Alla inlägg den 23 december 2016

Av xenia alpkut - 23 december 2016 16:00

 

 

Hur var Michael Jackson som förälder, och inte som världsstjärna?

Det vill artistens brorson TJ Jackson att världen och hans barn ska veta.

– Jag försöker bara se till att de vet att deras pappa var en av de allra bästa papporna, säger han i ny dokumentär, skriver Us Weekly.

Michael Jackson är känd med hela världen som en av tidens största popstjärnor.

Men hur var han som pappa?

Det berättar Michael Jacksons brorson TJ Jackson, 38, för Barbara Walter i "Barbara Walters Presents: Michael Jackson: The Man in the Mirror", skriver Us Weekly. Han är nu vårdnadshavare och gudsförälder för världsstjärnans barn, tillsammans med Michael Jacksons mamma.

Barnen Michael Jr., 19, Paris, 18, och Prince, 14, blev utan sin pappa när Michael Jackson avled i juni 2009 efter en överdos.

– Jag tycker inte att det är något jag behöver lära dem, för min farbror lärde dem allt de behöver veta. Alla viktiga saker - deras etik och moral är stark, och det är tillfällen då jag hör min farbrors röst komma ur dem på grund av deras kärlek till människor och deras oskyldighet, säger TJ Jackson om barnen i dokumentären.

 

Berättar hur Michael Jackson var som pappa

När TJ Jackson berättar om Michael Jackson för barnen är det inte pappans artisteri som han fokuserar på.

– Jag spenderar inte tid på att han var artist. Jag försöker bara se till att de vet att deras pappa var en av de allra bästa papporna, säger TJ Jackson till Barbara Walters.

Att Michael Jackson aldrig fick se sina barn växa upp, är något brorsonen sörjer.


– Och det är varför det är sorgligt för mig, eftersom han aldrig fick göra klart sitt jobb som förälder, säger TJ Jackson.


http://www.expressen.se/noje/sadan-var-michael-jackson-som-pappa/

ANNONS
Av xenia alpkut - 23 december 2016 15:00

Allmänt

Ångest är starka känslor av oro och rädsla som de flesta känner någon gång, och som hör till livet. Ångesten är vanligen kopplad till något obehagligt eller smärtsamt som man tror ska hända, kanske för att det har hänt tidigare i livet eller för att man har upplevt hur andra har råkat ut för det. Men man kan också få intensiv ångest utan att man riktigt förstår varför man mår så dåligt.

Den psykiatriska beskrivningen av ångest är, något förenklat, en stark rädsla för en fara som inte är verklig. Ett barn med ångest är ofta inte helt säkert på om det finns en verklig anledning till rädslan. Men trots att det inte finns något verkligt hot att slåss mot eller fly ifrån blir reaktionen vanligtvis väldigt obehaglig.

När dessa reaktioner blir så kraftiga och frekventa att de påverkar det vardagliga livet kallas det ångestsjukdom, och det är ganska vanligt bland barn och tonåringar. Ångestsjukdomar finns i sju huvudsakliga varianter:

  • Fobi, eller specifik fobi
  • Paniksyndrom
  • Social fobi
  • Separationsångest
  • Generaliserat ångestsyndrom
  • Tvångssyndrom
  • Posttraumatiskt stressyndrom

Det är ofta svårt att veta vad som ligger bakom en ångestsjukdom hos ett barn. Det finns också många olika situationer som kan utlösa sjukdomen, till exempel en separation mellan föräldrarna, en flytt eller att någon närstående avlider.

Symtom

Ångest brukar kännas tydligt i kroppen. Barn med ångest får ofta ont i magen, men precis som vuxna kan de också känna hur hjärtat slår snabbare, att de börjar svettas och att det blir tungt att andas. Symtomen är obehagliga och beror på att kroppens alarmsystem förbereder individen på att fly eller slåss, vilket gör att stresshormoner går ut i blodet.

Vilka psykologiska symtom barn och tonåringar får beror mycket på vilken ångestsjukdom det rör sig om. Symtomen kan också skilja sig mycket åt mellan olika individer och även mycket beroende på vad som utlöser ångesten.

Behandling

Den behandlingsmetod som är vanligast för barn och tonåringar är kognitiv beteendeterapi, KBT. Det är en form av psykoterapi där barnet arbetar aktivt med tankar och känslor från vardagen.

En del tonåringar, och även barn, behöver läkemedel och får det då främst i kombination med KBT.

När ska man söka vård?

Det är vanligt att barn och tonåringar känner stark rädsla för olika saker, exempelvis spöken i garderoben, spindlar och att tala inför klassen. För det mesta går rädslan över snart och då finns det ingen anledning att söka vård. Men om rädslan blir ett hinder i livet, försenar ett barns utveckling och håller i sig i flera månader bör man som förälder se till att få hjälp till sitt barn.

Då kontaktar man barnavårdscentralen, elevhälsan, barnläkarmottagningen eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Vad är ångest?

Det hör till livet att ibland ha ångest med känslor av rädsla och oro. Ångesten är olika stark hos olika barn och tonåringar, och var gränsen går mellan stark rädsla och ångest är väldigt svårt att avgöra som förälder.

Det är vanligt att barn och tonåringar, precis som vuxna, får ångest när något svårt i livet händer. Det kan vara att föräldrarna separerar, att man måste flytta och börja i en ny skola eller att någon närstående blir allvarligt sjuk eller avlider. Barn kan få intensiv ångest utan att de vet varför, även om föräldrar kan förstå vad som utlöser den.

Ångesten är ett naturligt alarmsystem som ser till att man snabbt kan samla kraft för att slåss eller fly från en fara. Systemet höjer beredskapen i kroppen; musklerna spänns, hjärtat slår snabbare och andningen blir mer intensiv. Det beror bland annat på att adrenalin och andra stresshormoner ökar i blodet. Ångestens fysiska symtom kan vara mycket obehagliga för barn och tonåringar, men de är inte farliga.

Ångest används i dagligt tal för att beskriva många typer av psykiskt obehag och lidande. En förenklad psykiatrisk definition är: När rädslan är överdriven och inte står i proportion till den verkliga faran handlar det om ångest.

En vuxen person som har ångest har oftast insikt i att reaktionen är överdriven men kan trots det inte lugna sig eller minska sin rädsla. Men när ett barn har ångest är det vanligt att de faktiskt inte är helt säkra på om deras rädsla har en verklighetsbaserad orsak.

Vanligt och behandlingsbart

Ångestsjukdomar kallas de tillstånd som innebär att ångesten en person upplever är så kraftig, och får sådana konsekvenser, att den påverkar personens liv.


Ångestssjukdomar är mycket vanliga och cirka tjugo procent av alla barn och tonåringar har någon gång symtom på en eller flera sådana sjukdomar. Det finns behandlingar som är både effektiva och skonsamma, och många barn som har ångestsjukdomar blir av med dem helt.

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Angest-fobier-och-tvangstankar-hos-barn/

ANNONS
Av xenia alpkut - 23 december 2016 13:00

Botulinumtoxin (eller botulinustoxin) (BLT) är ett toxin som produceras av bakterien Clostridium botulinum och orsakar botulism. BLT räknas som ett av de mest potenta toxiner som överhuvudtaget existerar, där dödlig dos uppgår till endast 1 ng/kg intravenöst och 3 ng/kg vid inandning. Detta innebär att det krävs intravenöst 0,00000009 gram eller vid inandning 0,00000027 gram rent toxin för att döda en människa på 90 kg.

Rent toxin uppges vara sex miljoner gånger giftigare än skallerormsgift. Ett kryddmått av detta nervgift räcker för att döda Sveriges samtliga invånare, medan drygt 500 gram av ämnet räcker för att döda hela jordens befolkning. Botulinumbakterien förekommer naturligt i jord och smuts i naturen. Botulinumförgiftning inträffar främst vid hemmagjord konservering av livsmedel där bakterien tillåts tillväxa under anaeroba förhållanden (syrefri miljö). Vitlök i olja är särskilt riskabelt. Honung kan innehålla sporer av Clostridium botulinum och ska inte ges till barn under ett års ålder.[1]

BLT är ett så kallat AB-toxin, som består av två delar. B-delen ansvarar för att toxinet skall komma in i rätt cell. Det sker genom att den binder specifikt till cellmembranet på det presynaptiska motoriska axonet i kopplingspunkten mellan muskelcell och nervcell. Här transporteras toxinet in i cellen via endocytos, och väl inne i cytosolen börjar A-delen verka. Den hämmar exocytos av vesiklar med neurotransmittorn acetylkolin. Signalöverföringen mellan den efferenta motoriska nerven och muskelcellen är därmed störd, vilket leder till paralys (förlamning). Både den motoriska nerven och muskeln genomgår så småningom atrofi.


Botulinumbakterien Clostridium botulinum är nära besläktad med stelkrampsbakterien Clostridium tetani och tetanustoxinet (eller stelkrampstoxinet), som också är ett AB-toxin, och har en identisk A-del som Botulinumtoxinet. Det är alltså bara B-delen, som tar sig in i rätt värd, som skiljer de två toxinerna åt. Tetanustoxinet drabbar dock inhibitoriska nervändar så att signaler till muskler inte avtar, vilket leder till kramp.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Botulinumtoxin

Av xenia alpkut - 23 december 2016 13:00

http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hoftledsartros/


Allmänt

Höftledsartros innebär att man får smärtor från ljumskregionen när man rör sig och försämrad funktion. Samtidigt förändras och förtunnas brosket i leden. Brosk är en typ av vävnad som gör att skelettets ben kan glida mot varandra. Det ger stadga och fördelar belastningen jämt i leden. Artros utvecklas långsamt. I slutstadiet kan brosket i leden helt ha försvunnit så att benändarna skaver direkt mot varandra. Smärtor och nedsatt funktion gör att man ofta behöver opereras med en ledprotes. Det är vanligt att få artros i båda höfterna, men besvären brukar inte komma samtidigt.

Höftledsartros är en av de vanligaste ledsjukdomarna. Orsaken är inte helt klarlagd. Mycket talar för att det vid höftartros finns medfödda förändringar i leden. Risken att få artros ökar också om man har någon nära släkting som har höftledsartros, men också om höften belastas mycket, till exempel för att man är överviktig, har dålig arbetsställning, lyfter mycket tungt eller idrottar intensivt.

Man kan delvis själv påverka hur artrosen utvecklas och hur man mår genom att till exempel informera sig om sin sjukdom, träna muskler och rörlighet, tänka på att avlasta höftleden, kanske minska sin vikt och röra sig rätt. En del av alla personer som får höftledsartros behöver så småningom opereras.

Behandling

Om man har en lättare form av artros kan man lindra smärtan med fysioterapi och ibland med tillägg av läkemedel. Leden kan också avlastas genom att gå med krycka eller käpp, som man håller på motsatt sida till där man har ont. När man får ont finns det en risk att man tar ut mindre rörelser i höftleden. Det leder till att rörligheten minskar och att man blir stelare. Samtidigt får man ont vid mindre och mindre rörelser. Därför är det viktigt att försöka behålla rörligheten i höftleden, även om det gör ont att träna rörlighet. Är besvären svåra kan man behöva opereras. Höftleden tas då bort och ersätts med en konstgjord led, en så kallad protes.

Vad är höftledsartros?

Vanlig ledsjukdom

Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna och förekommer oftast i knäleder, höftleder, fingerleder och i ryggens småleder. Det är ungefär lika många kvinnor och män som får sjukdomen. Det är mindre vanligt att få artros om man är yngre än 45 år.

Ledbrosk tunnas ut och försvinner


Artros är en sjukdom som utvecklas långsamt under flera år. Ledytorna i höftleden är täckta av ledbrosk, som ger stadga och fungerar som glidyta i leden. Ett friskt ledbrosk har en fast och elastisk konsistens. I brosket pågår hela tiden uppbyggnad och nedbrytning av broskets byggstenar i en väl avvägd balans. Vid artros rubbas balansen och nedbrytningen går fortare än uppbyggnaden, vilket gör att brosket blir tunnare och skörare. Ledytan blir uppluckrad, sprickor uppstår i brosket och det blir mer friktion mellan ledytorna. Ibland knäpper det och känns som leden hakar upp sig. Vid svår artros kan brosket nästan helt försvinna och benytorna i leden skava direkt emot varandra. Även skelettet intill ledbrosket kan påverkas och förändras.


Av xenia alpkut - 23 december 2016 13:00

Kändisarnas innebehandling Botox kan vara livsfarligt. 

Nu undersöks riskerna noggrant, skriver Reuters - minst ett barn har dött efter behandling. 

- Det är ett väldigt känsligt läkemedel som måste injiceras på rätt ställe och i rätt mängd, säger Björn Beerman vid läkemedelsverket till Expressen.se.

Botulinumtoxin är ett av världens farligaste gifter och används i svag form, Botox, för skönhetsoperationer och medicinska ingrepp. En person slätar ut huden – en annan får nervsignalerna till en svettkörtel avstängda mot kraftig svettning.

Nu undersöker amerikanska läkemedelsverket Food and Drug Administration, FDA, Botox mer noggrant, efter att både vuxna och barn har tvingats till sjukhusvård efter att ha fått injektioner. Nästan alla fall har handlat om Botox i medicinsk behandling, inte heller dödsfallet ska ha med ett skönhetsingrepp att göra.

Oftare sjuka

Botoxtillverkaren Allergan skriver i ett pressmeddelande att den medicinska behandlingen mot vissa cp-skador kräver mycket högre doser än exempelvis rynkreducering mellan ögonbrynen och att de som får Botox medicinskt ofta är mer sjuka än andra, vilket förstås ökar risken.

Men FDA vill inte lämna ut det exakta antalet rapporter till Reuters. Det ska handla om ”en handfull” fall, uppger Dr Russell Katz, ansvarig för avdelningen som handhar bland annat Botox.

Till dess att FDA är klara med sin undersökning uppmanar man patienter att omedelbart söka medicinsk hjälp om man känner av symtom som kan tyda på botulism, förgiftning. 

Enligt Smittskyddsinstitutet händer detta när toxinet blockerar nervimpulserna och det kan ge förlamningar i bland annat andningsmuskulaturen.


Många bieffekter

Bland symtomen finns illamående, kräkningar, diarré eller förstoppning, allmän sjukdomskänsla, yrsel, trötthet, muntorrhet, ögonmuskelförlamning som kan leda till synstörning, dubbelseende, halsont och talsvårigheter.

Även om risken vid skönhetsingrepp är liten finns den där.

Björn Beerman är professor vid Läkemedelsverket:

- Det här är ett väldigt känsligt läkemedel. Det krävs rätt mängd och rätt injektionssätt på rätt ställe. Det är ju ett nervgift. Den här typen av skador kan också bero på slarv från läkarna, säger han.

- Får man fel dos och rimligen fel injektion, om man råkar spruta in det i en ven till exempel, så man kan mycket väl tänka sig att patienten kan bli totalförlamad.

Nästa vecka träffas de inhemska läkemedelsverken i EU för sitt månatliga möte.


- Sannolikt kommer frågan att tas upp, säger Björn Beerman.

http://www.expressen.se/halsoliv/botox-kan-vara-livsfarligt/


Av xenia alpkut - 23 december 2016 12:15

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dermatillomani


Dermatillomani (derma=hud tillo=rycka) även känt som "skin picking" är ett slags tvångssyndrom kallat ICD (Impusle Control Disorder, impulskontrollstörning) som innebär att man tvångsmässigt rycker loss bitar av sin egen hud eller på annat sätt orsakar sår genom att t.ex klämma och peta på pormaskar och ojämnheter i huden. Eftersom det är få som känner till syndromet blir personer med dermatillomani ofta rådda att ta bättre hand om sin hy, då det utifrån sett bara tolkas som acne. Det kan även räknas till OCD (Obsessive Compulse Disorder). Trots namnet är det inte en mani, utan en sjukdom. Personer med dermatillomani tycker ibland inte att detta gör ont, och även när det gör ont är tvånget starkare. Många beskriver att de går in i ett slags transliknande tillstånd och att det är bara när de pillar som de kan slappna av. Personer med dermatillomani känner tvånget att rycka loss hudbitar starkare under stress, oro eller paranoia. När personen rycker loss skinn känner denne ett lugn. I vissa fall kan det vara så att man inte själv tänker på att man rycker bort huden, medan man koncentrerar sig på andra aktiviteter så som att se på TV eller läsa en bok.

Dermatillomani är olika för olika personer, och vissa petar särskilt bort sårskorpor, vissa äter av huden o.s.v Det finns flera möjliga förklaringar till varför man drabbas av dermatillomani. Det kan bero på stress eller ångest, ett trauma, kemisk obalans med mera, men detta är främst teorier då man inte vet exakt vad som orsakar sjukdomen. Symtomen kan dyka upp redan då man är barn.

Kroppsdelar som personer med dermatillomani oftast utsätter är läppar, fingertoppar, axlar, ansiktet, bröst, hårbotten, händer och fötter. Tecken på dermatillomani kan vara kraftiga rodnader, ärr eller blödningar på dessa ställen.


Cirka 50 % av alla som lider av dermatillomani (omkring 3 % av befolkningen) lider även av dermatillofagi som innebär att man även äter hudbitarna som man rycker loss. Dermatillomani anses ibland vara en mild form av dysmorfofobi, en psykisk sjukdom som karaktäriseras av en inbillad fulhet och förvriden självbild. Omkring 50 % av alla som har dermatillomani lider också av depressioner och/eller ångeststörningar.

Av xenia alpkut - 23 december 2016 12:00

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvångssyndrom


Tvångssyndrom är en psykiatrisk diagnos som kännetecknas av upprepade ritualer eller tankar. Det internationella namnet är Obsessive-Compulsive Disorder (OCD). Obsession eller tvångstankar är obehagliga och ofrivilliga tankar som ger upphov till ångest. Compulsion eller tvångshandlingar är de tankar eller ritualer som den drabbade använder sig av för att slippa denna ångest. Det behöver inte nödvändigtvis finnas någon rationell koppling mellan en tvångstanke och den lindrande tvångshandlingen.


Beskrivning[


Tvångssyndrom blandas ofta ihop med tvångsmässig personlighetsstörning. Skillnaden är dock att de tvångsmässiga beteendena i den senare är egosyntona, det vill säga att de överensstämmer med individens personlighet och mål. Utförandet av de tvångsmässiga beteendena ger inte personer med tvångsmässig personlighetsstörning något obehag utan anses ofta som nyttiga, exempelvis överdrivet nedtecknande av "att göra"-listor, med förklaringen att de är tidsbesparande. Personer med tvångssyndrom känner däremot ett obehag associerat till sina tvångshandlingar, både då de inte kan utföra dem, och kring det upplevda behovet av att utföra dem. Tvångssymptomen är alltså oftast egodystona (i konflikt med individens självbild) hos personer med tvångssyndrom, även om det finns överlapp över tillstånden.

Tvångssyndrom behandlas med både psykoterapi, kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk psykoterapi och också med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Det är oklart om en kombination av dessa behandlingar ger ökad effekt. Medicinering med SSRI har fördelen att det är billigare och kräver mindre engagemang från den drabbades sida, men nackdelarna är de vanliga biverkningarna vid farmakologisk behandling samt den signifikant ökade återfallsrisken vid avbruten medicinering.

Tvångssyndrom är en ångeststörning med en livstidsprevalens på mellan 1 och 2,5 procent. Det är lika vanligt hos män som hos kvinnor. Det är vanligt att personer med obehandlat tvångssyndrom också utvecklar depression. Det finns viss komorbiditet mellan tvångssyndrom och Tourettes syndrom samt mellan tvångssyndrom och generaliserat ångestsyndrom. Prognosen för obehandlat tvångssyndrom är mycket dålig, hos endast tjugo procent försvinner syndromet spontant.

Spelberoende, internetberoende, kärleksberoende, pornografiberoende med mera är inte tvångssyndrom i den diagnostiska meningen, eftersom de skänker personen en viss tillfredsställelse medan de pågår, medan tvångssyndrom uteslutande handlar om att undvika negativa känslor och präglas av rädsla och oro.

Fem grupperingar[redigera | redigera wikitext]

Det går att urskilja fem sorters tvångstankar och medföljande beteenden (ofta visar en drabbad upp flera av dessa):

  1. 1.Att se till att andra ej skadas.
  2. 2.Att undvika att bli smittad eller smutsig.
  3. 3.Att undvika känsla av ofullständighet eller fel.
  4. 4.Att ej tänka tabutankar.

Att tvångsmässigt samla saker (kan även inkludera sopor). 


Diagnos


Diagonser definieras av diagnostiska systemet ICD-10 och av den äldre DSM-IV. DSM-IV definierar tvångssyndrom enligt följande kriterier (alla måste vara uppfyllda):[1]


  1. 5.Tvångstankar, impulser eller fantasier som upplevs som påträngande men härrörande från personen själv och som personen har försökt upphöra med. Dessutom tvångshandlingar i form av konkreta eller mentala handlingar som personen känner sig tvingad att utföra, samt utförs för att minska att någon katastrof ska hända. Handlingarna har inte något tydligt eller rimligt samband till det som de ämnar stoppa.
  2. 6.Personen måste ha insikt om att tvångstankarna och tvångshandlingarna är orimliga eller överdrivna (Detta kriterium gäller inte barn).
  3. 7.Problemet orsakar ett signifikant lidande och är tidskrävande (tar minst en timme om dagen i anspråk), alternativt stör i betydande grad personens liv.
  4. 8.Om personen har andra psykiatriska diagnoser så är inte tankarna och beteendena begränsade till denna (till exempel till skuldkänslor vid depression).
  5. 9.Störningen beror inte på effekter av någon drog eller av någon kroppslig sjukdom.
Av xenia alpkut - 23 december 2016 00:00


https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sköldkörtel


SköldkörtelnGlandula Thyreoidea, är en två- eller (hos vissa människor) tredelad endokrin (hormonproducerande) körtel lokaliserad i halsen, strax under struphuvudet och utmed sidorna på luftstrupen. Sköldkörtelns hormoner, tyreoideahormoner, går direkt ut i blodet och påverkar ämnesomsättningen.

 

Anatomi



Sköldkörteln består av två, ibland tre, lober. Den tredje loben benämns pyramidloben och finns hos ca 15 procent av befolkningen. I normalfallen består sköldkörteln av höger och vänster lob (lobus dexter et sinister). Dessa sammanfogas framtill i Isthmus glandulae thyroideae som ligger framför ringbrosket (cartilago cricoidea).

 

Hormonproduktion



Histologiskt består sköldkörteln av sfäriska folliklar. På dessas cellytor finns tyreotropinreceptorer som binder TSH vid sköldkörteln. Sköldkörtelns celler samlar upp tyrosin och salt ( Na+/I-). I cellerna katalyseras saltets jodid till jod av tyreoperoxidas. I follikelcellerna bildas tyreoglobulin med detta jod, som samlar tyrosinet. Vid syntesen av tyrosin och jod bildas tyreoideahormoner. Hormonerna är fästa vid tyreoglobulinet tills TSH fäster vid tyreotropinreceptorerna. Fäst på receptorerna signalerar TSH att hormonerna ska frisättas från tyreoglobulinet och follikelcellerna. Därmed utsöndras hormonerna från sköldkörteln in i blodet.

Syntesen av tyrosin och jod vid tyreglobulinet bildar så kallat tyroxin (T4) vilket är ett av de två viktigaste tyreoideahormonerna. Omkring 80 procent av T4, normalt sett, dejoderas till trijodtyronin (T3) i vävnaderna. T3 är mycket mer aktivt än T4, som i stor utsträckning är ett prohormon. En del T3 bildas också i sköldkörteln. Omkring 20 procent av det totala T3 bildas där genom att överblivna rester från produktionen av T4, monojodtyrosin och dijodtyrosin, dejoderas av ett sköldkörtelenzym, jodtyrosindejodinas typ II.

Huvuddelen av det T4 och T3 som utsöndras från sköldkörteln är bunden till transportproteiner. Det är den fria icke-proteinbundna fraktionen av T4 och T3 som är biologiskt aktiv. Sköldkörtelhormonerna T3 och T4 transporteras i blodet i störst (70 procent) utsträckning bundet till proteinet TBG (tyroxinbindande globulin), men även till viss del (15-20 procent) av albumin samt (10-15 procent) transthyretin och cirka 3 procent bundet till lipoproteiner. TBG har två viktiga funktioner:

1) bidra med en stor cirkulerande reservoar av T4, för att buffra för akuta förändringar i sköldkörtelfunktion (efter borttagande av sköldkörteln har cirkulerande T4 minskat med ca 50 procent efter en vecka),


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< December 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se