Alla inlägg under november 2016

ANNONS
Av xenia alpkut - 24 november 2016 00:30


 

http://www.dn.se/nyheter/sverige/arktis-20-grader-varmare-an-normalt/?campaign_id=A100


Arktis är rekordvarmt för årstiden. Temperaturen har varit 20 grader högre än normalt, vilket både oroar och förvånar forskare. Minskningen av havsis i Arktis går fortare än vad modellerna visar, säger en svensk expert.

 

Danska och amerikanska forskare som övervakar satelliter och väderstationer i Arktis rapporterar att temperaturen där har varit på rekordhög nivå, cirka 20 grader över det normala för årstiden. Dessutom är vattentemperaturen närmare 4 grader högre än normalt.

– Temperaturen har varit några plusgrader när den borde vara närmare minus 25 grader. Temperaturen är långt utanför kartan för vad de borde vara vid den här årstiden. Det är chockerande. Arktis har satt nya rekord hela året. Det är spännande men också skrämmande, säger Jennifer Francis, professor vid Rutgers universitet till den brittiska tidningen The Guardian.


En av anledningarna till den rekordvarma hösten i Arktis är att havsisens utbredning under sommaren var en av de minsta som uppmätts. Isen på havet som fryser till och smälter varje år har minskat med mer än 30 procent de senaste 25 åren. Den här veckan har den sin minsta utbredning som någonsin har uppmätts sent i november.

– Om havsytan är öppen istället för istäckt så blir lufttemperaturen mycket högre. Allt hänger ihop, är det varma förhållanden så försvårar det isläggning vilket i sin tur håller uppe temperaturerna. Det blir en ond cirkel, säger Erik Kjellström, klimatforskare vid Rossby centre, SMHI.

Enligt USA:s snö- och is-datacenteer, NSIDC har det sedan i september bildats cirka två miljoner kvadratkilometer mindre is än normalt.

En effekt av att havet fryser senare är att det även påverkar isens tillväxt nästa år vilket får konsekvenser för klimatet. Forskarna varnar för att isens utbredning nästa år kan komma att bli än mindre än under rekordåret 2012.

 

Forskarna är övertygade om att årets höga temperaturer är en effekt av klimatförändringen.

– Det är förväntat. Det finns inget annat än klimatförändring som kan orsaka dessa trender. Allt pekar åt samma håll och det går allt snabbare, säger Jennifer Francis.

Rasmus Tonboe, forskare på Danmarks meteorologiska institut, DMI, säger att yttemperaturen ibland annat Barents hav är mycket varmare än normalt. För ett halvår sedan gick isen upp ovanligt tidigt vilket innebar mer öppet vatten som kunde absorbera solvärme som nu gör att Arktis är varmare.

– Det vi ser är både överraskande och alarmerande. Det här går snabbare än vad modellerna har sagt, säger Rasmus Tonboe till the Guardian.

Erik Kjellström jobbar med de klimatmodeller som bland annat ligger till grund för de klimatrapporter som IPCC gör. Och han håller med om att utvecklingen ser ut att gå snabbare än vad experterna har räknat med.

– Många av de globala modellerna har inte på ett bra sätt lyckats fånga hur snabbt minskningen av havsis i Antarktis går. Det går fortare än de flesta simuleringar har visat, säger Erik Kjellström.

Däremot stämmer själva klimatscenarierna som pekar på en självförstärkande effekt. När snö och is smälter absorberar mörkare ytor mer värme som kan smälta snö och is än snabbare.

 

ANNONS
Av xenia alpkut - 24 november 2016 00:15

http://www.1177.se/Stockholm/Regler-och-rattigheter/Hjalp-till-barn-med-funktionsnedsattning/

 

Som förälder till barn med funktionsnedsättning har man laglig rätt till stöd från samhället. De flesta insatser måste man söka själv och därför är det bra att känna till vilken typ av hjälp man har rätt till.

Funktionshinder eller funktionsnedsättning?

Enligt Socialstyrelsen betyder funktionsnedsättning att man har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd skada eller en skada som man får till exempel efter en olycka eller sjukdom. Funktionsnedsättningar kan man ha under en period eller för alltid.

Funktionshinder och funktionsnedsättning är två olika saker. En funktionsnedsättning kan vara mer eller mindre begränsande beroende på vilka funktionshinder man upplever. Funktionshinder uppstår i mötet med omgivningens förväntningar och förutsättningar.

Om det finns förväntningar på att man ska klara av att samarbeta får man ett funktionshinder om man har svårt att samspela med andra. Om det bara finns trappor i ett hus uppstår ett funktionshinder om man inte kan gå i trappor. Om det finns en hiss i huset har man inget funktionshinder längre.

Det finns flera olika ord som används för att beskriva samma slags funktionsnedsättning. Exempelvis används psykisk i stället för neuropsykiatrisk och kognitiv i stället för intellektuell. Ibland används också begreppet utvecklingsstörning istället för kognitiv funktionsnedsättning. De olika begreppen har inte heller exakt samma innehåll. Det är vanligt att barnet har fler än en funktionsnedsättning. Ett barn med en hjärnskada kan till exempel ha både fysisk och kognitiv funktionsnedsättning.

Vad kan man få för stöd från samhället?

Som förälder till barn med funktionsnedsättning har man laglig rätt att få hjälp och stöd från samhället för att barnet ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Det kan vara BVC eller skolan som tillsammans med föräldrarna upptäcker att barnet har en funktionsnedsättning. BVC hänvisar barnet till barnläkare, barnpsykolog eller primärvårdsläkare som ställer diagnos. Skolan hänvisar ofta till en skolpsykolog eller till BUP för att utreda barnet. Båda vårdnadshavarna måste lämna samtycke för att en utredning ska bli möjlig.

Vilket stöd familjen har rätt till beror på vilken funktionsnedsättning barnet har och hur mycket den påverkar barnets vardag. Det är både kommunen och landstinget där barnet bor som ansvarar för att ge stöd. Som förälder kan man alltså söka stöd både i kommunen och i landstinget.

Av xenia alpkut - 24 november 2016 00:00

En funktionsnedsättning är en partiell eller total nedsättning av en fysisk, kognitiv, psykisk, sensorisk, emotionell eller utvecklingsbetingad förmåga, eller en kombination av dessa. Individens förmåga ställs då i jämförelse med den genomsnittliga funktionen hos befolkningen. En person kan också bli kvalificerad som funktionsnedsatt om hon eller han har haft en försvagning i det förflutna eller ses som funktionsnedsatt baserad på en enskild eller gemensam norm. Sådana försvagningar kan inkludera fysiska, sensoriska och kognitiva eller utvecklingsbetingade funktionsnedsättningar. Psykiska störningar och olika typer av kroniska sjukdomar kan också räknas som funktionsnedsättningar.

En del förespråkare invänder mot att beskriva vissa tillstånd (bland annat dövhet och autism) som "funktionsnedsättningar", och hävdar att det är mer lämpligt att betrakta dem som skillnader i utvecklingen som har blivit orättvist stämplade av samhället.

En funktionsnedsättning kan vara alltifrån diabetes och depression till nedsatt hörsel och total förlamning av en kroppsdel. En funktionsnedsättning kan uppstå under en persons livstid eller förekomma redan från födseln.

Arbetshandikapp innebär att personen i fråga har en funktionsnedsättning och då har svårt att utföra vissa arbetsmoment. 

Begreppen

Handikapp används i vardagstal som en synonym till funktionsnedsättning. Det stämmer dock inte med rekommenderat och officiellt språkbruk. Ordet handikapp uppfattas dessutom av många personer med funktionsnedsättningar som nedsättande och missvisande. Det sistnämnda till följd av det relativa handikappbegreppet.

Svenska socialstyrelsens terminologiråd har 2007 tagit beslut om revidering av termerna funktionsnedsättning, funktionshinder och handikapp. Funktionsnedsättning och funktionshinder är inte längre synonymer, funktionshinder blir en egen term och handikapp utgår fullständigt ur vokabulären.


I och med detta definieras begreppet funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder definieras: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. För båda termerna avråds handikapp som synonym.[1][2] En viktig konsekvens av detta sätt att definiera funktion är att funktionshinder inte är något som en person har, utan något som uppstår i en miljö som inte är anpassad till funktionsnedsättningen och därför är funktionshindrande.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Funktionsnedsättning

Av xenia alpkut - 23 november 2016 16:05

 

Av xenia alpkut - 23 november 2016 15:31

     

Av xenia alpkut - 23 november 2016 13:00


Många med psykiska sjukdomar och kognitiva svårigheter är väldigt ljud- och/eller ljuskänsliga. Jag har väldigt bra hörsel och blir väldigt frustrerad när folk pratar för högt eller skriker. Också stökiga restauranger och caféer med hög ljudvolym är inte bra. Jag blir trött och ”hjärnstressad”.

Därför är jag särskilt förtjust i bibliotek och hyssjande bibliotekarier.


Jag ser ganska dåligt nu när jag har blivit äldre, men tycker fortfarande att det är jobbigt med stark sol och stora blippiga skärmar i varuhus och sådant. En del galna ljusrörsmiljöer i kontorslandskap är jobbiga – i synnerhet när ljuset går mot blått. Jag undviker det helt enkelt.

Många som är ljuskänsliga brukar ha solglasögon eller gillar att vara vakna på natten. Som en sådan ”ljusskygg” varelse blir jag alltid illa berörd när någon polis riktar en stark lampas sken i ansiktet på någon de ska förhöra i teverutan. Det är ju otäckt ju, eller hur?

Däremot har jag inget problem med låga monotona ljud, att teve och radio och prat pågår hemma fast jag gör något annat. Jag kan fjärma mig från ljud som inte är för höga och det stör inte mig. Ibland när jag pluggar något eller skriver eller ägnar mig åt djup koncentration så gillar jag till exempel att ha musik på – samma låtar som snurrar runt runt runt. Det tycker min omgivning däremot är enerverande.

Men det där bakgrundsbruset kan ibland hjälpa mig till koncentration, jag filtrerar bort det bekanta och tar in det nya. Det är som att info blir lättare att selektera då – om det som är i bakgrunden är sådant jag kan utantill. Som att min hjärna ibland överarbetar och att jag kan distrahera delar av min hjärna med det där, för att få mer fokus på det som är relevant. ”Datorn” i min hjärna håller på med två processer samtidigt, en att kasta bort och en att komma ihåg/lägga på minnet.

Jag läste någon gång om att barn med ADHD kan bli hjälpta av att lyssna på brus i hörlurar för att höja koncentrationsförmågan. Det där förstår jag precis. Men att det behöver vara just brus tror inte jag är så viktigt, bara man tycker att det är brus själv.

Andra människor med psykiska funktionshinder mår som jag bra med trivsamt låga ljudbilder omkring sig, medan andra behöver tystnad. I akuta psykoser föredrog jag faktiskt tystnad framför distraktionsljud (som jag gillar nu), men det berodde nog på att mitt filter inte fungerade så bra. Jag har skrivit om det här: När man inte har ett bra filter.

Om Pebbles


Jag är en kvinna på 46 år som lever med en psykossjukdom. Min diagnos innebär att jag har haft återkommande psykoser, depressioner och upplevt manitillstånd. Mitt liv har varit svårt på flera sätt och inneburit en balansgång på slak lina. Följ med mig i en ibland tuff, vinglig vardag och dela några av mina glada stunder.

http://blogg.1177.se/vid-vansinnets-rand/2015/12/01/ljud-och-ljuskanslighet/

Av xenia alpkut - 23 november 2016 11:30

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20646168.ab


 


17-åriga Bajda Swid drabbades av stroke.

Men läkarna på sjukhuset i Växjö trodde att hon hade ett virus och gav henne Alvedon.

Två dagar senare dog flickan.

Nu riktas skarp kritik mot sjukhuset.


Den 8 augusti förra året blev Bajda Swid dålig.

Hon hade kraftig huvudvärk, synrubbningar och kräktes.

Tillsammans med sin mamma Janan Mattar åkte hon till vårdcentralen som i sin tur genast skickade dem vidare till barnakuten vid Centrallasarettet i Växjö.

– Överläkaren som mötte oss där sa direkt att det var ett virus. Hon skickade oss till en ögonläkare fast det inte alls handlade om synen utan om hjärnan, säger Janan Mattar.

– Och allt hon fick var Alvedon.

Blev allt sämre

Bajda Swid placerades inte på en barnavdelning utan på en observationsplats på barnakuten.

Hon skickades till röntgen i två omgångar men de fläckar som syntes på hjärnan antogs fortfarande bero på virus.

Röntgenavdelningen rekommenderade att det skulle göras en magnetröntgen men det kunde sjukhuset inte klara av under helgen.

Under natten blev Bajda Swid sämre. Hennes feber steg, hon tappade känseln i vänster sida och Janan Mattar insisterade på att det skulle göras en magnetröntgen.

– Jag har själv jobbat inom sjukvården, jag tyckte att det var tydligt att det inte rörde sig om något virus.

Inte förrän kvart över tolv nästa dag kom jourläkaren, som börjat åtta på morgonen, för att undersöka 17-åringen.

Avböjde experthjälp

Janan Mattar ville att Bajda Swid skulle flyttas till Lund där de kunde göra en magnetröntgen.

– Sköterskan sa att jag inte skulle vara orolig, jag skulle inte förlora min dotter.

På eftermiddagen beslutades att Bajda Swid skulle köras i ambulans till Lund. Man avböjde SOS Alarms erbjudande om att skicka med en specialist om det skulle uppstå problem med andningen.

På väg mot Lund fick Bajda Swid svårt att andas och så småningom började hon krampa.

Vid ankomsten till sjukhuset i Lund var hon djupt medvetslös och avled några timmar senare.

Det konstaterades att 17-åringen drabbats av blodpropp i hjärnan.

– De ville inte lyssna på mig. De dödade min flicka framför ögonen på mig, säger Janan Mattar.

Skarp kritik

Händelsen anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som nu riktar skarp kritik mot sjukhuset på en rad punkter:

Det fanns ingen plan för hur Bajda Swid skulle övervakas.

Man prioriterade fel när undersökningen dröjde fram till lunch.

Man tog aldrig kontakt med någon barnneurolog.

Man skulle ha kontaktat barnkliniken i Lund mycket tidigare.

Man skulle ha begärt en anestesispecialist i ambulansen.

Rätt diagnos och behandling fördröjdes på grund av bristande rutiner.

– Det enda en av läkarna sa till mig efteråt var att han nu hade lärt sig en läxa, det var en ren skymf.

Janan Mattar är kritisk till att läkarna jobbar kvar som om ingenting har hänt.

– Om andra människor gör så stora fel får de sparken, hur kan de få behålla jobben?


Aftonbladet har sökt ansvariga för Växjö Centrallasarett. I svar till IVO skriver sjukhuset att man vidtagit åtgärder för att förhindra liknande händelser i framtiden.


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< November 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se