Alla inlägg den 10 januari 2017

Av xenia alpkut - 10 januari 2017 13:00

 


En vuxen människas skelett består av 206 till 220 ben, beroende på hur man räknar.[2] De längsta och tyngsta benen är lårbenen; det minsta är stigbygeln i örat. Skelettet utgör runt 18 procent av kroppsvikten.Ett nyfött barn har ca 300 ben i kroppen, en del av dem växer sedan samman under uppväxten [2]


Uppbyggnad

En vuxen människa har drygt 206 ben. En fullvuxen människa har under sin uppväxt utvecklat omkring 350 ben, varav flera har vuxit ihop under den mänskliga utvecklingen från tidig ålder.

En naturlig variation finns exempelvis med avseende på de så kallade sesamben som kan sitta inuti senor. Dessutom beror antalet på hur man räknar. Antalet ben minskar med åldern. Skallbenen är inte helt ihopväxta vid födseln (se fontanell). Bäckenet kan räknas som ett, tre, fem, sex eller till och med åtta ben(delar). Några människor har extra revben och andra saknar ett revben. Hos en nyfödd människa kan kroppen fortfarande ha upp till 300 enskilda ben, varav de flesta växer ihop under de första levnadsåren.


Den centrala axeln i skelettet är ryggraden. Den bildar tillsammans med kraniet, revbenen och bröstbenet axialskelettet. Till detta är extremitetsskelettet fästat: I första ledet skulder- och bäckengördlarna som utgör stöd för armar och ben.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Människans_skelett

ANNONS
Av xenia alpkut - 10 januari 2017 11:30


 

Kvinnas skelett

 

Skelettet (av grekiska: skeletos. förtorkad kropp,[1] på latin ossa) är en stödstruktur hos en- eller flercelliga djur, som är nödvändigt både för struktur och rörelseförmåga.[1] Skelett delas vanligen in i tre typer - yttre skelett eller exoskelett, inre skelett eller endoskelett, och hydrostatiskt skelett bestående av vätskefyllda kammare.


Exoskelett finns hos många insekter och hos kräftdjur. Alla leddjur har exoskelett under åtminstone någon del av sin livstid. Ett sådant bildar ett skyddande skal runt sin bärare. Endoskelett har de flesta vertebrater, och är bestående av benvävnad som är mineraliserad med bland annat kalk och kisel. Hos andra arter, såsom broskfiskar, kan endoskelettet bestå av brosk. De djur som har brosk istället för benvävnad är till exempel hajar och rockor.



Hydrostatiska skelett bestående av vätskefyllda kammare hittas exempelvis hos nässeldjuren. Detta är en typ av skelett skilt från de andra typerna, då den saknar hårda stödjande strukturer. Hos växter finns ibland liknande strukturer men då talar man istället om stödjevävnad.[1] Strukturelement inne i en cell benämns cellskelett eller cytoskelett. 

 

Mjuka skelett 


Vissa djurarter, som nässeldjur och ringmaskar, har ett hydrostatiskt skelett bestående av hålrum inuti kroppen som är fyllda med vätska. Denna vätskas tryck gör att kroppen hålls stabil och att djuret kan röra på sig. Muskulaturen är anpassad för att detta skall fungera, hos de djur som brukar detta. Rörelser möjliggörs genom konstant volym, som gör att kroppen ändrar bredd och längd när muskulaturen ändrar status. Vissa djur, som de i bläckfiskars armar och däggdjurs tungor, är hydrostatiska skelett med rörelsemöjligheter. Dessa kallas för muskulära hydrostater.[1]


Många flercelliga djur har ett skelett som är uppbyggt av hård vävnad. Dessa delas upp i yttre skelett, som finns på kroppsytan, och inre skelett. Många blötdjur har ett skyddande yttre skelett som är musklernas fäste. I manteln utsöndras detta av huden, och består av de förstärkta proteinerna periostracum som är sammansatta till ett skyddande lager, under detta kristaller av kalciumkarbonater och proteiner. Det innersta laget innehåller också kalciumkarbonat (pärlemor som växer i takt med djuret.[1]


https://sv.wikipedia.org/wiki/Skelett

ANNONS
Av xenia alpkut - 10 januari 2017 11:15

Återvinning innebär tillvaratagande av material från avfall. Återvinning är i allmänhet en föredragen metod när det gäller att behandla avfall. I snäv bemärkelse avses med återvinning substansåtervinning, vilket innebär att jungfruligt (nyproducerat) material ersätts med insamlat använt material. Ibland talas även om energiåtervinning, varvid vissa former av förbränning må komma att klassificeras som återvinning. I Sverige återvinns eller förbränns nästan allt avfall och endast en mycket liten del slängs på soptipp.

Aluminium, glas, kartong, papper och plast är exempel på material som kan återvinnas. De olika typerna av material kallas fraktioner.

Ytterligare exempel på återvinning är förorenade jordmassor och tjärasfalt som efter behandlingsåtgärder blir renade och återvunna. De är då lämpliga att åter användas i anläggningsprojekt när exempelvis hus och vägar ska byggas. Se även marksanering.


Även överflödig värme från industrier tas om hand och blir fjärrvärme.

 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Återvinning

Av xenia alpkut - 10 januari 2017 10:59

Trots alla larm om stölder och bedrägerier mot äldre märker polisen nu ett trendbrott när det gäller denna brottstyp. För första gången på flera år minskar antalet anmälningar markant, det visar siffror som TV4Nyheterna tagit del av. Men fortfarande avstår många gamla från att anmäla.


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Januari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se