Alla inlägg under november 2016

Av xenia alpkut - 23 november 2016 11:00

 


http://www.expressen.se/noje/anki-30-fick-feber--fast-i-sangen-i-tva-ar/


Anki, 30, är sjukt svårt i borrelia. Dessutom är hon ljud- och ljuskänslig, vilket gör att familjen inte kan leva som vanligt.

I "Sofias änglar" berättar sambon Jonas om hur det påverkar familjen, och framför allt barnen.

– Barnen mår dåligt, de är rädda att mamma ska försvinna, säger han i programmet.

 

Det var för två år sedan som Anki, 30, hastigt insjuknade och fick feber – som aldrig gick över.

Hon blev successivt sämre och tappade tolv kilo i vikt på kort tid. Men trots flertal läkarbesök fick Anki och sambon Jonas inte svar på vad det var för fel på Anki.

Till slut sökte Jonas och Anki hjälp på en klinik i Tyskland och bekostade själva massvis med prover. Då fick de äntligen svar på vad det var för fel på Anki – hon var sjuk i en svår variant av borrelia.

– Hon blir sämre och sämre successivt, kroppen bryts ju ner eftersom hon inte kan använda den, berättar sambon Jonas i "Sofias änglar".

I dag är Anki sängliggande och ljus- och ljudkänslig. Det påverkar hela familjen, och framför allt parets barn som får tassa på tå och inte leka inomhus för att inte störa sin mamma.

– Det är jobbigt. Den tjejen jag träffade för tio år sedan, jag vill ha henne tillbaka.  Barnen mår dåligt, de är rädda att mamma ska försvinna, säger hennes sambo Jonas.

 

Han berättar vidare att han saknar den kvinna han blev kär i för tio år sedan.

– Just den känslan av att inte ha den personen man träffade för tio år sedan, inte för att man växer ifrån varandra som kanske många gör, utan för att hon tas ifrån en på grund av sjukdom. Det är jobbigt. Den tjejen jag träffade för tio år sedan, jag vill ha henne tillbaka, säger han.


Huset förfaller

Eftersom Anki har varit sjuk så länge är dessutom huset på förfall. Bland annat är källaren angripen av mögel. Ankis sambo Jonas har inte orkat ta hand om huset. Samtidigt är han orolig för att det ska ha gjort Anki ännu sämre. Ett av parets barn har dessutom utvecklat allergier. Därför rycker teamet bakom "Sofias änglar" ut.

"Sofias änglar" sänds måndagar klockan 20.00 i Kanal 5.

 

 



 
ANNONS
Av xenia alpkut - 23 november 2016 10:00


http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Borreliainfektion/?ar=True


Borrelia är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier. Det vanligaste symtomet är en typisk hudrodnad. Sjukdomen sprids av fästingar och finns i stora delar av Sverige. Du blir oftast inte smittad om du tar bort fästingen direkt. Borrelia behandlas med antibiotika. Om du inte får behandling kan infektionen sprida sig till nervsystemet och lederna. Då kan den ta längre tid att läka.

 

Det finns ännu inget vaccin mot borrelia.

Du kan försöka skydda dig mot fästingbett genom att klä dig i långbyxor, långärmad tröja och stövlar när du är ute i naturen.

Symtom


Vanliga tecken på att du smittats av borrelia är

  • trötthet
  • huvudvärk
  • värk i muskler och leder
  • en hudrodnad som är större än fem centimeter i diameter.

Det händer att du inte märker att du fått ett fästingbett, utan bara upptäcker symtom som kan tyda på att du har smittats av borrelia.

 

 

Den typiska hudinfektionen som borrelia ofta orsakar kallas erythema migrans.

Hudrodnad som är större än fem centimeter

 

Den typiska hudinfektionen 
som borrelia ofta orsakar kallas 
erythema migrans.

Det vanligaste symtomet är att du få en hudrodnad som är större än fem centimeter i diameter på stället där du fick fästingbettet. Det får ungefär hälften av alla som smittas. Huden kan även domna och klia. Rodnaden kommer oftast en till fyra veckor efter att du har blivit biten.

 

Det karaktäristiska hudutslaget, som kallas erythema migrans, blir större med tiden. Det kan blekna i mitten, vilket gör att rodnaden så småningom kan bli ringformad. Rodnaden kan också vara jämnt röd, vilket är vanligare hos kvinnor. Den kan också vara oval eller oregelbunden i formen.



Hudrodnanden ska inte misstas för den mindre rodnad som du kan få direkt efter ett fästingbett. Den rodnaden är en reaktion på bettet och brukar gå över efter några dagar. Det är oftast inte ett tecken på att du har fått borrelia.

Du kan få flera hudrodnader

Du kan få fler än en hudrodnad på kroppen. De kallas multipla erythema migrans. Om du får det har du oftast feber samtidigt. Du kan också få andra slags hudförändringar, som vätskande sår eller utslag med blåsor.

 

ANNONS
Av xenia alpkut - 23 november 2016 00:00


 

 

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Laila_Bagge




Laila Natali Bagge, under en period Bagge Wahlgren, ogift Cahling, född 15 december 1972 i Lund[1][2], är en svensk låtskrivaresångerska och manager. Hon är främst känd som jurymedlem i svenska upplagan av tv-programmet Idol.

 

Karriär

 

Hon medverkade i filmen Bert – den siste oskulden 1995,[3] när hon hette Cahling i efternamn.

Laila Bagge har arbetat för Sony BMG i New York i tre år som talangscout. 1998 släppte hon albumet Hello Laila (hette It's All About Love i Japan), som bland annat innehöll singlarna "Here We Go Again" och "Heaven".[4] Dessförinnan hade hon medverkat på två ytterligare singlar, låten "Spider" (1995) tillsammans med eurodance-gruppen Flexx och låten "I'm Feeling Happy Again" (1996), under artistnamnet Bodazea tillsammans med D-Bag (Anders Bagge).

Bagge är skaparen av popgruppen Play. Play fick kontrakt med Sony BMG i New York och sålde nästan en miljon album.[källa behövs] Bagge har skrivit låtar för Céline Dion98 Degrees702 och Maya.

Bagge utgjorde tillsammans med Anders Bagge och Andreas Carlsson juryn i Idol 2008[5]2009 och 2010. I Idol 2011 satt hon i juryn med Pelle LidellAnders Bagge och Alexander Bard. I Idol 2013 är hon en del av juryn tillsammans med Anders Bagge och Alexander Bard.

 

Av xenia alpkut - 22 november 2016 19:00

 

 

Arne Christer Fuglesang, född 18 mars 1957 i Nacka, Stockholms län, är docent i partikelfysik, och den första svenska rymdfararen. Han är också författare till några barnböcker.

Christer Fuglesang är Sveriges förste och hittills ende astronaut. Han blev uttagen i ESA-grupp 2 15 maj 1992 tillsammans med fem andra europeiska astronautkandidater. Klockan 20.47 den 9 december 2006 lokal tid (02.47 den 10 december svensk tid) blev Fuglesang den förste svensken i rymden, efter en lyckad start från Cape Canaveral i Florida. Uppskjutningen uppges ha gått enligt planerna och skedde i bra väderförhållanden. Sex minuter efter start var Discovery uppe i hastigheten 27 000 kilometer i timmen. Efter ytterligare några minuter hade rymdfärjan lagt sig i omloppsbana runt jorden, vilket innebar att Fuglesang för första gången fick befinna sig i frifall motsvarande äkta tyngdlöshet.

2009 deltog Christer Fuglesang i en andra rymdfärjeuppskjutning[1].

Asteroiden 11256 Fuglesang är namngiven efter Christer Fuglesang.


Karriär


Christer Fuglesang påbörjade sina studier i Teknisk fysik vid Kungliga tekniska högskolan 1975 och blev civilingenjör 1981. Han genomgick forskarutbildning i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet, disputerade 1987 och blev docent 1991. 1989 blev han Senior Fellow vid Cern. Sedan 1999 är han hedersdoktor vid Umeå universitet och har fått samma utnämning av University of Nova Gorica i Slovenien. Han utsågs till affilierad professor vid KTH 2006 och tilldelades Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj 2007. Han invaldes 23 mars 2009 som utländsk ledamot av svenska Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Christer Fuglesang arbetade efter rymdresorna vid ESA i Noordwijk, Nederländerna.[2] År 2012 emottog Christer Fuglesang Kungliga Tekniska Högskolans utmärkelse som Årets Alumn 2012. Sedan 2013 arbetar han åter i Sverige vid KTH och åt Rymdstyrelsen.[3] Den 5 oktober 2016 valdes Christer Fuglesang in som svensk ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien.[4]

Fuglesang har varit verksam vid Cern i flera år. Där bidrog han aktivt till studierna av materiens minsta partiklar, bland annat genom att vara ansvarig för en detektor. Med sig på sina andra rymdresa hade han en handhållen partikeldetektor för mätning av kosmisk strålning (”particle flux demonstrator”), konstruerad av KTH-forskare (bland andra Mark Pearce).

Rymdflygningskarriär[redigera | redigera wikitext]

Fuglesang var 1990 en av cirka 6 000 sökande till tjänsterna som europeisk astronaut. Av dessa tävlade 294 i den svenska deluttagningen, som gjordes av en svensk urvalkommitté under ledning av Dag Linnarsson vid Karolinska institutet. Efter en lång uttagningsprocess identifierades fem svenska kandidater, som presenterades för pressen den 24 april 1991 av industriminister Rune Molin. Dessa fem svenskar gick sedan vidare till en europeisk uttagning. Den 15 maj 1992 meddelar ESA att sex européer från Belgien, Frankrike, Italien, Tyskland och Sverige (Christer Fuglesang) uttagits till den europeiska astronautkåren. Fuglesang fick sin grundutbildning till astronaut på European Astronaut Centre i Köln, Tyskland.[5]

Euromir 95

I augusti 1993 var Fuglesang en av två ESA-astronauter som valdes ut för att träna inför uppdraget Euromir 95 det kommande året. Specialiserad träning inför det specifika uppdraget som kosmonaut fick han i Stjärnstaden utanför Moskva. I mars 1995 bestämdes det att Fuglesang skulle bli backup till sin ESA-kollega Thomas Reiter som fick ingå i primärbesättning. Hans första rymdfärdsuppdrag blev att arbeta som Crew Interface Coordinator vid markstationen i Kaliningrad under det halvårslånga uppdraget för att stödja besättning på rymdstationen Mir. Mest skulle han vara ett stöd till Thomas Reiter men även en länk mellan Mir och Payloads Operations Control Centre i Oberpfaffenhofen, Tyskland.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Christer_Fuglesang



Av xenia alpkut - 22 november 2016 18:00

 

En rymdfarare, även astronaut (amerikansk rymdfarare), kosmonaut (rysk rymdfarare) eller taikonaut (kinesisk rymdfarare), är en människa som färdas i rymden utanför jordens atmosfär. Rymdfarare är genom bemannade rymdfärdsprogram utbildade till att föra befäl, flyga eller vara besättningsmedlemmar på rymdfarkoster.

Fram till 2003 utbildades rymdfarare enbart av stater, antingen i militären eller genom civila rymdorganisationer. Arbetsuppgifterna i rymden är bland annat forskning och tekniskt underhåll av infrastrukturen i rymden. Under 2000-talet har de flesta bemannade rymdfärder gått till den Internationella rymdstationen (ISS), där en viktig uppgift varit ihopmonteringen av rymdstationens delar.

År 2004 blev Mike Melvill den första personen att flyga upp i rymden i ett helt privatfinansierat projekt, SpaceShipOne.[1] Farkosten nådde en höjd av 100 kilometer, den av NASA, USA:s flygvapen och Fédération Aéronautique Internationale definierade gränsen för var rymden börjar.

Definition

Kriterierna för vad som räknas som bemannade rymdfärder varierar. Fédération Aéronautique Internationale (FAI) räknar endast flygningar som överstiger en höjd av 100 kilometer. I USA får alla rymdfarare som når en höjd av minst 80 kilometer en speciell utmärkelse, The Astronaut Badge.[2]

Totalt 489 människor från 38 länder har nått en höjd på 100 kilometer eller mer. 486 har nått Low Earth Orbit, det kommunikationssatellitsystem som kretsar kring jorden och som huvudsakligen används för mobiltelefonkommunikation.[3][4] 24 människor har rest längre bort, antingen till månbanan eller till månens yta; tre av dessa 24 har gjort det två gånger: James "Jim" Lovell, John W. Young och Eugene Cernan.[5]


Enligt USA:s kriterier har 496 människor nått rymden (över 80 kilometers höjd). Av åtta piloter på North American X-15 som nådde 80 kilometers höjd nådde sju över 80 kilometer men under 100 kilometer.[6] Astronauter har tillbringat över 30 400 dagar (totalt mer än 83 år) i rymden, inkluderande över 100 dagars rymdpromenader.[6][7] Rymdfararen Sergej Krikaljov har tillbringat mest tid i rymden, 803 dagar, 9 timmar och 39 minuter, eller två år och två månader.[8][9] Peggy A. Whitson är den kvinna som har tillbringat mest tid i rymden, nämligen 377 dagar.[10]


https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfarare

Av xenia alpkut - 22 november 2016 15:04

jag tycker om Fakta. och nöje :) 

 

Av xenia alpkut - 22 november 2016 13:00

 

Rymden (eller ibland världsrymden) är de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer. Begreppet används ibland med den alternativa betydelsen universum.

Det finns ingen klar gräns mellan jordens atmosfär och rymden eftersom atmosfärens densitet minskar gradvis ju längre man kommer från jorden. Emellertid har Fédération Aéronautique Internationale tagit fram den så kallade Karmanlinjen, som ligger på en altitud av 100 kilometer över havsytan, som en arbetsdefinition för att skilja mellan rymd- och luftfart. Denna definition används eftersom på altituder över cirka 100 kilometer, beräknade Theodore von Kármán, måste en farkost färdas snabbare än jordens omloppshastighet för att kunna få tillräcklig lyftkraft från atmosfären. I USA har man bestämt att personer som färdas på en altitud över 80 kilometer betraktas som astronauter. Vid återinträde i atmosfären brukar 120 kilometer vara den gräns då man börjar märka av luftmotståndet, detta beror dock mycket på farkostens ballistiska koefficient.

I motsats till vad många tror är rymden inte helt tom (det vill säga inte ett perfekt vakuum), utan innehåller nästan överallt en tunn gas, huvudsakligen i plasmatillstånd, såväl som elektromagnetisk strålning. Förhållandena i rymdplasmat benämnes ofta rymdväder. Hypotetiskt (eller troligen) innehåller rymden även stora mängder mörk materia och mörk energi.



https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymden

Av xenia alpkut - 22 november 2016 12:00

.Allmänt

Höftledsartros innebär att man får smärtor från ljumskregionen när man rör sig och försämrad funktion. Samtidigt förändras och förtunnas brosket i leden. Brosk är en typ av vävnad som gör att skelettets ben kan glida mot varandra. Det ger stadga och fördelar belastningen jämt i leden. Artros utvecklas långsamt. I slutstadiet kan brosket i leden helt ha försvunnit så att benändarna skaver direkt mot varandra. Smärtor och nedsatt funktion gör att man ofta behöver opereras med en ledprotes. Det är vanligt att få artros i båda höfterna, men besvären brukar inte komma samtidigt.

Höftledsartros är en av de vanligaste ledsjukdomarna. Orsaken är inte helt klarlagd. Mycket talar för att det vid höftartros finns medfödda förändringar i leden. Risken att få artros ökar också om man har någon nära släkting som har höftledsartros, men också om höften belastas mycket, till exempel för att man är överviktig, har dålig arbetsställning, lyfter mycket tungt eller idrottar intensivt.

Man kan delvis själv påverka hur artrosen utvecklas och hur man mår genom att till exempel informera sig om sin sjukdom, träna muskler och rörlighet, tänka på att avlasta höftleden, kanske minska sin vikt och röra sig rätt. En del av alla personer som får höftledsartros behöver så småningom opereras.


Behandling

Om man har en lättare form av artros kan man lindra smärtan med fysioterapi och ibland med tillägg av läkemedel. Leden kan också avlastas genom att gå med krycka eller käpp, som man håller på motsatt sida till där man har ont. När man får ont finns det en risk att man tar ut mindre rörelser i höftleden. Det leder till att rörligheten minskar och att man blir stelare. Samtidigt får man ont vid mindre och mindre rörelser. Därför är det viktigt att försöka behålla rörligheten i höftleden, även om det gör ont att träna rörlighet. Är besvären svåra kan man behöva opereras. Höftleden tas då bort och ersätts med en konstgjord led, en så kallad protes.

När ska man söka vård?

Om man har ont och misstänker att det beror på höftledsartros kan man kontakta en fysioterapeut på sin vårdcentral.


Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Vad är höftledsartros?

Vanlig ledsjukdom

Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna och förekommer oftast i knäleder, höftleder, fingerleder och i ryggens småleder. Det är ungefär lika många kvinnor och män som får sjukdomen. Det är mindre vanligt att få artros om man är yngre än 45 år.

Ledbrosk tunnas ut och försvinner


Artros är en sjukdom som utvecklas långsamt under flera år. Ledytorna i höftleden är täckta av ledbrosk, som ger stadga och fungerar som glidyta i leden. Ett friskt ledbrosk har en fast och elastisk konsistens. I brosket pågår hela tiden uppbyggnad och nedbrytning av broskets byggstenar i en väl avvägd balans. Vid artros rubbas balansen och nedbrytningen går fortare än uppbyggnaden, vilket gör att brosket blir tunnare och skörare. Ledytan blir uppluckrad, sprickor uppstår i brosket och det blir mer friktion mellan ledytorna. Ibland knäpper det och känns som leden hakar upp sig. Vid svår artros kan brosket nästan helt försvinna och benytorna i leden skava direkt emot varandra. Även skelettet intill ledbrosket kan påverkas och förändras.

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hoftledsartros/

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< November 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se