Alla inlägg under december 2016

Av xenia alpkut - 26 december 2016 14:56

 

 

Den brittiske popsångaren, musikern och musikproducenten George Michael är död. Det rapporterar BBC News. Han uppges ha drabbats av hjärtsvikt.

”Det är med stor sorg som vi kan bekräfta att vår älskade son, broder och vän George fridfullt gått bort över jul”, säger hans publicist.

George Michael blev 53 år.


Den välkände brittiske låtskrivaren som under 1980-talet utgjorde popduon Wham tillsammans med Andrew Ridgeley har dött. Han avled stilla i sitt hem, uppger hans publicist för BBC News.

Polisen i Thames Valley uppger för BBC att en ambulans skickades till Goring i Oxfordshire klockan 13.42 lokal tid på söndagseftermiddagen. Det finns inga misstankar om att något brott har begåtts.

Bekräftar dödsfallet

I ett uttalande kommenterar Michaels publicist dödsfallet:

”Det är med stor sorg som vi kan bekräfta att vår älskade son, broder och vän George fridfullt gått bort över jul. Familjen ber om att deras privatliv respekteras i denna svåra tid. Inga fler kommentarer kommer att lämnas i nuläget”, skriver publicisten.

Bara minuter efter att dödsbeskedet blev känt för världen började hyllningarna att strömma in. Brian Wilson, förgrundsfigur i bandet The Beach Boys, skriver på Twitter: ”Väldigt sorgligt att höra att George Michael gått bort. Han var en väldigt talangfull musiker och sångare. Kärlek till hans familj, vänner och fans.”

Instagram har Sir Elton John lagt upp en bild med sig själv och George Michael: ”Jag är i djup chock. Jag har förlorat en älskad vän – den snällaste, mest generösa själ och briljanta artist.”

Har haft hälsoproblem

George Michael, vars fulla namn är Georgios Kyriacos Panayiotou, har under de senare åren dragits med hälsoproblem och varit inlagd på sjukhus. 2011 var han nära att dö på grund av en allvarlig lunginflammation och fick ställa in flera konserter. Läkarna ska ha behövt utföra en trakeostomi, ett ingrepp där man skär i luftstrupen, för att hålla hans luftvägar öppna.

Efter att hälsan förbättrats gjorde han ett känslosamt framträdande utanför sitt hem i London där han sa att han i princip svävat mellan liv och död.

Popstjärnan har även haft problem med droger och alkohol och sökt vård för detta. 2010 greps han för drograttfylla, en händelse som orsakade stora rubriker världen över.

Dödsorsaken på juldagen är ännu okänd och beskrivs som ”oförklarad” av polisen. Han väntas obduceras så snart som möjligt. Enligt nöjessajten TMZ var Michael inte sjuk och avled i sömnen utan smärta. Men enligt hans manager Michael Lippman dog sångaren av hjärtsvikt, skriver sajten Hollywood-reporter.

Världsartisten greps 1998 för att blottat sig på en toalett i Los Angeles. I en intervju med CNN talade han senare ut om händelsen och bad om ursäkt till sina fans.

Slog igenom stort

Michael, med grek-cypriotiska rötter, föddes 25 juni 1963 i East Finchley i London och ville redan som ung bli en musikstjärna. På den närbelägna skolan träffade han sin blivande vän och kollega Andrew Ridgeley som på 1980-talet skulle bilda succébandet Wham tillsammans.

Den brittiske artisten är bland annat känd för stora hits som Club Tropicana, Freedom, Last Christmas och Wake Me Up Before You Go-Go.

Han har även haft en stor solokarriär där han vunnit två Grammy awards och sålt över 100 miljoner skivor över hela världen. Kritiker har lovordat honom för hans stora röstomfång. Han har släppt fem studioalbum, bland andra Faith, 1987, Older, 1996, och Patience från 2004.

Hans sista projekt var ett nytt album och en dokumentärfilm som skulle vara klar i mars 2017. Det nya albumet var ett samarbete med producenten och låtskrivaren Naughty Boy.

George Michael blev 53 år.


http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/MGyeM/george-michael-ar-dod


ANNONS
Av xenia alpkut - 26 december 2016 12:15

https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/6QG68/svt-profilens-politiska-utspel-lagg-ner-dramaten

 

 

Petra Mede vill byta kulturbidrag mot LSS

Petra Mede kan tänka sig att lägga ner Dramaten för att finansiera LSS.

Utspelet gör SVT-profilen intervjuprogrammet ”Min sanning”.

– Om det skulle ställas så på sin spets så bort med alla kulturbidrag och allt annat som vi kan fixa själva, säger hon.


Petra Mede, 46, går till hård attack mot nedmonteringen av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, i SVT:s ”Min sanning”.

– Det gör mig så direkt upprörd. Det som man åsamkar vissa individer i vårt samhälle genom att ta bort personlig assistans, det är helt oförlåtligt, säger hon i programmet.

Suttit i rullstol

SVT-profilen har själv varit sjukskriven under långa perioder för svåra ryggsmärtor på grund av en träningsskada och även tvingats sitta i rullstol.

– Alla kan hamna där precis när som helst, säger hon i programmet.

När programledaren för ”Min sanning”, Anna Hedenmo, frågar om samhället har råd att betala för de allt dyrare reformerna svarar Petra Mede först att hon inte brukar uttala sig politiskt just för att hon inte har koll på statsbudgeten.

– Men till exempel. Jag är väl ändå någon form av kulturarbetare, säger hon och tar ett exempel ur minnet.

Vill byta kultur mot LSS

– Vid nåt tillfälle skulle det dras ner på kulturbidrag och då tror jag att det var Dramatens alla skådespelare som gick svartklädda i nåt sorgetåg och skrek att ”utan kulturen så dör samhället”. Nej så är det inte, Sverige dör utan professionella läkare och riktigt duktiga personliga assistenter först och främst.


Hon förtydligar:

– Om det skulle ställas så på sin spets så bort med alla kulturbidrag och allt annat som vi kan fixa själva. Men när en människa utan någon som helst egen förskyllan har hamnat i en position på grund av sjukdom eller medfött funktionshinder, det är på nåt sätt det sista jag tycker att vi ska dra in på.

”Min sanning” med Petra Mede sänds i SVT2 söndag 25 december klockan 20.




ANNONS
Av xenia alpkut - 26 december 2016 12:00

Han gick ner 20 kilo under Let's dance och har inga planer på att lämna ”Nyhetsmorgon”.

I Expressens podcast ”Livshjulet” berättar Steffo Törnquist om livet, kärleken och om otroheten i ungdomen.

– Jag var otrogen och lite svår att lita på, säger han.


Han programleder Nyhetsmorgon sedan femton år tillbaka. Nu berättar Steffo Törnquist, 59, om hur han motiverar sig själv att komma upp på morgonen. Hemligheten stavas skumbanan, berättar han i Expressens podcast ”Livshjulet”.

– Jag vet inte om det går att vänja sig, det är en chock nästan varje morgon när jag vaknar. Varje morgon tänker jag ”vad i helvete håller jag på med?”. Men jag har hittat små knep för att ta mig ur den där svackan. Ett är att jag glädjer mig själv med att lägga en liten skumbanan på passagerarsätet i min bil. När jag sätter mig i bilen har jag glömt bort att jag lagt en skumbanan där och då blir jag glad, säger han.

Inga pensionsplaner

Steffo har inga planer på att pensionera sig, men erkänner att han ibland börjar tänka tanken att trappa ner på mängden jobb.

– Då och då säger jag till Jenny att ”nä nu skiter jag i det här”, men det blir aldrig så för det är så kul. Det är ett så roligt jobb och hade jag inte tyckt det så hade jag inte hållit på i 15, eller 16, år, säger han.


”Svår att lita på”

För sex år sedan gifte sig Steffo med kärleken Caroline, som jobbar som jurist.

– När man går in i en ny relation i vår ålder så gör man det med sikte på ålderdomen. Hon var väldigt tjusig och perfekt, men jag tycker att jag såg det där lite busiga och skitiga i henne. Vi lirade golf på samma klubb, säger han.

Samtidigt berättar Steffo att han gått från att vara opålitlig till att bli en familjeman.

– Jag var en ganska förljugen typ. Jag var otrogen och lite svår att lita på, men när det gäller föräldraskapet har jag alltid tyckt att jag gjort det bästa, säger han.

Läkarna sa nej till ”Let's dance”

Han blev folkets dansanta favorit förra året, då han tog sig ända till final i ”Let's dance”. Han berättar i podcasten att han från början såg hela programmet som ett hälsoprojekt.

– Först sa läkarna nej till att jag skulle delta, mina njurvärden var inte bra. Så jag var tvungen att gå ner i vikt innan de kunde börja medicinera mig. Jag halverade portionerna samtidigt som jag började träna tre timmar om dagen. I takt med att jag blev lättare orkade jag träna mer och på slutet tränade vi 10–12 timmar om dagen, säger han och medger att av de 20 kilona han gick ner har han gått upp ungefär tre igen.


– Men det är mest muskler eftersom jag börjat träna på gym.


http://www.expressen.se/noje/steffo-tornquist-forlorade-en-miljon/

Av xenia alpkut - 26 december 2016 11:30

 



Bo-Stefan Törnqvist, känd som Steffo Törnquist, född den 12 januari 1956 i Linköpings församling i Östergötlands län[1], är en svensk journalist, författare, producent och TV-personlighet som bland annat är känd för serien Steffos lustjakt och Steffo – din tröst i natten, TV4:s första talkshow 1992–1993. Han är sedan år 2000 programledare för Nyhetsmorgon i TV4, ofta tillsammans med Jenny Strömstedt.

Biografi

Törnquist har en lång karriär på olika nyhetsredaktioner och var en av pionjärerna på TV4. År 1990 var han med att bygga upp TV4, först TV4-nyheterna och Sporten. Under 1993–95 arbetade han som reporter på Nyheterna. Åren 1995–2002 verkade han som producent för en rad dokumentärer, däribland En svensk krigare i Vietnam, Djävulens lotteri (om Louise Hoffsten), en dokumentärserie om hjärnan och serien Sprit för TV4. År 2003 gjorde han dokumentären Bengt Elde – mannen med den snälla penseln. Mellan 1998 och 2007 satt han som ordförande för Svenska Steffo Törnquist-sällskapet (SSTS).[2] Han intervjuade den livstidsdömde Jackie Arklöv 2012.

Törnquist sitter i dag, 2014, i styrelsen för Bomans Hotell i Trosa samt i Vin- och sprithistoriska museet och SpritmuseumDjurgården i Stockholm.[3] Han är vidare preses och innehavare av stol No 1 i Spritakademien.[4] Han är också en flitig föredragshållare och moderator.

Han deltog i 2014 års upplaga av dansprogrammet Let's Dance, där han gick till final och blev tvåa.

Böcker

Hans bok Passion[2] utsågs till "Bästa Essäbok" 2009 av Måltidsakademien i Grythyttan. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Sprit,[5] Lust[6] och Njut.[7] Han har också skrivit en kokbok ihop med Leif Mannerström och Christer Svantesson[8] och medverkat i en rad antologier.

Hösten 2012 släppte han Steffos Spritbibel.[9][10] På en internationell bokgala i Louvren i Paris 2013 vann den utmärkelsen ”Best in the world”.

2014 kom Under hatten på Steffo, en personlig bok med ett 20-tal betraktelser om livet, bakom kulisserna i TV, prylar etc.

Familj


 Steffo Törnquist är sedan 2008 gift med juristen Caroline Törnquist[11], ogift Laurin, född 1960, dotter till direktören Ulf Laurin och Christina, ogift Gullander.[12]

 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Steffo_Törnquist

Av xenia alpkut - 26 december 2016 10:30

 


https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Petra_Mede


 

Petra Maria Mede, född 7 mars 1970 i Högalids församlingStockholm, är en svenskståuppkomikerprogramledareskådespelare och författare.


Biografi

 

Petra Mede är dotter till Klas Mede.

Mede växte upp i Partille utanför Göteborg, men är bosatt i stadsdelen Bromma i Stockholm. Hon utbildade sig till balettdansare på Balettakademien men skadade sig allvarligt i ryggen som 20-åring och tvingades sluta. Hon var sedan långtidssjukskriven under ett decennium.[1] Efter det studerade hon till stockholmsguide och jobbade med det ett tag, innan hon slog igenom som komiker.

Petra Mede har även en fil. kand. med franska som huvudämne.[2]

Tillsammans med sin sambo Mattias Günther har hon en dotter född 2012.[3]


Petra Mede är dotter till Klas Mede.

Mede växte upp i Partille utanför Göteborg, men är bosatt i stadsdelen Bromma i Stockholm. Hon utbildade sig till balettdansare på Balettakademien men skadade sig allvarligt i ryggen som 20-åring och tvingades sluta. Hon var sedan långtidssjukskriven under ett decennium.[1] Efter det studerade hon till stockholmsguide och jobbade med det ett tag, innan hon slog igenom som komiker.

Petra Mede har även en fil. kand. med franska som huvudämne.[2]

Tillsammans med sin sambo Mattias Günther har hon en dotter född 2012.[3]


Karriär

 

 

Medes offentliga karriär tog fart efter medverkan i en amatörtävling i ståuppkomik våren 2005. 2007 blev hon utsedd till bästa nykomling[4] och 2009 till årets kvinnliga komiker på Svenska Stand up-galan. Mede är känd bland annat från TV-programmen MorgonsoffanParlamentetHjälp!Cirkus Möller och Högklackat. Hon har även uppträtt på Stockholm Live och varit gäst i pratprogrammen RobinsDoreen 21.30Skavlan och Rakt på med K-G Bergström2010 fick Mede sin egen talkshow Petra Mede Show på TV3.

I september 2008 gav Mede och Anna Granath ut boken Mer självkänsla än du kan hantera.

Petra Mede har lett flera stora galor och direktsända program. Hon ledde QX Gaygala 2009 liksom Guldbaggegalan 2011och 2012. Petra Mede tog 2009 över som programledare för Melodifestivalen, efter att Kristian Luuk lett programmet i två år. Den 28 januari 2013 meddelade Christer Björkman på en presskonferens att Petra Mede skulle komma att leda Eurovision Song Contest 2013 i Malmö.[5] Det var första gången på flera år som programmet endast hade en programledare.

2009 var hon sommarpratare i P1:s program sommar. 2013 blev hon framröstad av svenska radiolyssnare att få vara vintervärd i samma program.

 

Av xenia alpkut - 25 december 2016 19:10


Undersökningar och utredningar

När du kommer till läkaren får du först berätta hur du mår. Sedan tittar och känner läkaren på kroppen för att upptäcka symtom som kan tyda på leukemi . Du lämnar också ett blodprov. Provsvaret kommer vanligen inom ett dygn, och är ofta tillräckligt för att säga om du har leukemi eller inte.

Leukemi utreds på specialistklinik

Om läkaren misstänker att du har leukemi får du komma till en specialistklinik, som kallas hematologklinik eller medicinklink. Vissa leukemier behöver utredas och behandlas snabbt medan det inte är lika bråttom vid andra former av sjukdomen.

Du får lämna flera olika prov

På specialistkliniken får du lämna fler blodprov. Här är exempel på andra provtagningar som du kan behöva göra.

Benmärgsprov

Ett benmärgsprov kan bekräfta om du har leukemi och ge mer detaljerad information om sjukdomen. Det är vanligt att provet tas på baksidan av höftbenet. Du får lokalbedövning. Sedan sugs några milliliter benmärg upp ur höftbenet med en nål. Det kan kännas obehagligt men går snabbt över.

Du kan stiga upp direkt efter provtagningen. Den brukar inte ge några besvär efteråt.

Ryggvätskeprov – lumbalpunktion

Ett ryggvätskeprov kan visa om sjukdomen också finns i nervsystemet. Provet tas mellan två kotor i nedre delen av ryggen med en tunn nål. Det kan kännas som ett lätt tryck men brukar inte göra så ont. Du kan få lokalbedövning om du vill. Efter provtagningen får du en liten dos cytostatika. Det är läkemedel som gör att provtagningen inte sprider leukemiceller.

Själva provtagningen tar en till fem minuter. Efteråt får du ligga och vila i mellan en halvtimme och två timmar. Du kan få huvudvärk efter undersökningen, men det är inte så vanligt.

Lymfkörtelprov

Ibland behöver läkaren ta prov från en eller flera lymfkörtlar. Då använder hen en nål för att ta ut lite vävnad som kan analyseras på laboratorium. Själva provtagningen går ganska fort. Hela undersökningen tar några minuter. Provtagningen kan kännas obehaglig men gör oftast inte ont. Du kan få lokalbedövning.

Ibland behöver en bit av lymfkörteln tas bort för att undersökas. Operationen brukar göras på en operationsavdelning. Man får oftast lokalbedövning men ibland kan man behöva bli sövd med narkos.

Standardiserat vårdförlopp vid akut myeloisk leukemi, AML

Du får gå igenom en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har akut myeloisk leukemi, AML.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt.

Läkaren ordnar en remiss och berättar för dig varför du bör utredas, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur vårdpersonalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Att få ett sjukdomsbesked

Man kan reagera på många olika sätt på ett sjukdomsbesked. Ofta behöver man mycket tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning eller synnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. Ofta finns också möjlighet att få tala med en kurator.  

Du kan få stöd på flera ställen

Känner du dig orolig eller har frågor och behöver prata med någon? Kontaktsjuksköterskan kan vara ett stöd för dig. Du kan också kontakta till exempel Cancerfonden eller Cancerrådgivningen.

Här kan du läsa mer om hur du kan få olika sorters hjälp och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Barn känner på sig när något inte är som det ska. De kan tro att det är deras fel och skapa egna bilder av det som pågår om ingen berättar att en närstående person är sjuk. Oftast är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt i det som händer, oavsett hur gamla de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Vården är också skyldig att se till att minderåriga barn får den information och det stöd som de behöver. Personalen kan också ge stöd om du tycker att det är svårt att veta vad du ska säga till barnet.

Behandling av akuta leukemier: AML och ALL

Målet med behandlingen är att ta bort alla leukemiceller och minska risken för återfall. Behandlingen ges i flera delar som tillsammans kan ta mellan tre månader och 2,5 år. Hur lång tid det tar beror bland annat på vilken typ av akut leukemi du har.

Ibland behöver behandlingen starta innan det finns svar på alla prover. Då anpassas behandlingen när svaren är klara.

Förberedelser innan behandlingen startar

Innan behandlingen kan börja krävs en del förberedelser. Du behöver till exempel antingen en subkutan venport  eller en central venkateter, CVK. De gör det enklare att lämna prover och få behandling. De opereras in under huden på bröstkorgen och går sedan in i ett stort blodkärl.

Ditt hjärta och dina lungor undersöks för att se så att du inte har någon infektion och för att kunna anpassa den behandling du ska få. Även tänderna kan behöva undersökas för att minska risken för infektioner.

Läkemedel tar bort cancern

Det är vanligt att behandlingen inleds med höga doser cytostatika, som är en form av cellhämmande läkemedel. Cytostatikan får du i upprepade kurer. En kur ges som dropp under flera dagar. Därefter behöver du vårdas på sjukhus i väntan på att den friska benmärgen ska återhämta sig.

Det varierar hur länge man behöver vara på sjukhus, men ungefär fyra till fem veckor. Då tas ett nytt benmärgsprov som kan visa om behandlingen har tagit bort leukemicellerna och blodet återigen kan bildas som det ska. Det är möjligt att du kan skrivas ut från sjukhuset en kort tid i väntan på provsvaret.

Behandlingen behöver oftast fortsätta även om det inte längre finns några tecken på sjukdom. Syftet är att minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka. Du får mer cytostatika i kurer. Kurerna varvas med uppehåll i behandlingen. Den här delen av behandlingen kan pågå från några månader till över två år. Det vanligaste är att du är på sjukhuset medan en kur pågår. Däremellan kan du vara hemma men du behöver bli inlagd på sjukhuset om du får en infektion.

Du behöver annan behandling samtidigt

Du behöver så kallad understödjande behandling för att klara den intensiva behandlingen med cytostatika. Några exempel på sådan understödjande behandling är:

  • Läkemedel som förebygger illamående och infektioner.
  • Blodtransfusioner om du har låga blodvärden.
  • Antibiotika om du får infektioner.
  • Näringsdropp om du får svårt att äta.

Besök

Veckorna efter den första, intensiva behandlingen kan kännas jobbiga. Du kan behöva blodtransfusioner nästan varje dag. Kanske behöver du vårdas i isoleringsrum för att skyddas mot infektioner.

Du som är närstående eller vän kan hälsa på även om den som är sjuk vårdas i isoleringsrum. Besöken kan göra det lättare för den som är sjuk att orka med sjukhusvistelsen. Det är viktigt att du som hälsar på följer de särskilda rutiner som gäller på sjukhuset för bland annat handhygien och mat. Vänta med besöket om du är förkyld eller har någon annan infektion.

Stamcellstransplantation

Du kan behöva en stamcellstransplantation om risken är stor att du ska få ett återfall. Behandlingen brukar ta fyra till fem veckor. Under den tiden är du inlagd på sjukhus. Kroppen måste vara tillräckligt stark för att klara den påfrestning som en stamcellstransplantation innebär. Det är också stor risk för komplikationer, både under tiden på sjukhuset och de närmaste månaderna efter stamcellstransplantationen. Därför är det inte säkert att du kan få behandlingen.

Om cancern kommer tillbaka

Det kan gå att få behandling igen om sjukdomen kommer tillbaka. Vilken behandling du kan få beror bland annat på vilken typ av leukemi du har, vilken behandling du har fått tidigare och hur mycket din kropp kan orka med.

Behandling som lindrar symtomen

Det enda som kan bota akut leukemi är intensiv behandling. Men ibland är det alltför stora risker med en sådan behandling. Det beror på hur du mår och om kroppen orkar. Ibland är det bättre att avstå från den mycket krävande behandlingen och i stället få behandling som minskar sjukdomssymtomen, även om du inte kan bli av med sjukdomen. Det kallas palliativ behandling. Då kan du till exempel få cytostatika i lägre doser, blodtransfusioner och behandling mot infektioner.

Behandling av kronisk lymfatisk leukemi, KLL

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, kan yttra sig på olika sätt. Några personer har symtom redan när sjukdomen upptäcks. Då behövs behandling direkt. Men många är utan symtom. Då behövs ingen behandling men du får gå på regelbundna kontroller och lämna blodprover några gånger om året. På det viset kan läkaren följa hur sjukdomen utvecklas och avgöra när du behöver börja få behandling.

Cytostatika och monoklonala antikroppar

Det finns många olika läkemedel mot KLL. Det är vanligt att cytostatika kombineras med läkemedel som kallas monoklonala antikroppar. Det är en form av målriktade läkemedel. Det betyder att de söker upp och fäster sig på cancerceller så att cancercellerna bryts ner och dör. Du kan få monoklonala antikroppar som dropp eller som sprutor. Behandlingen tar inte bort sjukdomen men kan göra att du blir besvärsfri i flera år.

I början av behandlingen med monoklonala antikroppar kan du få lite feber, frossa, muskelvärk eller hjärtklappning. Cytostatika kan bland annat göra så att du blir illamående. Det finns läkemedel som kan göra att du slipper biverkningar.

Du kan få infektioner efter behandling med monoklonala antikroppar, men det är ganska ovanligt och behandling finns att få.

Andra läkemedelsbehandlingar

Det finns läkemedel som innehåller små molekyler. De blockerar cancercellernas signalvägar. Behandlingen kan användas som alternativ till cytostatika. Man kan få små molekyler som enda behandling eller i kombination med till exempel monoklonala antikroppar.  

Om du får symtom igen

Du kan få behandling igen om symtomen kommer tillbaka. Kontakta en läkare så fort som möjligt om du får besvär som du tror kan ha med leukemin att göra. Det gäller både om behandlingen är avslutad och om den fortfarande pågår. Kontakta en vårdcentral om besvären kommer när det har gått lång tid efter behandlingen och du inte längre har kontakt med en särskild läkare.

Behandling av kronisk myeloisk leukemi, KML

Tyrosinkinashämmare

Kronisk myeloisk leukemi, KML innebär att det har uppstått en speciell förändring i cellkärnan i celler i benmärgen. Förändringen kallas Philadelphiakromosomen. Kromosomen innehåller koden för ett protein som gör att leukemiceller kan bildas. Proteinet heter tyrosinkinas. Det kan blockeras med läkemedel som kallas  tyrosinkinashämmare, TKI. Det finns olika tyrosinkinashämmare. Du tar dem som tabletter varje dag.

Du kan behöva förberedande behandling innan du börjar ta tyrosinkinashämmare. Du kan till exempel få tabletter med mild cytostatika om du har mycket vita blodkroppar i blodet.

Behandlingen varar hela livet

Målet med behandlingen är att kraftigt minska mängden leukemiceller och att hindra sjukdomen från att övergå i en allvarligare form, som kan påminna om akut leukemi. Behandlingen med tyrosinkinashämmare innebär för de flesta att de kan leva nästan som vanligt utan besvär av sjukdomen eller behandlingen. Men man kan oftast inte sluta med behandlingen eftersom sjukdomen kan förvärras då.

Tyrosinkinashämmare kan göra att du får sänkta blodvärden, svullnader eller att du mår illa. Det finns flera olika sorters tyrosinkinashämmare och du kan därför oftast få en sort som fungerar bra för dig.

Stamcellstransplantation behövs ibland

Det är sällsynt, men ibland hjälper inte tyrosinkinashämmare. Då kan du behöva en stamcellstransplantation. Det kan göra att du blir av med cancern helt och hållet. Behandlingen brukar ta fyra till fem veckor. Under den tiden är du inlagd på sjukhus. Kroppen måste vara tillräckligt stark för att klara den påfrestning som en stamcellstransplantation innebär. Det är också stor risk för komplikationer, både under tiden på sjukhuset och de närmaste månaderna efter stamcellstransplantationen. Därför är det inte säkert att du kan få behandlingen.

Då kan det vara bättre att få behandling som lindrar symtomen. Det kallas palliativ behandling. Du kan till exempel få cytostatika i lägre doser, blodtransfusioner och behandling mot infektioner.

Graviditet och amning

Behandlingen kan påverka fertiliteten, till exempel om du har fått cytostatika eller om du har fått en stamcellstransplantation. Prata med din läkare före behandlingen om du vill frysa in spermier eller träffa en gynekolog för att diskutera vilka andra möjligheter som kan finnas.

Läs mer i artikeln Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Även om fertiliteten är nedsatt, är det bra om du skyddar dig mot graviditet medan du får behandling mot cancer eftersom behandlingen kan vara skadlig för ett foster. Efter att behandlingen är avslutad är det bra om det går en tid innan du försöker bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet. Rådgör med din läkare.

Du behöver göra uppehåll i behandlingen om du har KML och vill bli gravid. Då får du gå på tätare läkarkontroller och börja med behandlingen igen så snart det är lämpligt. Ibland går det att använda andra läkemedel under tiden. Om du har KML och vill använda dina spermier i en graviditet kan det gå utan att du behöver göra uppehåll i behandlingen. Det beror på vilken behandling du får. Rådgör med din läkare.

Rådgör också med din läkare om du har leukemi och vill amma.

Du får vara med och påverka

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som blir bäst för dig.

Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du kan ha rätt till tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.


Det börjar bli allt vanligare att den som har en cancersjukdom får en så kallad vårdplan. Av vårdplanen ska det framgå vad som gäller för just dig, bland annat


Av xenia alpkut - 25 december 2016 19:00

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Leukemi/


Leukemi är ett samlingsnamn för flera olika cancersjukdomar i benmärgen där blodet bildas. Vilken behandling du får och hur det kommer att gå beror bland annat på vilken leukemi du har. Allt fler som får leukemi kan få behandling som tar bort sjukdomen eller gör så att det går att leva ett bra liv länge.

Olika former av leukemi

Leukemi är cancer i de celler som ska bli olika blodkroppar. Leukemierna delas in i lymfatiska och myeloiska leukemier, beroende på vilka celler som är sjuka.

Leukemi delas också in i akuta och kroniska leukemier beroende på hur snabbt sjukdomen utvecklas. Kronisk leukemi är vanligare än akut leukemi. Men totalt sett är leukemi ganska ovanligt.

Det finns ytterligare några leukemier som inte passar in i någon av indelningarna. De beskriver vi inte i den här texten.

Akuta leukemier: ALL och AML

Akut lymfatisk leukemi, ALL, är vanligare hos barn. Akut myeloisk leukemi, AML, är vanligare hos vuxna. Ju yngre du är desto större chans är det att bli av med en akut leukemi. Allra mest verksam är behandlingen för barn med ALL, där över 80 procent blir av med sjukdomen. Chansen att bli av med sjukdomen är mindre hos vuxna och minskar med stigande ålder. En orsak är att de sjuka cellerna då har en karaktär som gör dem svårare att behandla.

Här kan du läsa mer om leukemi hos barn.

Det är viktigt att få vård snabbt om du har fått en akut leukemi.

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL

Den vanligaste leukemiformen hos vuxna är kronisk lymfatisk leukemi, KLL. Sjukdomen är också en form av lymfkörtelcancer. Sjukdomen upptäcks ofta utan att man har några symtom, till exempel i samband med en hälsokontroll. Sjukdomen går för det mesta inte att bli av med. Du får behandling när du har besvär. När du inte har besvär går du på regelbundna kontroller.

Kronisk myeloisk leukemi, KML

Kronisk myeloisk leukemi, KML, utvecklas oftast långsamt. Målet med behandlingen är att förhindra att sjukdomen övergår i mer akuta faser.  Sjukdomen går för det mesta inte att bli av med. Ofta kan man leva som vanligt, trots sjukdomen och behandlingen.

Symtom

Du kan ha något eller flera av de här besvären om du har leukemi:

  • Du kan känna dig trött och andfådd.
  • Du kan ha en infektion som inte går över.
  • Du får blåmärken och har lätt för att blöda fast du inte har gjort dig illa.
  • Du har feber som inte går över.
  • Du svettas, särskilt på natten.
  • Du tappar vikt, utan att du har ändrat vanor.
  • Du har ont i leder och skelett.
  • Du har svullna lymfkörtlar.
  • Du har svullen mjälte vilket kan kännas som en tyngd i magen eller göra att du blir mätt fort när du äter.

Besvären kommer ofta hastigt om du har akut leukemi och långsammare om du har kronisk leukemi. Symtomen kan också bero på många andra saker än leukemi.


Av xenia alpkut - 25 december 2016 18:30

 

Freja Östergren Löthén var tio år när hon drabbades av leukemi.

Utöver den tuffa behandlingen upplevde hon ibland att det var svårt att hantera omgivningens reaktioner.

– När personer kom fram och oroade sig för hur det skulle gå smittade det ju av sig på mig, berättar hon.


Freja Östergren Löthén hade precis börjat vårterminen i årskurs fyra. Hon hade ont i kroppen och var ovanligt trött. I ett rum på Sachsska barnsjukhuset i Stockholm väntade hon på att få resultatet av ett benmärgsprov läkarna tagit. Cancer förklarade de. Akut lymfatisk leukemi.

– Det enda jag minns att jag tänkte var att jag kommer att tappa håret, säger Freja som i dag är 13 år gammal.

Läkaren frågade om hon hade något hon undrade över, och Freja frågade just om håret.

– Då sa läkaren att det inte alls var säkert att jag skulle tappa det eftersom de ju har så bra mediciner nu för tiden.
Men Freja visste redan att hon skulle tappa håret.

– Jag ville bara få det bekräftat för att hinna förbereda mig så jag inte skulle bli så ledsen, förklarar hon.

Freja säger att hon aldrig har hört talas om någon med leukemi som inte tappat håret av cellgiftsbehandling, och att hon tycker att det är viktigt att de barn som drabbas av cancer får veta sanningen.
– Om läkarna inte säger som det är rakt ut så blir man ju bara ännu mer orolig.


”Cancer är sjukt farligt”

Behandlingen med cellgifter och blod- och trombocyttransfusioner inleddes kort efter att Freja fått diagnosen. Några veckor senare föll håret av.


– Vi hade köpt en peruk med långt blont hår som jag skulle ha då eftersom det var det jag hade innan, berättar Freja.

Men hon använde aldrig peruken utan köpte hattar istället.

– Jag älskar hattar så jag valde att ta på mig det, säger hon.

Frejas mål var att fortsätta leva ett så vanligt liv som möjligt, trots cancern och den tuffa behandlingen.

– Jag gick i skolan några dagar varje vecka när jag inte var på behandling och det var skönt. Där fanns mitt vanliga liv och kompisarna.

Att möta omgivningens reaktioner på att hon hade cancer var dock tufft ibland. Freja säger att det är viktigt att alla förstår att cancer är sjukt farligt, men att hon hade velat bli behandlad precis som innan.

– Vissa gjorde en så stor grej av att jag hade cancer och det gjorde bara att jag kände mig ännu mer sjuk, berättar hon.
Freja tycker dock att hennes nära vänner gjorde precis rätt.

– De var som vanligt och behandlade mig som innan jag blev sjuk.


Hon säger att de träffades de dagar när hon mådde bättre och att de gjorde vardagliga saker ihop.

Komplikationer efter behandlingen

Av de barn som drabbas av akut lymfatisk leukemi i dag överlever runt nio av tio barn. För Freja fungerade behandlingen som planerat och hon kunde avsluta den i somras. Hon behöver dock fortfarande sjukvård för komplikationer av cancerbehandlingen, benskörhet, som orsakat flera benbrott.

– Jag idrottade mycket förut och det kan jag inte göra det längre, berättar hon.

Just nu innebär att springa, hoppa eller bära tungt en för stor risk för Frejas kropp.

– Jag har fått flera kotkompressioner i ryggen, att ryggkotorna pressats ihop. Det kommer inte att gå tillbaka men jag äter medicin mot benskörheten och går på sjukgymnastik, berättar hon.

I dag går hon i sjuan och vill bli läkare och forskare när hon blir stor. Redan nu kan hon väldigt mycket om cancer, mer än något trettonårigt barn borde behöva.

– Förut ville jag forska på hur man botar cancer men nu har jag ändrat mig och vill ta reda på varför barn drabbas av cancer, berättar hon.


– Om vi tar reda på varför cancer uppstår kan vi förhindra det innan barn blir sjuka och behöver behandling och det är ju bättre.

Freja är glad för att cancerforskningen går framåt men tycker att det är hemskt att bara är tre av fyra barn som får en cancerdiagnos botas.


– Det är synd att alla de där barnen ska behöva mista sina liv. Att de aldrig får chansen att bli stora och uppleva sina drömmar.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K4GK6/freja-jag-ville-bara-hora-sanningen

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< December 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se