Alla inlägg den 5 januari 2017

Av xenia alpkut - 5 januari 2017 16:57

 

Svensk films mest älskade senior är tillbaka: I ”Hundraåringen som smet från notan och försvann” återvänder Allan Karlsson i en ny fartfylld skröna. Men uppföljaren till en av de mest framgångsrika svenska filmerna någonsin var nära att inte bli av: ”Jag hade lovat mig själv att aldrig göra en uppföljare”, säger Robert Gustafsson.

Miljonpublik, Oscarsnominering och biopublikens pris på Guldbaggegalan 2014: Det kommer inte som en överraskning att ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” nu får en uppföljare. Den enda personen som är uppriktigt förvånad tycks vara huvudpersonen själv: Robert Gustafsson hade lovat sig själv att det aldrig skulle hända.

– Min första reaktion när Felix (Herngren) ringde var ett blankt nej. Jag tänkte ”aldrig mer” efter första filmen. Fem och en halv timme i sminket varje dag, fruktansvärt jobbiga inspelningar, det blir nej, berättar Robert Gustafsson för Kulturnyheterna.

Svimmar i värmen

Men regissörsbröderna Måns och Felix Herngren fortsätter ringa, och till slut övertalas komikern till ett möte med bröderna och Jonas Jonasson, författaren till filmens bästsäljande förlaga. Den 51-årige komikern förbereder ett rungande nej, för som han säger: ”Hur många uppföljare blir bättre än originalet?”.

– Jag blev faktiskt lite besviken. Jag satt där redo för att säga nej, och så börjar jag plötsligt tycka att ”det här är ju en riktigt bra berättelse”, säger Robert Gustafsson och skakar på huvudet.

Så sitter han plötsligt där igen, fem och en halv timme varje dag, och sminkas till den 50 år äldre krutgubben Allan Karlsson. Inspelningarna blir som han väntade sig.

– 38,5 grader i skuggan på landsbygden utanför Budapest – det var ingen hit. Jag svimmade flera gånger och fick sitta i en bil med ac:n på max mellan tagningarna för att kvickna till. Till slut fick vi skalpera Allan: klippa upp toppen av masken så att luften kunde komma ut, säger Robert Gustafsson.

Får hundraårskris

I den första filmen rymmer Allan Karlsson från sitt ålderdomshem på sin hundraårsdag, och ger sig ut på en roadtrip genom den svenska landsbygden. På vägen stjäl han 50 miljoner i kontanter, duckar torpeder och flyr till Bali med en elefant – samtidigt som han berättar om sitt liv där han snubblat in i historiska figurer som Franco och Stalin och uppfunnit atombomben i förbifarten.


Uppföljaren ”Hundraettåringen som smet från notan och försvann” jobbar i samma anda. En riktig skröna, förklarar David Wiberg, som återvänder i rollen som den neurotiske evighetsstudenten Benny.

– Allan har receptet på en läsk som är så god att den kan ta över hela läskmarknaden. Det blir starten på en hisnande jakt med historiska tillbakablickar: Det visar sig att läsken låg till grund för hela kalla kriget, att kärnvapenanläggningarna i själva verket var läskfabriker som tävlade mot varandra, säger David Wiberg.

Felix Herngren har sagt att uppföljare alltid gör misstaget att försöka göra samma sak om originalet. Vad skiljer den nya filmen från ”Hundraåringen”?

– I den första filmen tar Allan livet som det kommer, inget berör honom. Nu har han fyllt 101, och det händer något när man vet att man snart ska dö: Allan gör upp med sitt liv, är mer närvarande - och får göra sin sexdebut vid 101 års ålder, säger Robert Gustafsson

En komedi om en hundraårskris?

– Haha, ja, det är faktiskt en hundraårskris, och kanske första gången det skildras på film?

Har det fått dig att fundera över ditt eget åldrande?

– När man somnar under maskeringen, slår upp ögonen och plötsligt har åldrats 50 år. Det är klart det händer saker i en då - kommer jag se ut såhär?, säger Robert Gustafsson.

– Jag tror att det är universell skräck, oron för att åldras och få begränsningar i livet. Samtidigt kan jag tycka att det finnas något befriande i ålderdomen, hur roligt man skulle kunna ha det! Ska jag hoppa bungy jump och ta droger idag? Visst, varför inte?

Drift med svenskt lagom

Den första filmen var på samma gång en drift med – och en kärleksförklaring till – Sverige och svenskheten. Askgrå administration, polis och politiker får sig en känga (”Man sitter hellre på kåken än på ett ålderdomshem”), medan landsbygd, småstad och vanligt folk ges ett romantiskt skimmer (”Obygden är underskattad”). Vad är det med Jonas Jonassons rövarstråt genom den svenska självbilden som talar till så många?


– Jag upplever att berättelsen någonstans handlar om att ta till vara på livet. Många vill nog vara Allan Karlsson och ta allt med en klackspark, men i själva verket är man mer som den orolige Benny. Filmerna är en kärleksfull spark i baken på den svenska oron – det reder sig nog, säger David Wiberg.

http://www.svt.se/kultur/film/hundraettaringen

ANNONS
Av xenia alpkut - 5 januari 2017 15:09

 


Luftföroreningar är gaser och partiklar i luften som har en negativ påverkan på människa och miljö. Till de viktigaste luftföroreningarna räknas kväveoxider (NOX, ett samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid), aerosoler (små partiklar), polyaromatiska kolväten (PAH), svaveldioxid och marknära ozon. I förbränningshänseende förekommer även så kallade PM, det vill säga luftburna partiklar. Dessa partiklar kan ha olika storlek och således olika farlighet vid inandning.

Orsaker till luftföroreningar är bland annat industriell tillverkning, avgaser från fordon samt förbränning av kol och trä.[1]

Globalt dör fler än 5,5 miljoner människor varje år av sjukdomar relaterade till luftföroreningar, vilket är fler än de som dör av undernäring, fetma och droger.[2] Majoriteten av de som dör av luftföroreningar drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Luftföroreningar är den fjärde största riskfaktorn för att dö och den överlägset största miljöfaktorn för sjukdom. Att minska luftföroreningar är ett effektivt sätt att förbättra folkhälsan. Kina och Indien står tillsammans för 55 procent av de globala dödstalen relaterade till luftföroreningar. 2016 bodde fler än 85 procent av världens befolkning i områden där Världshälsoorganisationens Air Quality Guideline överskreds.[1] 

Luftföroreningar är gaser och partiklar i luften som har en negativ påverkan på människa och miljö. Till de viktigaste luftföroreningarna räknas kväveoxider (NOX, ett samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid), aerosoler (små partiklar), polyaromatiska kolväten (PAH), svaveldioxid och marknära ozon. I förbränningshänseende förekommer även så kallade PM, det vill säga luftburna partiklar. Dessa partiklar kan ha olika storlek och således olika farlighet vid inandning.

Orsaker till luftföroreningar är bland annat industriell tillverkning, avgaser från fordon samt förbränning av kol och trä.[1]


Globalt dör fler än 5,5 miljoner människor varje år av sjukdomar relaterade till luftföroreningar, vilket är fler än de som dör av undernäring, fetma och droger.[2] Majoriteten av de som dör av luftföroreningar drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Luftföroreningar är den fjärde största riskfaktorn för att dö och den överlägset största miljöfaktorn för sjukdom. Att minska luftföroreningar är ett effektivt sätt att förbättra folkhälsan. Kina och Indien står tillsammans för 55 procent av de globala dödstalen relaterade till luftföroreningar. 2016 bodde fler än 85 procent av världens befolkning i områden där Världshälsoorganisationens Air Quality Guideline överskreds.[1]

 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Luftföroreningar

ANNONS
Av xenia alpkut - 5 januari 2017 15:00


   

Madagaskar, formellt Republiken Madagaskar, är en stat belägen på ön Madagaskar i Indiska oceanen, öster om södra Afrika.

Ön är till ytan världens fjärde största. Från norr till söder är den 1570 km, nästan exakt lika lång som Sverige, och från öster till väster 569 km. Madagaskar gör anspråk på Îles Éparses-öarna, Bassas da India, Europa, Glorieusesöarna, Tromelin och Juan de Nova, som samtliga administreras av Frankrike. Med sitt läge utanför Afrikas sydostkust skiljer sig Madagaskar tydligt från det afrikanska fastlandet såväl genom sitt naturliv, sitt kulturliv, sina folk, sina språk som sitt förflutna. I de centrala och östra delarna bor folket merina, eller hova, som kom till ön för 2 000 år sedan från de öar vi idag kallar Indonesien. På 1800-talet härskade merinafolket över en stor del av ön med Antananarivo som huvudstad. 1896 blev landet en fransk koloni fram till självständigheten 1960. En tid av blodiga uppror följde. Från 1975 var Madagaskar en socialistiskt inriktad enpartistat med band till Sovjetunionen. Sedan 1991 försöker man aktivt införa ett demokratiskt flerpartisystem. 1997 och 2002 genomfördes demokratiska val men efter statskuppen 2009 är läget i landet åter oroligt. Landet leds för närvarande av en interimistisk övergångsregering bestående bland annat av kuppmakarna och delar av den förra oppositionen[1].


Historia


Madagaskar har varit bebott relativt kort tid, sedan någon gång mellan 200-talet och 500-talet e.Kr Ungefär samtidigt anlände sjöfarare från Sydostasien (den indonesiska övärlden) och bantufolk från det afrikanska fastlandet. I inhemsk, muntlig historisk litteratur nämns dock ett tidigare folk kallat Mikea.

På 700-talet anlade arabiska sjöfarare handelsstationer längs öns nordvästra kust. Det är också från araberna vi har de tidigaste skriftliga källorna om öns historia. Så småningom började öns olika kungadömen upprätta handelsförbindelser med stadsstaterna Sofala, Kilwa, Mombasa och Zanzibarswahilikusten. Sakalavariket var länge det mäktigaste av dessa kunga- och hövdingadömen.

År 1500 anlände det första portugisiska skeppet, under Diogo Dias, till ön, men portugiserna gjorde aldrig några kolonisationsförsök där. Holländarna försökte i slutet av 1500-talet kolonisera öarna, men misslyckades. 1642 proklamerade Ludvig XIII Madagaskar som en fransk besittning, men några kolonisationsförsök förekom dock inte förrän 1882.[2]


Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet var ön ökänd för sina pirater. Utöver Saklavariket på västra ön blomstrade under den här perioden betsimisarakafolket i öster och det lilla kungadömet Merina i de otillgängliga centrala delarna av ön.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Madagaskar

Av xenia alpkut - 5 januari 2017 10:15

 


http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/r2Ryw/nar-inte-riktigt-upp-till-samma-niva-som-hundraaringen


Uppföljaren till ”Hundraåringen…” är ytterst trogen känslan, stämningarna och humorn från första filmen.
Men trots allt från en mycket publikfriande apa, till att 101-åringen Allan Karlsson hamnar i säng med en kvinna, når den bara stundtals upp till samma nivå.

 

Bör nog kanske börja med att göra en rejäl pudel. Så här skrev jag om förra filmen:
Boken ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” blev ett fenomen. Högst tveksamt om filmen blir det. Det är välgjord underhållning som puttrar på lagom trivsamt i knappt två timmar. Varken mer eller mindre.
Såg om filmen i helgen och har inte ändrat åsikt som helhet.
Det jag tyckte var bra för tre år sedan - skådespelarna med Robert Gustafsson i spetsen, valet av spelplatser, kläder, scenografi, de oftast mycket roliga återblickarna i Allan Karlssons liv och hans hela tiden slagfärdiga repliker - kändes nu ännu roligare. Medan det jag var negativ till - berättelsen i nutid, med konfrontationerna med snudd på världens töntigaste kriminella gäng - kändes ännu tramsigare.
Borde också ännu kraftigare ha betonat hur bra Matti Byes cirkusliknande musik är, den skapar en positiv stämning på ett oslagbart sätt.
Men jag fick väldigt fel om filmens genomslagskraft. Över 1,5 miljoner besökare. Stor publiksuccé även utomlands. Välförtjänt Oscarsnominering till Love Larsson och Eva von Bahr för Robert Gustafssons mask.
Puttrar på lagom trivsamt i knappt två timmar är dock en rätt bra beskrivning på uppföljaren.
Som börjar på Bali. Allan Karlsson fyller 101 år. Verkar rätt nöjd med att bara ta det lugnt och ta en grogg. Har nästan blivit något av en mysalkis på gamla dagar. Med på Bali är fortfarande Julius (Iwar Wiklander), Gäddan (Jens Hultén), som efter händelserna i förra filmen nu är en glad trubadur med minnesförlust, Benny (David Wiberg) och hans gravida flickvän (Shima Niavarani). Gunillas (Mia Skäringer) frånvaro förklaras snabbt och effektivt.
Genom hela filmen rullar sedan historien om den enormt goda läskedrycken Folksodan som Allan Karlsson var med om att skapa av en slump. Både ryssar och amerikaner insåg att dess popularitet skulle vida överstiga Coca Colans och vi får följa historien under kalla krigets dagar när Leonid Brezjnev och Richard M. Nixon styrde stormakterna och i nutid när man försöker hitta receptet och dra igång tillverkningen igen.
En intrig snudd på så töntig att den hade platsat i en Åsa-Nisse-film från 1960-talet, men som regissörerna Felix och Måns Herngren ändå får snurr på.
En liten apa från Bali stjäl många scener. Att Allan Karlsson skulle börja flirta och hamna i säng med kvinnor, är också en oväntad utveckling. Ralph Carlssons polis har fått en större roll, en kul drift med både svenska polisen och svensk småstadsmentalitet.
Men både Allan Karlssons dräpande repliker och återblickarna i hans förflutna är tyvärr färre.
Att ”Hundraettåringen…” slinker ned rätt lätt, handlar mer om att man har lärt känna och trivs i dessa personers sällskap, än att det alltid är så roligt.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Januari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se