Alla inlägg den 16 december 2016

Av xenia alpkut - 16 december 2016 15:15

     

Sammanfattning

Allmänt

Lungcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Sjukdomen orsakas oftast av rökning.

Förändrade rökvanor har gjort att sjukdomen de senaste decennierna har minskat bland män och ökat bland kvinnor. I dag får nästan lika många kvinnor som män lungcancer. De flesta som får sjukdomen är omkring 70 år.

Lungcancer är en allvarlig sjukdom, men chansen att överleva och att behålla livskvaliteten under perioden man är sjuk är större i dag än tidigare.

Symtom

Det vanligaste symtomet är hosta. Andra symtom kan vara till exempel andfåddhet, pipande eller väsande andning, smärta i bröstkorgen eller att man får lunginflammation.

Man kan också gå ner i vikt, tappa aptiten och vara ovanligt trött.

Undersökningar och utredningar

Undersökningarna görs enligt ett standardiserat vårdförlopp som är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt.

Behandling

Alla typer av lungcancer kan opereras om sjukdomen upptäcks tidigt. Om cancern är tydligt begränsad räcker det ofta att operera bort den del av lungan där tumören finns. Om cancern växer i flera delar av lungan, opereras hela lungan bort.

En tumör som är för stor för att opereras men som inte har spridit sig utanför lungorna, kan behandlas med en kombination av cytostatika och strålbehandling.

Om cancern har spridit sig behandlas man oftast med cytostatika. I vissa fall kan man om tumören har vissa biologiska egenskaper även behandlas med så kallade målriktade läkemedel. 

När ska man söka vård?

Om man är orolig för symtom som man tror kan vara lungcancer bör man ta kontakt med sin vårdcentral.

Hosta är ett vanligt symtom som kan bero på många olika saker. Om man har haft hosta i tre veckor och egenvård inte hjälper bör man söka vård.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Vad är lungcancer?

En tumör bildas i lungan

Lungcancer är en sjukdom som oftast utvecklas långsamt, ofta under flera år. Besvären kommer smygande och man uppfattar dem inte alltid som tecken på att man är sjuk.

Om man får lungcancer har det bildats en cancertumör i en av lungorna. Sjukdomen kan sprida sig till andra delar av kroppen och bilda så kallade metastaser, eller dottertumörer som de också kallas. Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige.

Cancer är skadade celler

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör. Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera den skada som uppstått. Men någon gång kan cellen få en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer.

Olika typer av lungcancer

Det finns flera olika typer av lungcancer. De vanligaste är adenocarcinom, skivepitelcancer och småcellig lungcancer.

Adenocarcinom kallas också körtelcancer och är den vanligaste formen av lungcancer hos både män och kvinnor. Cancern växer från så kallade körtelceller i lungorna.

Skivepitelcancer är näst vanligast hos män och kvinnor. Den här typen av cancer utgår från de luftrör som går från luftstrupen till lungorna.

Småcellig lungcancer växer snabbt och har ofta spridit sig till organ utanför bröstkorgen innan den upptäcks. Ungefär 15 procent av alla som får lungcancer har småcellig lungcancer.

Lungcancer ökar bland kvinnor

I Sverige får ungefär 3500 personer lungcancer varje år. Sjukdomen har minskat bland män, samtidigt som den har ökat bland kvinnor. Att allt fler kvinnor får lungcancer har att göra med förändrade rökvanor. I dag röker fler kvinnor än män.

Bättre behandlingar

Lungcancer är en allvarlig sjukdom, men kunskapen om sjukdomen har ökat och behandlingsmöjligheterna har förbättrats de senaste åren. I dag är därför chansen att överleva och att behålla livskvaliteten under behandlingen större än tidigare.

Vad beror lungcancer på?

Rökning vanligaste orsaken

Rökning är den vanligaste orsaken till lungcancer, men alla som får lungcancer har inte rökt. Det finns ingen säkerställd forskning som visar att det finns en ärftlig eller medfödd risk att utveckla lungcancer.

Symtom

Hosta vanligaste symtomet

Det finns många olika symtom på lungcancer, och samma symtom kan vara vanliga vid andra lungsjukdomar också. Om man har fått lungcancer kan det dröja innan man märker symtomen.

Det vanligaste symtomet är hosta. Man kan få torrhosta eller blodiga upphostningar.

Man kan bli andfådd även om man inte rör eller anstränger sig särskilt mycket. Man kan få pipande eller väsande andning, och det kan göra ont i bröstkorgen.

Man har lättare att få lunginflammation.


Man kan gå ner i vikt, tappa aptiten och vara ovanligt trött.

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Lungcancer/

ANNONS
Av xenia alpkut - 16 december 2016 13:54

http://www.expressen.se/noje/matildas-kamp-for-att-kunna-fa-barn/



Matilda Aedels högsta dröm är att få ett till barn. Men på grund av 29-åringens övervikt är det inte möjligt.

Nu får hon hjälp av Annika Sjöö i "Du är vad du äter".

– Det var känslosamt, sorgligt. Jag försökte bara finnas där och vara stöttande, säger Annika Sjöö.

Klockan 20.00 sänder TV3 säsongspremiär av "Du är vad du äter". Programmet har inte bara flyttat tillbaka till TV3 från TV4 utan har också en ny programledare i "Let's dance"-profilen och bloggaren Annika Sjöö.

I det första programmet får tittarna träffa 29-åriga Matilda Aedel från Gävle. Hennes högsta önskan är att få barn igen. Men på grund av hennes övervikt, Matilda väger vid programmets inledning nästan 143 kilo, kan hon inte bli gravid.

Matilda Aedel älskar godis och sötsaker och hennes ohälsosamma kost gör hennes vardag till en kamp.

– Jag blir konstant påmind av min vikt. När min son frågar om vi ska hoppa studsmatta och vad ska jag svara då? "Nej jag kan inte för mamma är för tung". Jag tycker att det är jättejobbigt att jag hela tiden svettas i och med att jag alltid är varm och röd. Jag tycker att det är jobbigt när man ska gå ut på ett kafé eller en restaurang och så måste jag kolla ifall stolen håller när jag ska sätta mig. Det finns många tillfällen när det känns jobbigt att vara överviktigt, säger hon i programmet.


Men det allra jobbigaste är alltså att hon inte kan bli gravid.

– Det är vår högsta dröm nu att vi ska få ett syskon till Nils. Det har gått en gång förut, varför går det inte nu? Ja vad ska jag säga? Månad efter månad hoppas man att det ska bli någonting men det blir ingenting. Det känns som att jag håller skenet uppe ibland. Folk frågar till exempel hur det går med barnverkstaden, säger Matilda Aedel i programmet och fortsätter:

– Och man bara "ja, vi får väl se när det blir". Och jag känner att jag inte riktigt kan säga att det inte går för att jag är överviktig. "Det blir inga barn, vi har försökt i tre år nu.

"Jag blev jätteledsen"

Nu får Matilda Aedel alltså hjälp av Annika Sjöö, som bland annat ger nya kostråd och ser till att hon kommer i gång med träningen. Dessutom tar programledaren med Matilda Aedel till en specialistläkare där hon får bekräftat att det är övervikten som är hindret för graviditeten.

Beskedet får Matilda Aedel att börja gråta.

– Det var jättejobbigt, jag blev jätteledsen. Att det svart på vitt verkligen är mitt fel att jag inte kan bli gravid på grund av min övervikt, säger hon i programmet.


Hon stöttas dock av programledaren.

– Det är jättejobbigt för Matilda att höra så klart, jag förstår att hon blir ledsen. Men det som är viktigt är att vi tar med oss det som är positivt härifrån, säger hon i programmet.

Annika Sjöö berättar om hur det var att sitta med hos läkaren:

– Det var känslosamt, sorgligt. Jag försökte bara finnas där och vara stöttande och klappa på henne. Jag förstår att det är så otroligt känslomässigt eftersom det handlar om barn och att de så gärna vill ha ett till, säger hon och fortsätter:


– Matilda är en fantastisk människa. Man ömmar verkligen för henne och jag älskar henne. Hon är så himla mysig. Hon är också en av deltagarna som verkligen var medveten om sitt eget problem. Hon levde inte i något förnekelsestadie vilket gjorde det lätt att jobba med henne. Hon skötte sig så himla bra och det blev mycket känslor.


ANNONS
Av xenia alpkut - 16 december 2016 13:19

http://www.expressen.se/noje/bengt-frithiofsson-slutar-pa-tv4/


Nu slutar vinexperten Bengt Frithiofsson slutar i TV4.

Efter 25 år i rutan går han vidare till ännu så länge hemligt uppdrag.

- Jag är en passionerad man, det händer mycket i världen runtomkring, säger programprofilen.

Bengt Frithiofsson har i en kvarts sekel glatt TV4:s tittare.

Hans karaktäristiska sätt i rutan har älskats och debatterats.

Otaliga är de viner som fått solar vid hans provningar.

Men nu är det slut med det.

Bengt Frithiofsson lämnar kanalen.

- Jag har jobbat här i 25 år. Jag slutar inte för att jag inte trivs. Det är väldigt bra här, säger han i en paus av Nyhetsmorgon-sändningen.

Det skålades i champagne och de glada tillropen och lyckönskningarna avlöste varandra.

- Vet inte riktigt hur vi ska klara oss utan dig, säger Steffo Törnquist i direktsändningen.

- Jag är säker på att du kommer att dyka upp här som gubben i lådan igen, säger Jenny Strömstedt under tiden som Bengt Frithiofsson uppvaktas med blommor i Nyhetsmorgon.

 

Under minuterna innan hade tittarna kunnat se klipp från vinlegendarens 25-åriga karriär i TV4-rutan. Bland annat trampade han runt i ett gigantiskt vintråg, med byxorna uppvikta.

På Instagram passade Steffo Törnquist på att skicka en extra hälsning till sin kollega.

"I dag hyllar vi bengan. Som ju lägger av ! Buhuuuu".

På Nyhetsmorgons Instagram fortsatte hyllningarna.


"Nästan värre än Kents avsked", skrev en följare.

Av xenia alpkut - 16 december 2016 12:57

   

 

Jag tycker själv inte om alkohol och man ska inte dricka när man har epilepsi. Det är mitt råd till er. 


Bengt Åke Frithiofsson, född 25 augusti 1939 i Landskrona, är en svensk vinkonnässör och författare.


Biografi


Frithiofsson började sin utbildning på Fridhems folkhögskola, Svalöv och sin journalistiska karriär med att bevaka lokala händelser kring Öresund.[källa behövs] Efter verksamhet på diverse svenska dagstidningar kom han att träffa Gustaf von PlatenSvenska Dagbladet, som nappade på Frithioffsons idé om att skriva om mat och dryck.[källa behövs] Drygt tjugo år senare avslutade han sin anställning på tidningen, för att övergå till TV4:s då nystartade TV-morgonprogram Nyhetsmorgon.

Frithiofsson är författare till flera böcker om mat och dryck, exempelvis bokserierna Vägarnas bästa mat och Krogronden, samt böcker som Vin & ölguiden och Gourmet à la carte.[1] Han har också givit sitt namn till vinimportören Arvid Nordqvists olika kollektioner av olivolja och vin.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bengt_Frithiofsson

Av xenia alpkut - 16 december 2016 11:30

https://sv.wikipedia.org/wiki/Rökning


 


Jag röker inte själv men jag vill bara uppmärksamma om riskerna med rökning. Jag tycker det är så äckligt!

Rökning är en aktivitet där man andas in rök från brinnande material, oftast tobak. Det görs främst som en form av droganvändning eftersom förbränningen av de aktiva beståndsdelarna i droger gör att de kan tas upp genom lungorna. Rökning kan också utföras som del av religiösa eller andliga ritualer. Den vanligaste metoden att röka idag är med cigaretter, antingen masstillverkade eller rullade med hjälp av lös tobak och rullpapper. Andra, mindre vanliga, former av rökdon är pipor, cigarrer och vattenpipor.

Rökning är en av de vanligaste formerna av droganvändning. Tobaksrökning är den populäraste formen av rökning och utövas av över en miljard människor i de flesta samhällen. Mindre vanligt är rökning av cannabis och opium. Vissa av drogerna klassas som tung narkotika, som heroin och crack, men dessa brukas mestadels inom små grupper av socialt marginaliserade individer.

Rökningens historia sträcker sig åtminstone till år 5000 f.Kr och rökning har förekommit i många olika kulturer. Tobak har odlats och rökts i Amerika i minst 5000 år, och bruket uppstod i områden kring de peruanska och ecuadorianska Anderna. Cannabisrökning i Indien har förekommit i över 4000 år. Rökning uppstod där i samband med ritualer där shamaner och präster använde droger för att komma i kontakt med andar eller för att frambringa visioner om framtiden. I och med att européer utforskade och koloniserade Amerika spred sig tobaksrökning snabbt till övriga kontinenter. I områden som Indien och Subsahariska Afrika smälte den ihop med redan kända former av rökning (främst av cannabis). I Europa skapade den en helt ny form av social aktivitet och en typ av drogintag som tidigare varit okänt.

De kulturella uppfattningarna kring rökning har varierat över tid och rum; helig och syndig, sofistikerad och vulgär, mirakelmedicin och dödlig hälsofara. Det är först helt nyligen som rökning har börjat betraktas som något övervägande negativt, och då främst i i-länder i väst. De väldokumenterade hälsofarorna förknippade med rökning har fått många länder att införa höga skatter på tobaksprodukter, starta antirökningskampanjer och införa rökförbud på offentliga platser för att få folk att sluta röka.

1980 rökte svenskarna 1780 cigaretter utslaget per person över 15 år. 2009 hade rökandet mer än halverats till 786 cigaretter.


Historik


Människor har rökt sen förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.Kr som en del av shamanistiska ritualer. Många äldre civilisationer, som babylonierna, indier och kineser brände rökelse i religiösa ritualer, liksom israeliter och senare katolska och ortodoxa kristna. I Grekland under antiken användes rök för att hela och det berömda oraklet i Delphi utfärdade profetior under påverkan av naturgas. Den grekiske historikern Herodotos skrev också om hur skyterna använde cannabis i ritualer och till viss del för nöjes skull. Han beskrev hur skyterna brände hampafrön:Det börjar direkt att ryka och avger ångor som är oöverträffade av något ångbad i Grekland. Skyterna tycker så mycket om det att de tjuter av välbehag.[1]



Av xenia alpkut - 16 december 2016 10:43

 


  Nynäshamn är en tätort samt centralort i Nynäshamns kommun, Stockholms län.


Nynäshamn är beläget längst söderut på Södertörn, 58 kilometer söder om Stockholm. Staden växte fram som uthamn till Stockholm, på mark som tidigare tillhört Nynäs gods.

Historia

Namnet Nynäshamn kommer från Nynäs gods och är känt sedan 1644. Fram till slutet av 1800-talet var Nynäshamn ett mindre fiskeläge, där cirka 100 personer bodde år 1899. 1892 köpte Hjalmar Sjögren Nynäs gods och under de nästkommande åren var han en drivande kraft till att järnvägen till Stockholm, Nynäsbanan, byggdes och att Nynäshamn blev en hamn- och industristad. Redan 1850 fanns tankar på att etablera Nynäshamn som en uthamn till Stockholm, men först cirka 50 år senare blev tankarna verklighet.

1898 bildades järnvägsbolaget, Stockholm-Nynäshamn Järnväg AB och 1901 var Nynäsbanan färdig att invigas. Året efter inleddes reguljär trafik till Gotland.

I början av 1900-talet gjordes försök att etablera Nynäshamn som badort Nynäs havsbad med kasino, badhotell och badhus byggdes och flera sommarhus anlades. Nynäshamn var värd för seglingstävlingarna när Stockholm arrangerade de olympiska sommarspelen 1912. Badhusrörelsen gick dock i konkurs 1917 och badhuset brann på 1930-talet.[2]

Utvecklingen av hamnen i Nynäshamn som industriort gick dock bättre. År 1913 flyttade Kungl. Telegrafverket, sedermera Televerket, sina verkstäder från Stockholm till Nynäshamn. Nynäshamns Posten grundades år 1925 och är fortfarande ortens ledande tidning. År 1928 etablerade Axel Ax:son Johnson med hjälp av Charles Almqvist ett raffinaderi på orten och år 1930 grundades bolaget Nynäs Petroleum.


Befolkningen växte snabbt, år 1902 bodde här 400 personer, år 1906 bodde här 1 155 personer, år 1912 bodde här 2 141 personer, år 1916 bodde här 3 158 personer och år 1920 bodde här 3 672 personer.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nynäshamn

Av xenia alpkut - 16 december 2016 00:00

 


https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lunga


Lungan (Lat. pulmo) är det organ hos de ryggradsdjur som andas luft, som har som främsta uppgift att syresätta blodet och avsöndra vissa restprodukter, framförallt koldioxid. Medicinska termer som har med lungorna att göra börjar ofta med pulmo-, från latinets pulmo ("lunga").



Människans lungor


Människans lungor är inneslutna i en lungsäck vardera kallad pleuraPleuran består av två serösa membran där det membran som har kontakt med lungan kallas viscerala pleauran och det yttre kallas parietala pleuran. Parietala pleuran har kontakt med mediastinumdiafragman och torakalväggen. Utrymmet mellan viscerala och parietala pleuran heter cavum pleurae och innehåller pleuravätska som smörjer och minskar friktionen när dessa glider mot varandra då lungan blåses [1]

 

Vänster lunga (pulmo sinister), som är aningen mindre till följd av hjärtats position, består av två lober, höger (pulmo dexter) består av tre lober. Luften når lungorna via svalget (pharynx), struphuvudet (larynx) och vidare genom luftstrupen (lat. Trachea) som övergår till bronker. Luftstrupen övergår i två huvudbronker även kallade primära bronker, en till vardera lunga. Dessa delar sig sedan ytterligare till respektive lob genom vidare uppdelning som benämns sekundära och tertiära bronker och utgör det så kallade luftrörsträdet. Allt eftersom bronkerna fortsätter dela sig minskar de i storlek och övergår sedermera i bronkioler (små bronker). Bronker och trachea skyddas och hålls öppna av hästskoformade broskringar (lat. cartilagines tracheales). Bronkioler däremot är omgivna av glatt muskulatur och luftflödet kan därigenom regleras genom autonomt styrd kontraktion. Bronkioler delas i sin tur upp i terminala och respiratoriska bronkioler, de sistnämnda med visst gasutbyte. Delning därefter ger till sist upphov till lungblåsor, även kallade alveoler. I alveolerna och de minsta bronkiolerna sker det så kallade gasutbytet där bland annat syrgas diffunderar in i blodet och koldioxid diffunderar ut. Lungartärer (lat. arteriae pulmones) som innehåller blod med låg syrgashalt från hjärtat delar upp sig till ett fint nätverk med kapillärer som omger alveoler. När gasutbytet skett fortsätter det syresatta blodet från kapillärerna till lungvener (venae pulmones) och vidare tillbaks till hjärtat.[1]


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< December 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se