is-datacenteer, NSIDC har det sedan i september bildats cirka två miljoner kvadratkilometer mindre is än normalt.

En effekt av att havet fryser senare är att det även påverkar isens tillväxt nästa år vilket får konsekvenser för klimatet. Forskarna varnar för att isens utbredning nästa år kan komma att bli än mindre än under rekordåret 2012.

 

Forskarna är övertygade om att årets höga temperaturer är en effekt av klimatförändringen.

– Det är förväntat. Det finns inget annat än klimatförändring som kan orsaka dessa trender. Allt pekar åt samma håll och det går allt snabbare, säger Jennifer Francis.

Rasmus Tonboe, forskare på Danmarks meteorologiska institut, DMI, säger att yttemperaturen ibland annat Barents hav är mycket varmare än normalt. För ett halvår sedan gick isen upp ovanligt tidigt vilket innebar mer öppet vatten som kunde absorbera solvärme som nu gör att Arktis är varmare.

– Det vi ser är både överraskande och alarmerande. Det här går snabbare än vad modellerna har sagt, säger Rasmus Tonboe till the Guardian.

Erik Kjellström jobbar med de klimatmodeller som bland annat ligger till grund för de klimatrapporter som IPCC gör. Och han håller med om att utvecklingen ser ut att gå snabbare än vad experterna har räknat med.

– Många av de globala modellerna har inte på ett bra sätt lyckats fånga hur snabbt minskningen av havsis i Antarktis går. Det går fortare än de flesta simuleringar har visat, säger Erik Kjellström.

Däremot stämmer själva klimatscenarierna som pekar på en självförstärkande effekt. När snö och is smälter absorberar mörkare ytor mer värme som kan smälta snö och is än snabbare.

 

Av xenia alpkut - 24 november 2016 00:15

http://www.1177.se/Stockholm/Regler-och-rattigheter/Hjalp-till-barn-med-funktionsnedsattning/

 

Som förälder till barn med funktionsnedsättning har man laglig rätt till stöd från samhället. De flesta insatser måste man söka själv och därför är det bra att känna till vilken typ av hjälp man har rätt till.

Funktionshinder eller funktionsnedsättning?

Enligt Socialstyrelsen betyder funktionsnedsättning att man har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd skada eller en skada som man får till exempel efter en olycka eller sjukdom. Funktionsnedsättningar kan man ha under en period eller för alltid.

Funktionshinder och funktionsnedsättning är två olika saker. En funktionsnedsättning kan vara mer eller mindre begränsande beroende på vilka funktionshinder man upplever. Funktionshinder uppstår i mötet med omgivningens förväntningar och förutsättningar.

Om det finns förväntningar på att man ska klara av att samarbeta får man ett funktionshinder om man har svårt att samspela med andra. Om det bara finns trappor i ett hus uppstår ett funktionshinder om man inte kan gå i trappor. Om det finns en hiss i huset har man inget funktionshinder längre.

Det finns flera olika ord som används för att beskriva samma slags funktionsnedsättning. Exempelvis används psykisk i stället för neuropsykiatrisk och kognitiv i stället för intellektuell. Ibland används också begreppet utvecklingsstörning istället för kognitiv funktionsnedsättning. De olika begreppen har inte heller exakt samma innehåll. Det är vanligt att barnet har fler än en funktionsnedsättning. Ett barn med en hjärnskada kan till exempel ha både fysisk och kognitiv funktionsnedsättning.

Vad kan man få för stöd från samhället?

Som förälder till barn med funktionsnedsättning har man laglig rätt att få hjälp och stöd från samhället för att barnet ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Det kan vara BVC eller skolan som tillsammans med föräldrarna upptäcker att barnet har en funktionsnedsättning. BVC hänvisar barnet till barnläkare, barnpsykolog eller primärvårdsläkare som ställer diagnos. Skolan hänvisar ofta till en skolpsykolog eller till BUP för att utreda barnet. Båda vårdnadshavarna måste lämna samtycke för att en utredning ska bli möjlig.

Vilket stöd familjen har rätt till beror på vilken funktionsnedsättning barnet har och hur mycket den påverkar barnets vardag. Det är både kommunen och landstinget där barnet bor som ansvarar för att ge stöd. Som förälder kan man alltså söka stöd både i kommunen och i landstinget.

Av xenia alpkut - 24 november 2016 00:00

En funktionsnedsättning är en partiell eller total nedsättning av en fysisk, kognitiv, psykisk, sensorisk, emotionell eller utvecklingsbetingad förmåga, eller en kombination av dessa. Individens förmåga ställs då i jämförelse med den genomsnittliga funktionen hos befolkningen. En person kan också bli kvalificerad som funktionsnedsatt om hon eller han har haft en försvagning i det förflutna eller ses som funktionsnedsatt baserad på en enskild eller gemensam norm. Sådana försvagningar kan inkludera fysiska, sensoriska och kognitiva eller utvecklingsbetingade funktionsnedsättningar. Psykiska störningar och olika typer av kroniska sjukdomar kan också räknas som funktionsnedsättningar.

En del förespråkare invänder mot att beskriva vissa tillstånd (bland annat dövhet och autism) som "funktionsnedsättningar", och hävdar att det är mer lämpligt att betrakta dem som skillnader i utvecklingen som har blivit orättvist stämplade av samhället.

En funktionsnedsättning kan vara alltifrån diabetes och depression till nedsatt hörsel och total förlamning av en kroppsdel. En funktionsnedsättning kan uppstå under en persons livstid eller förekomma redan från födseln.

Arbetshandikapp innebär att personen i fråga har en funktionsnedsättning och då har svårt att utföra vissa arbetsmoment. 

Begreppen

Handikapp används i vardagstal som en synonym till funktionsnedsättning. Det stämmer dock inte med rekommenderat och officiellt språkbruk. Ordet handikapp uppfattas dessutom av många personer med funktionsnedsättningar som nedsättande och missvisande. Det sistnämnda till följd av det relativa handikappbegreppet.

Svenska socialstyrelsens terminologiråd har 2007 tagit beslut om revidering av termerna funktionsnedsättning, funktionshinder och handikapp. Funktionsnedsättning och funktionshinder är inte längre synonymer, funktionshinder blir en egen term och handikapp utgår fullständigt ur vokabulären.


I och med detta definieras begreppet funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder definieras: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. För båda termerna avråds handikapp som synonym.[1][2] En viktig konsekvens av detta sätt att definiera funktion är att funktionshinder inte är något som en person har, utan något som uppstår i en miljö som inte är anpassad till funktionsnedsättningen och därför är funktionshindrande.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Funktionsnedsättning

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< November 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se