Alla inlägg den 12 december 2016

Av xenia alpkut - 12 december 2016 14:10

http://unglivsstil.se/ungdomar/hjarnan/hjarnans-utveckling/?las-hela=true



Visste du att hjärnan inte är färdigutvecklad förrän man är i 25-årsåldern? Läs mer om det och om multitasking verkligen funkar.


Bakom pannbenet sitter pannloben vilken är den senast utvecklade delen av människans hjärna. Det är där omdömet sitter. Hjärnan har utvecklats genom att lägga till nya delar allt eftersom vi har behövt dem för att anpassa oss och överleva. Från den första hjärnan, som utvecklades för 250 miljoner år sedan, har det nya sedan lagts till det gamla, från nacken och framåt och pannloben är den senast utvecklade delen. Vi har alltså kvar allting, från de allra äldsta och enklaste delarna till den senaste utvecklade, pannloben. Det är den senast utvecklade delen av hjärnan hos människosläktet och det är också pannloben som utvecklas sist hos oss som individer. Den anses av de flesta forskare vara fullt utvecklad först vid ungefär 25-års ålder, en del vill sträcka sig så långt som till 30 år.


ANNONS
Av xenia alpkut - 12 december 2016 13:58


Tal- och språkutveckling är den process där barn tillägnar sig sitt första talade språk, sitt modersmål. Detta skall inte förväxlas med språkinlärning, som handlar om senare inlärning av andra språk. Språkutvecklingen pågår även efter att språket inlärts och innefattar även utvecklingen och det naturliga åldrandet av språket.[källa behövs]

Innan det talade språket

Spädbarns språkutveckling tar vid långt innan de själva börjar använda sig av det talade (eller tecknade) språket. Hur den faktiska språkutvecklingen förhåller sig till övrig kommunikation är inte helt klartlagt. Redan vid födseln kan spädbarn göra sig förstådda av sin omgivning med hjälp av miner och skrik. Innan barn behärskar det talade språket använder de sig av olika sätt att kommunicera med sin omgivning, bland dessa finns gester, miner, skrik, joller och framförallt kroppsspråk.



Varför börjar barn tala?

Hur och varför barn tillägnar sig ett språk är fortfarande inte helt klart, men det finns många teorier i ämnet. En teori är att barn redan tidigt i sin utveckling uppfattar olika tonfall, känslor och signaler som förmedlas genom språket.[källa behövs] Detta gör det talade språket tilltalande, och väcker ett intresse hos barnet.[källa behövs] Huruvida så kallat barnriktat tal, där man bland annat ändrar sitt röstläge, talar i korta meningar och upprepar sig är främjande för små barns språkutveckling är omdebatterat. Vissa anser att detta hämmar barnet i sin utveckling.[källa behövs] Andra menar att det barnriktade talet är ett sätt att göra språket mer intressant och lättmottagligt för barnet[källa behövs].

 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tal-_och_språkutveckling

ANNONS
Av xenia alpkut - 12 december 2016 13:00

idol 2006 var namnet på TV-programmet Idols tredje säsong i Sverige. Programmet sändes i TV4. Tidigare omgångar var Idol 2004 och Idol 2005. Programledare var Sanna Bråding och Mogge Sseruwagi, som tidigare har jobbat tillsammans i TV-serien Tre kronor under 1990-talet. Juryn bestod återigen av Peter Swartling, Kishti Tomita, Daniel Breitholtz och Claes af Geijerstam.

Under våren, med start den 8 april, hölls fem auditioner i olika delar av landet. Dessa var (i ordning): Malmö, Göteborg, Falun, Umeå och Stockholm.

Första uttagningsprogrammet handlade om deltagarna i Stockholm, som sändes den 29 augusti och sågs av ca 1,1 miljoner tittare. Från uttagningen i Göteborg gick 25 sökande vidare, från Umeå gick endast åtta sökande vidare. Totalt kom ca 6 000 personer till dessa auditioner. Bland dessa valde juryn ut ett hundratal personer till en slutaudition i Stockholm, där antalet deltagare reducerades ytterligare. Under vecka 38 började de sk. kvalprogrammen, som direktsändes i TV under en vecka.
TV-tittarna röstade då om vilka tio deltagare av tjugo som skulle gå vidare till final. De tävlande var indelade efter kön; totalt var det fyra grupper med fem personer i varje. Därefter hölls ett finalprogram samma fredag, där de som inte gick vidare från de fyra första programmen fick en andra chans att gå vidare.

Under tio veckor pågick veckofinalerna. I varje program eliminerades den deltagare som fått minst antal röster, ända tills finalen den 1 december. Då återstod endast två deltagare; Markus Fagerwall och Erik Segerstedt. När svenska folket röstat så stod, den då 24-årige, Markus Fagervall som vinnare av Idol 2006. 1 200 000 röster kom in under kvällen. Markus fick 64% av dem (768 000 st).[1]


Vinnarlåten i Idol hette 2006 Everything Changes, och är skriven av Jörgen Elofsson. Skillnaden detta år är producenten, som ersatts av Peter Kvint. Som tidigare år skulle finalisterna ha fått spela in varsin musikvideo till vinnarlåten, men inspelningarna ställdes in på grund av en bilolycka.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Idol_2006

IDOL · nöje
Av xenia alpkut - 12 december 2016 12:51

 

Prematur är ett barn fött före 37:e graviditetsveckans utgång. Barn födda mellan 33:e och 36:e graviditetsveckan brukar betecknas som för tidigt födda (PT - Pre Term). Födsel i 29:e till 32:a veckan som mycket för tidigt födda (VPT - Very Pre Term) och före vecka 29 som extremt mycket för tidigt födda (EPT - Extremely Pre Term).

Ordet prematur betyder före mognaden, för tidigt, omogen.

En prematur födsel innebär vanligen vård på neonatalavdelning för barnet. I Sverige har man räddat barn i vecka 22. Från vecka 28 är överlevnadschanserna med intensivvård tämligen goda. Överlevnaden har bland annat med barnets lungmognad att göra. Vid hotande förtidsbörd kan vården förhindra värkarbete och förlossning i vissa fall. Den gravida kan då ges kortison som "påskyndar lungmognaden". När förtidsbörden är ett faktum så kan man ge barnet surfaktant eftersom surfaktant inte börjar bildas förrän ungefär vecka 23 och börjar inte bildas "i full skala" före ca vecka 30-32. Efter graviditetsvecka 32 behövs vanligen inte detta utan barnen klarar sig, trots sin litenhet (1-1,5 kg), och lungorna är i allmänhet tillräckligt mogna att andas med utan hjälp.


Behandling

 För att hjälpa prematura barn att få en lättare start i livet och förhindra en utveckling av funktionsnedsättningar, brukar man använda flera olika hjälpmedel. Kuvös, CPAP, värmesäng och syrgasgrimma är några av de hjälpmedel som finns. Barnen, som inte orkar suga, kan dels få näring genom en ventrikelsond genom näsan och matstrupen till magen, dels läkemedel via en navelartär-/venkateter, perifer venkateter eller percutan central venkateter. Saturationsmätare används för att hela tiden kontrollera hur bra barnet syresätter sig.

Uppsala Akademiska Sjukhus har man som ett av de första sjukhusen i Sverige påbörjat användande av den så kallade "kängurumetoden" vilken går ut på att man så ofta föräldrarna orkar och kan, tar ut sitt barn ur kuvösen en eller flera timmar och låter det sova på mamman eller pappan. Denna metod appliceras även om barnen har behov av CPAP eller respirator. Detta har i vissa studier visat sig vara effektivt för att påskynda barnens utveckling.[1] Metoden har hämtats från Colombia där ekonomin inte alltid tillåter utrustning, som till exempel kuvöser.

Prognos 

Intellektuella funktionsnedsättningar uppträder tyvärr ofta ändå, om än lite längre upp i åldrarna. I en longitudinell studie i Stockholm fann man att barn födda med en vikt på under 1500 gram, som alltid var prematura (i medel födda vecka 28), vid fem års ålder hade vissa kognitiva nedsättningar. Dessa problem var framförallt exekutiva, det vill säga förmåga att planera och organisera sitt handlande. Ett mycket vanligt problem för barnen var också skador på näthinnan, och graden av synproblem var starkt korrelerat till de kognitiva problemen.[2]


I en avhandling från 2007 drog man slutsatsen att de som är födda i vecka 23-25 oftast kan leva ett gott liv, trots en lite högre förekomst av neuropsykologiska problem, jämfört med kontrollerna.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Prematur


Av xenia alpkut - 12 december 2016 12:37

När man sitter i rullstol så får man inte sitta därnere framför scenen i Globen. Det är deras lag. Jag tycker att det är tråkigt att sitta högre upp för upplevelsen blir inte lika stark. Jag tycker att rullstolsbundna också ska få ha bra upplevelser i Globen, det är därför man kommer dit. Lagen är på grund av brandrisken av säkerhets skäl. Min önskan är att dom ändrar lagen men det kommer dom nog inte att göra. Visst det finns bra platser i Globen men det beror på vart man önskar att sitta.

 

 

Av xenia alpkut - 12 december 2016 11:46

https://sv.wikipedia.org/wiki/Näringsämne


Ett näringsämne är en oorganisk eller organisk förening som en organism tar upp från sin omgivning för att överleva, fortsätta växa och fortplanta sig. Näringsämnena behövs till organismens metabolism, för att bygga upp och reparera vävnader eller för att styra organismens livsprocesser. De organiska föreningarna kan också omvandlas till energi.

Växter absorberar i huvudsak oorganiska näringsämnen via rötterna, i form av joner som finns i marken. De näringsämnen som behövs i större mängd kallas för makronäringsämnen medan de som behövs i mindre mängd kallas för mikronäringsämnen. Då växter är fotoautotrofer kan de tillverka organiska näringsämnen från makro- och mikronäringsämnena med hjälp av solljus, koldioxid och vatten.

Djur intar näringsämnena via födan, i huvudsak som organiska ämnen i form av växt- och djurdelar eller ämnen som djur eller växter producerar. Djur kan tillverka en del ämnen som behövs i deras metabolism utifrån andra näringsämnen. Ämnen som ett djur inte kan tillverka eller inte kan tillverka i tillräcklig mängd, kallas essentiella näringsämnen.

En stor del av de näringsämnen som ett djur konsumerar ger energi. Energi finns främst i kolhydrater, protein och fett. En del växtätare, främst betande och lövätande djur kan tillgodogöra sig energi från kolhydraten cellulosa, och en del växtätare och allätare kan tillgodogöra sig energi från kostfiber. Människor kan inte tillgodogöra sig energi från cellulosa, men däremot från vissa typer av kostfiber.


Näringsämnen i livsmedel


Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsdeklarationer på livsmedel ska följande näringsämnen deklareras: proteiner, kolhydrater, fett, fiber, natrium, vitaminer och mineraler. Sockerarter är en sorts kolhydrater. Fett indelas i mättade fettsyror, enkelomättade fettsyror, och fleromättade fettsyror.[1]

 

Av xenia alpkut - 12 december 2016 11:28

Allmänt

Utmattningssyndrom innebär att man har flera olika fysiska och psykiska symtom som man kan få efter långvarig stress eller andra påfrestningar. Det kan till exempel vara omställningar på arbetsplatsen eller händelser i privatlivet som gör att man blir sjuk. Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att man ”går in i väggen”. Till exempel kan man plötsligt få svårt att orientera sig och att göra vanliga saker som att till exempel låsa upp en dörr.

Symtom

Symtomen kan vara både kroppsliga och psykiska. Oftast har man haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan man blir sjuk. Ett vanligt symtom är att man upplever en stor trötthet som, hur mycket man än försöker, inte går att vila bort. Andra symtom är minnesstörningar, oro och ångest, sömnproblem och hjärtklappning.

Behandling

Behandlingen ska anpassas efter de besvär man har. Det är vanligt att behandling och rehabilitering bland annat innehåller motion, sjukgymnastik, samtalsterapi och stresshantering. Man brukar till exempel få jobba med sig själv och sina tankemönster och beteenden. Ibland är det också nödvändigt att hitta sätt att ändra sin livs- och arbetssituation.

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har eller håller på att få utmattningssyndrom kan man kontakta vårdcentralen eller sin företagshälsovård.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Vad är utmattningssyndrom?

Långvarig stress kan leda till utmattning

Man klarar för det mesta av att hantera stress om man bara får tillräckligt med tid för återhämtning. Om balansen mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar börjar kroppen sända ut signaler om att stressnivån är för hög. Med tiden blir man tröttare och risken är stor för fysisk och psykisk utmattning. Lite förenklat kan utmattning sägas vara det sista stadiet av stress. Man har under lång tid inte brytt sig om signalerna om att kroppen och själen far illa, och man kan behöva lång rehabilitering för att kunna fungera som vanligt igen.

Om man får diagnosen utmattningssyndrom har man haft en eller flera påfrestningar under minst ett halvår. Stressen har gjort att man har fått flera symtom som har pågått under minst två veckor.

Påfrestningar både i arbetslivet och privatlivet

Tempot i arbetslivet är ofta högt och många upplever en stark press på jobbet. Om man har ett arbete som tar energi och kraft utan att ge tillräckligt mycket tillbaka, kan det i längden leda till att man blir utmattad. Men även påfrestningar i privatlivet kan vara utlösande. Långvarig arbetslöshet, dödsfall, sjukdom eller en separation är svåra händelser som de allra flesta upplever som stressande.

Utmattad eller utbränd?

Numera används diagnosen utmattningssyndrom för att beskriva de följder som långvarig och svår stress kan föra med sig. Tidigare användes andra begrepp som exempelvis utbrändhet för att beskriva tillståndet.

Hur kan man minska risken för utmattningssyndrom?

Tid för återhämtning

Under stressiga perioder behöver man också ta sig tid att varva ner och ta det lugnt för att samla kraft och återhämta sig. Detta behöver inte bara vara vila utan kan också innebära att man motionerar eller umgås med familj och vänner. Det är också bra att försöka sova ordenligt.


Vad som gör att man varvar ner är väldigt individuellt. Det kan vara bra att försöka hitta sitt eget sätt att koppla av och känna lugn och ro. Förutom att vila, motionera och sova ordenligt finns det mycket annat man kan göra själv för att undvika att bli sjuk av stress. Ju tidigare man lägger märke till de stressrelaterade besvären desto snabbare kan man förhindra att de blir värre.


http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Utmattningssyndrom/

Av xenia alpkut - 12 december 2016 11:00


http://www.hjarnguiden.se/index.php?option=com_content&view=article&id=55&Itemid=54


Ett av de mest utsatta blodkärlen i samband med våld mot huvudet är en artär som ligger alldeles under tinningbenet i den hårda hjärnhinnan. Skadas tinningbenet är det stor risk att blodkärlet går sönder och blod pumpas ut och samlas snabbt innanför skallbenet och trycker hjärnvävnaden mot skallbenet på andra sidan. I illustrationen nedan syns det ovan beskrivna blodkärlets läge och utbredning.

 

Blödningar kan uppkomma utanför hjärnhinnorna (som vi har beskrivit här ovanför) och detta kallas för en epiduralblödning (epi: utanför på latin, dura: hårda hjärnhinan) Det kan också uppstå blödningar under den hårda hjärnhinnan och dessa blödningar benämns subduralblödningar (sub: under på latin, dura: hårda hjärnhinnan). Det kan också uppkomma diffusa blödningar inne i själva hjärnvävnaden och dessa blödningar kallas för intracerebrala blödningar (intra: innuti på latin, cerebrum: hjärna).

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< December 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se