Alla inlägg under november 2016

Av xenia alpkut - 25 november 2016 13:15

http://www.naturliganorrland.se/msm-21946679


 


Svavel utgör 0,25% av människans totala kroppsvikt. Svavel finns i alla vävnader, speciellt proteinrika sådana. De största mängderna finns i tre svavelbärande aminosyror; metionin, cystin och cystein. Svavel förekommer också i organiska sulfater och sulfonider samt i små mängder i B-vitaminerna, B1 och biotin. Svavel förekommer som tillskott i form av MSM.



MSM (Metylsulfonylmetan) har alltid varit en naturlig del i näringskedjan och finns i grönsaker, frukt och kött. MSM finns i alla våra celler, men utsöndras och behöver som andra mineraler och vitaminer fyllas på.

Allt slags kött (speciellt nötkött), fisk, ägg, vassle och mjölk innehåller proteiner och är därför svavelrika. De grönsaker som är rikast på svavel är vitkål, brysselkål, broccoli, ärtor, torkade bönor, lök, vitlök och vete (kli).

MSM rekommenderas som kosttillskott för att det är värmekänsligt och ej tål uttorkning En stor del av det naturliga MSM:et i maten blir förstört när vi lagar och förvarar maten. Dessutom avtar MSM-halten i kroppen med åldern och behöver fyllas på. Människokroppen har minst svavelreservoar av alla däggdjur.

MSM används i flera hundra olika kemiska processer för att tillgodose kroppens metylerings- och transsulfure­rings­processer. Många av dessa syftar till att avgifta kroppen. Det organiska svavlet hjälper till att bygga upp de svavelbaserade aminosyrorna metionin, cystein, cystin och taurin.

MSM används för att skapa dopamin, endorfiner, B-vitaminer, enzymer, hormoner och immunoglobu­liner. Det gör att vid brist på svavel och metylgrupper kan ett tillskott av MSM påverka kroppen positivt i en mängd sammanhang. Nedan listas en rad av dessa:

Hjärna
MSM övergår i ämnen som är livsviktiga för en optimalt fungerande hjärna; dopamin, seratoin, endorfiner, enzymer och hormoner och kan därför vara effektivt mot olika typer av depressioner.

ANNONS
Av xenia alpkut - 25 november 2016 13:00

 


Nervsystemet sköter information

Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat än djurens och har därför mer avancerade mentala och intellektuella funktioner. Tack vare det kan man tala och skriva. Människan har också ett välutvecklat minne och ett rikt känsloliv.

Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det går långsammare.

Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Dessa delar av nervsystemet skyddas av skallens ben och av ryggkotorna. De fungerar som kroppens kommandocentral. Nerverna som skickar iväg eller tar emot information kallas perifera nervsystemet.

Styr kroppens funktioner

Nervsystemet har flera övergripande uppgifter i kroppen. Det tar emot olika typer av information, till exempel syn- och hörselintryck, lagrar informationen i minnet och styr kroppens funktioner med hjälp av den informationen. Styrningen av andra vävnader och organ sker dels genom nervtrådar som leder information ut i kroppen, och dels med hjälp av signalämnen som för informationen vidare till muskelceller, körtelceller eller andra nervceller.

Nervsystemet påverkar alltså inte bara skelett, leder och muskler, utan styr även kroppens hormoner samt de inre organen. Förutom att registrera olika upplevelser, gör nervsystemet även att man blir medveten om dem. Man blir bara medveten om ungefär en procent av all information som man tar emot från sina sinnen. Resten sorteras bort på vägen.

Allt kan inte styras med viljan

Den del av centrala och perifera nervsystemet som kan påverkas av viljan kallas somatiska nervsystemet. Den del som inte kan styras medvetet kallas autonoma nervsystemet. Namnet beror på att detta nervsystem arbetar helt självständigt eller autonomt, utan viljans kontroll.

Två olika sorters celler

Nervsystemet är uppbyggt av nervvävnad. Den består dels av nervceller, och dels av stödjande celler som kallas gliaceller. Det centrala nervsystemet innehåller ungefär 100 miljarder nervceller, eller neuron som de också kallas. Det finns ungefär tio gånger så många gliaceller. Varje dag dör ungefär 100 000 nervceller. Bara omogna nervceller, stamceller, kan dela sig. Därför läker nervvävnad dåligt om den skadas.

Nervceller är uppbyggda på liknande sätt som alla andra celler i kroppen. De innehåller en cellkärna, cellsaft och andra delar med olika uppgifter i cellen.

Något som skiljer nervcellerna från andra celler är att de har utskott. Varje nervcell har ett långt utskott som kallas axon. Det leder impulser ut från nervcellen. Cellen har också flera kortare utskott, så kallade dendriter, som leder nervimpulser in till cellen. Med hjälp av utskotten har cellerna kontakt med andra nervceller, muskler eller körtlar. De längsta utskotten är över en meter långa. Både de långa och korta utskotten är förgrenade så att de kan ha kontakt med många andra celler.

Nerverna består av buntar med långa utskott, axon. En del nervertrådar omges av en myelinskida. Den bildas av speciella gliaceller som ligger virade runt nerven. Myelinet består av fett och fungerar som isolering. Det täcker inte hela nerven, utan det bildas små mellanrum, noder, med en till två millimeters mellanrum.


Nervvävnaden i det centrala nervsystemet är av två slag, grå och vit substans. Nervcellens cellkropp som innehåller kärnan utgör den gråa substansen. Den vita substansen består av cellernas långa utskott och myelin. Den vita substansen får sin färg av myelinet.

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/

ANNONS
Av xenia alpkut - 25 november 2016 11:00

   




Hjärnan eller encefalon, den anatomiska benämningen, är en del av det centrala nervsystemet och utgör dess styrande del. Den kontrollerar och koordinerar kroppsfunktioner som hjärtatblodtryckvätskebalans och kroppstemperatur och mentala funktioner som intellektkänslorminne och inlärning.

Hos de flesta arter är hjärnan placerad i djurets främre del och hos ryggradsdjuren skyddas den av kraniet. Hos mindre ryggradslösa djur talar man hellre om centralt ganglion, eftersom funktionen är relativt enkel.[1] En vuxen människas hjärna innehåller drygt 100 miljarder nervceller samt nära en biljon stödjeceller[2] och väger omkring 1,0-1,5 kilogram.[1]

Hjärnan studeras på neuronnivå inom neurovetenskapen och på representationsnivå av kognitionsvetenskapen.


Etymologi

 

Ordet hjärna har utvecklats från fornsvenska hiärne; det moderna ordet som slutar på bokstaven a var förr en särskild böjningsform av det äldre ordet. Ordet hjärna är besläktat med hjässa och liknar sina motsvarigheter i andra nordgermanska språk samt tyska. I grekiska är det bland annat besläktat med κρανίον, som givit upphov till kranium och i latin är det besläktat med cerebrum, som också där betyder "hjärna".[3] I moderna sammanhang är dock cerebrum den anatomiska benämningen på storhjärnan, som bara är en del av hela hjärnan.[4]

Den anatomiska benämningen på hjärnan i sen helhet är encefalon, som kommer från det grekiska ordet för hjärna: ἐνκέφαλον, som är en sammansättning av ἐν-, som betyder "inuti", och κεφαλή, "huvud".[5][6]




 

Av xenia alpkut - 24 november 2016 16:59

Självförsvar eller självskydd är att skydda sig själv, sina ägodelar och sitt hem vid fysiskt angrepp. Det behöver inte vara fysiskt våld, det kan lika gärna vara verbalt som används.

Självförsvarsträning[redigera | redigera wikitext]

Självförsvarsträning syftar till att praktisk kunna värna sig själv vid en fysisk konfrontation. Inom kampsport skiljer sig kampsporter inriktade mot självförsvar gentemot de inriktade mot tävling. Inom till exempel Defendo och RMA Systema lärs metoder för hotbildsbedömning, taktisk utvärdering och deeskalering ut.

Goshindō är det japanska uttrycket för "självförsvar" (goshin) plus "vägen" () dit. Det omfattar flera system av moderna skyddstekniker även kallade gendai jūjutsu, vilka oftast utgår från traditionell jūjutsu utökad med metoder från andra kampkonsttraditioner som jūdō, karate och aikidō. Dessa tekniker har sedan integrerats och modifierats på olika sätt runt om i världen för att passa nutida självförsvarssituationer.

Självförsvar i svensk rätt[redigera | redigera wikitext]


Inom den svenska juridiken används termen nödvärn som förklarar under vilka förutsättningar det anses försvarbart för att exempelvis avstyra fara för liv och hälsa.


Av xenia alpkut - 24 november 2016 16:00


Sammanfattning

Allmänt

Det är vanligt att barn är rädda för att gå till tandläkaren. Ett tandläkarbesök innebär mycket som kan kännas främmande.

Tandvårdsrädsla kan bero på många saker. Ofta har barnet tidigare dåliga erfarenheter från tandbehandling, till exempel att det har gjort ont eller att barnet har känt sig kränkt. Barnet kan också ha påverkats av någon annan i sin närhet.

Ungefär vart tionde barn känner rädsla inför ett tandläkarbesök, och det är vanligast hos yngre barn. Vissa barn tycker att det är så obehagligt att de vägrar, eller uppvisar olika stressymtom. Hos andra är tandvårdsrädsla svårare att märka.

För barn med mycket svår tandvårdsrädsla finns specialistkliniker.

Behandling

Behandling av tandvårdsrädsla handlar om att skapa trygghet. Det är viktigt att barnet får en bra introduktion till tandläkaren och behandlingen, att man har gott om tid och att risken för att det ska göra ont minimeras. Det är viktigt att lyssna på barnet, särskilt om barnet är blygt, har någon funktionsnedsättning eller inte behärskar språket.

Vad beror det på?

Allt från oro till allvarlig fobi

Att barn känner oro eller rädsla inför ett tandläkarbesök är vanligt. Ibland är rädslan så stark att barnet vägrar att gå till tandläkaren. Men det finns också barn som är tandvårdsrädda utan att de visar det tydligt.

Om rädslan blivit så stark att barnet inte får den tandvård det behöver eller när rädslan gör att barnet inte fungerar på ett bra sätt i andra situationer i livet, kan man kalla rädslan för tandvårdsfobi. Ett exempel kan vara om barnet undviker att gå till tandläkaren trots att det har ont. Ett annat exempel kan vara att man blir rädd i allt fler situationer. Man vågar exempelvis inte gå till vårdcentralen om man vet att det finns en tandläkare i samma lokaler.

Tidigare kallades tandvårdsrädsla ofta för tandläkarskräck. Eftersom det inte är tandläkaren som man är rädd för, utan mycket annat som är förknippat med tandbehandling, är uttrycket tandvårdsrädsla bättre.

Små barn är ofta lite rädda i nya situationer

Alla är rädda i någon situation. Rädslan är riktad mot ett särskilt hot och är ett sätt för kroppen att uppmärksamma faror för att kunna försvara sig. Det är till exempel vanligt att framför allt yngre barn är lite rädda när de är med om något nytt eller träffar personer de inte känner. Små barn har vanligtvis fler saker de är rädda för än vad äldre barn har och de upplever också rädsla starkare.


Många barn känner ett visst obehag inför ett tandläkarbesök. Man kan vara orolig för hur behandlingen kommer att gå till. Men vanligtvis har man kontroll över situationen och det behöver inte betraktas som tandvårdsrädsla.

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Tandvardsradsla-hos-barn/

Av xenia alpkut - 24 november 2016 15:30

Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Desto tidigare man kan hitta sjukdomen desto större chans är det att förbättra sjukdomsförloppet genom att sätta in behandling tidigt. 

Att som anhörig se någon nära förlora minnet och andra vitala förmågor är smärtsamt. Sedan tillkommer samhällskostnaderna för demenssjukdom som i Sverige uppskattas till 50 miljarder årligen.

Demens - flera olika sjukdomar

Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Hjärnan högre funktioner brukar delas upp i tre delar – emotionella (känslorna), konativa (vilja, planering och strategi) samt kognitiva (minne, uppfattningsförmåga och språk).

Enligt läkarnas diagnosverktyg (ICD-10) definieras demens som ”en person som drabbats av minnesfunktion och försämring i minst ytterligare en kognitiv funktion samt förändrad emotionell kontroll eller motivation eller socialt beteende”.

Demens – förekomst och orsaker

Demenssjukdom finns i alla åldrar men ökar kraftigt med stigande ålder. Cirka 1 % av 65 åringar och ca 20% av 85 åringarna har demens. Man räknar med att 140 000 människor lider av demens i Sverige och varje år tillkommer det 25 000 nya fall.

De vanligaste orsakerna till demens är:

  • Nervsjukdom (ex Alzheimers sjukdom)
  • Blodkärlsförändringar i hjärnan
  • Fysisk skada (trauma)
  • Vattenskalle
  • Tumör
  • Infektion/inflammation
  • Missbruk
  • Alzheimers sjukdom – symtom

De olika demenssjukdomarna har olika symtombild.

Demens – förekomst och orsaker

De vanligaste symtomen och tecken vid Alzheimers sjukdom är:

  • Smygande debut och långsam försämring
  • Tidiga minnesbesvär
  • Svårt att lära nytt
  • Svårighet att bedöma avstånd och storlek med synen (visuospatial förmåga)
  • Svårighet att utföra samordnade rörelser
  • Svårighet att känna igen och tolka olika sinnesintryck
  • Talrubbning – svårt att utrycka sig i tal
  • Vid sidan om dessa symtom kan känslo- och beteendemässiga symtom förkomma mer eller mindre uttalat

Det finns också andra tillstånd som kan leda till några av ovanstående symtom men som inte är demenssjukdom bl.a delirium (konfusion, förvirring) samt depression.


Demens – utredning

En utredning av demens i primärvården är oftast enkel och snabb. Läkaren undersöker och bedömer minnesfunktioner och andra kognitiva funktioner via olika tester (ex. Mini mental test).

Läkaren eller kunnig sjuksköterska intervjuar även anhörig för att få en som bra bild av patienten som möjligt. Om resultatet visar att patienten haft besvär mer än 6 månader som påverkat patientens liv klassas det som en demenssjukdom. Nästa steg i utredningen kan då bli hjärnröntgen (Datortomografi) och blodprov. Det är viktigt att utesluta tumörer. Långdragen utredning och otydlig patientinformation ska undvikas för att minska oro.

Demens – behandling

Det är viktigt att se till att den äldre patienten är i så bra fysisk form som möjligt och behandla bl.a infektioner som annars kan försämra sjukdomen. Man ska också tillsammans med sin läkare titta över vilka läkemedel som påverkar hjärnans funktioner negativt exempelvis ångestdämpande mediciner (bensodiazepiner).

De läkemedel som används vid demens är så kallade kolinesterashämmare eller NMDA-receptorantagonist. kolinesterashämmarna ökar nivån av signalsubstanser (acetylkolin) mellan nervändarna så att nervsignalerna förstärks. Läkemedlen sätts in tidigt för att hindra sjukdomens förlopp. Ett av preparaten ges i form av plåster vilket är fördelaktigt eftersom det ger mindre biverkningar i form av illamående och kräkningar som annars kan vara ett problem vid annan behandling.

Plåsterbehandling


Det har under senaste åren kommit ett nytt läkemedel som kan tas via plåster. Plåsterbehandling vara ett stöd för den anhörige eftersom man vet att patienten fått sin medicin. Plåsterbehandling kan även underlätta om man har sväljningssvårigheter. Läkaren ska kontinuerligt följa patienten och se över hur effektiv behandlingen är.


http://www.doktorn.com/artikel/demens-symtom-och-behandling?gclid=CMjNz4jBwdACFQ0tGQod3EoCcw

Av xenia alpkut - 24 november 2016 14:37

Cerebral synnedsättning även hjärnsynskada eller CVI (cerebral visual impairment) är en synnedsättning som beror på en hjärnskada. CVI kännetecknas inte av samma besvär som en synskada som har uppstått på grund av en skada eller ett fel i ögat. Hjärnsyskadan uppstår i de flesta fall vid födseln och drabbar framförallt barn som föds för tidigt. Till följd av att fler för tidigt födda räddas varje år har även antalet barn med CVI ökat. Man räknar med att cirka hälften av de barn med synskada som finns i Sverige idag har en cerebral synnedsättning. Även om en cerebral synskada kan leda till en låg synskärpa, skelning eller nystagmus är detta inte de största svårigheterna med CVI. Personer med cerebrala synskador brukar framförallt ha svårt att tolka synintryck. Detta leder till att svårigheter med avståndsbedömning, ansiktsigenkänning och orientering är vanligt förekommande hos personer med CVI.[1]'

 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Cerebral_synnedsättning

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< November 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se