Alla inlägg den 28 februari 2017

Av xenia alpkut - 28 februari 2017 15:11

           

Tvåbarnsmamman: Vi vuxna måste orka stå emot

DEBATT. Den vita döden.
Nej jag menar inte kokain, det är sockret vi måste kämpa emot.

Året var 2009 och vårt första barn föddes.
Vi var på 50-års kalas om jag inte minns fel med släkten, dottern var nio månader gammal. De ville ge henne bullar och kakor men jag sa nej.
”Det är ju mat”, sa de.
Mat? När blev tårta, bullar, kakor och andra godsaker mat, undrade jag och stod på mej.
När hon tre månader senare var hos våra grannar så gav de henne en glass. En glass! Jag kokade inombords.
Hon skulle inte lära sej att äta socker så tidigt, aldrig i livet!



Hon växte upp till en mycket aktiv liten tjej som älskade att äta löv och träd som hon kallade det. Spenat och broccoli alltså.
Lillasyster föddes 2012 och i takt med att tvättberget växte, sömnbristen likaså så smög sej sockret in i vårt kylskåp.
Du vet filmen Frost, den har väl ingen lyckats missa. Kidsen älskar Frost!
Man kan köpa små söta yoghurtar med Frostmotiv. Såklart ungarna vill äta det.
”Snääääälllllllaaaaaa mamma kan jag få Elsayoghujt...”(tindrande ögon). Äh lite yoghurt med en magisk isgalen drottning på kan väl aldrig skada … eller?
De är smarta företagen och vi föräldrar orkar inte alltid stå emot.
Jag klandrar ingen, verkligen inte.


I somras blev lillasyster nu fyra år gammal sjuk. Riktigt sjuk, inflammation i blodkärlen och vi var oroliga.
Det beror inte på sockret men tänk om hon ätit mer näringsrik mat då hade hennes immunförsvar varit starkare och hon hade kanske inte blivit sjuk?
Vi sa till varandra att storasyster antagligen aldrig skulle drabbas av nåt liknande för hon äter mycket bättre mat.
Hon äter allt vi ger henne, grönsaker, fisk, skaldjur, fågel, vilt. Vill smaka på allt.
Lillasyster gillar i stället allt som är vitt.
Mjölk, mjöl och socker. Pannkakor med sylt och grädde, glass, kakor, risifrutti, Elsayoghurt, pasta – och så ketchup givetvis.
Trött efter förskolan frågar hon efter kakor, bullar, glass och ärligt talat en liten glass gör väl ingen skada … eller?
”Hon älskar inte potatis”, som hon säger och det går så långt att vi ibland ger upp och lagar annan mat till henne bara för att hon ska äta.
Ingen bra idé.
Nu vet hon att om hon inte äter maten så får hon kanske pasta i stället eller risifrutti om hon har tur. Men hon vet med säkerhet att yoghurt och müsli finns alltid som sista utväg och det är ju mycket godare än potatis.



En dag frågar hon efter godis och jag säger nej. Hon blir helt förstörd och hulkgråter fram: ”Det känns som om jag aldjig mer kommer få godis”.
Då går hissen hela vägen upp, hon är ju sockerberoende så det bara sjunger om det och det är mitt fel!
Va fan håller vi på med!
Nu är det slut på kakor och bullar som mellanmål. Ingen glass efter förskolan.

Några dagar senare ser jag på dokumentären Ditt sockersöta barn och jag får en örfil, BAAM rätt i ansiktet.
Man får se en vanlig snubbe som får gå på förskolan, göra det barnen gör och äta samma mat fast gånger 2,5. Så mycket mer förbrukar en vuxen än ett barn.
I en vecka ska han leva och äta som ett barn. En dag är de på badhuset och han får 2,5 glass som motsvarar 1 glass som barnen får.
Han beskriver hur han mår, hans humörsvängningar, tröttheten.
Det där är ju lillasyster, hon är väldens gladaste eller argaste. Humöret skiftar kraftigt och hon kan bryta ihop för allt möjligt.
Nu åker även risifruttin, söta drycker och Elsa ut. Hon får ha hur mycket jävla ismagi hon vill, nu har hon trollat färdigt hemma hos familjen Larsson.
Vet du hur mycket socker det är i en risifrutti?
Elva sockerbitar! Elva!
Ta det gånger 2,5...


Det tar två dagar, sen är hon som en annan tjej.
Hon äter potatis, grönsaker och den mat vi andra äter med god aptit.
Nästan varje dag säger hon: ”Åh det häj äj den godaste maten jag ätit!”
Vi vågar knappt titta på henne, hur hon slevar in maten och skrapar rent tallriken.
Det är som att hon fått nya smaklökar.
Humörsvängningarna är borta, hon är piggare, mer aktiv, somnar lättare och sover bra hela natten.
Så skönt för alla i familjen.

Men hur blev det såhär?
En sak är säker, det är inte barnens fel. De har inte valt detta. Det är vi vuxna som måste stå emot Elsa som ropar från kyldisken. Som måste väga säga till svärmor att det inte är nån bra ide att ge godis till ettåringar.
Diabets ökar lavinartat, sockersjuka hette det förr … finns en anledning till det.
Visste du förresten att forskare sett att cancerceller suger åt sej socker och jäser?
Barnen är det bästa vi har, det är våran uppgift att ge de en bra start i livet med bra mat och en jäkla massa kärlek.
Älskar du dina nära och kära, ge dem en kram, en blomma men snälla skit i sockret.
Men vänta, nu ska vi inte gå till överdrift för lite lördagsgodis kan väl inte göra nån skada – eller?



Anna Larsson, tvåbarnsmamma

ANNONS
Av xenia alpkut - 28 februari 2017 00:00


 


 

Amalgam är en blandning av metaller som bildas vid reaktion mellan kvicksilver och någon annan metall. I dagligt tal syftar man på silveramalgam (tandamalgam) som i Sverige är förbjudet att använda i tandvården. Beroende på vilka metaller man kombinerar kvicksilvret med kan man få olika amalgamer.


Amalgam inom tandvården


Amalgam har använts inom tandvården med en blandning av kvicksilver, silver, koppar, indium, tenn och zink. Cirka hälften av en amalgamfyllning består av kvicksilver beroende på hur väl tandläkaren packar amalgamet[1]. Amalgam är ett "utmärkt och användbart restaureringsmaterial" och har använts inom tandvården av olika skäl. Det är billigt och relativt enkelt att använda och bearbeta under behandlingen, det håller sig mjukt under en kort tid så det kan packas för att fylla ut varje oregelbundet utrymme, och bildar sedan en hård kemisk förening. Amalgam har längre hållbarhet jämfört med andra restaureringsmaterial, såsom kompositer. Men denna skillnad har minskats i takt med utvecklingen av nya kompositmaterial.

Amalgam brukar jämföras med epoxibaserade kompositer eftersom många tillämpningar är lika och många fysiska egenskaper och kostnader är jämförbara.

När man började använda amalgam för att laga tänder är inte känt men man har funnit spår av silverpasta i tandhål redan från Tangdynastin på 600-talet.[2] I västvärlden introducerades bruket i Frankrike i mitten av 1800-talet.[3]

Amalgam för dentalt bruk består av kvicksilver som blandas med olika metaller i pulverform (silver, tenn, koppar och zink). Kvicksilvret reagerar med metallerna och formar en legering som hårdnar under kristallisation.[4][5]

Tandvårdsprodukten levereras oftast i en försluten kapsel där pulverblandningen och kvicksilvret förvaras åtskilda. Kapseln placeras i en amalgamblandare som vibrerar kapseln kraftigt varvid pulver och kvicksilver blandas.

I Sverige råder ett generellt förbud mot användning av tandamalgam sedan 2009.[6]

Hållbarhet

Amalgam är "tolerant mot en bred skala av kliniska behandlingssätt och ganska tolerant mot förekomsten av föroreningar under insättningen.”[7] Det motsatta förhållandet gäller för komposittekniken som är mer känslig för flera faktorer och fordrar "extrem varsamhet"[8] och ett ”betydande fler noggranna steg".[9]

Kvicksilver har bakteriostatiska egenskaper medan TEGMA (bestående av några äldre epoxibaserade kompositer) "befordrar tillväxten av mikroorganismer." Detta innebär ökande försämring under äldre epoxibaserade compositer medan områden under amalgamfyllningar påverkas i mycket långsammare grad.[9]

Återkommande försämring längs fyllningskanterna (fogen) är en mycket viktig faktor när det gäller misslyckade restaurationer, men oftare så i restaurationer av komposit. I Casa Pia-studien i Portugal (1986–1989), gjordes 1748 upprepade restaurationer och 177 (10,1 %) av dem bedömdes ha misslyckats under studiens gång. Återkommande försämring längs fogens kanter var den huvudsakliga orsaken till misslyckandet både i fallet amalgam och kompositrestaurationer, och svarade för 66 % (32/48) respektive 88 % (113/129).[10] Krympning vid polymerisationen, krympningen som äger rum under komposithärdningsprocessen, har pekats ut som den primära orsaken till postoperativ läckning från fogarna.[11][12]

Detta är några av skälen till att amalgam har fortsatt att vara ett utmärkt restaurationsmaterial framför epoxibaserade kompositer. En randomiserad klinisk prövning i New England (The New England Children's Amalgam Trial, NECAT), uppvisade resultat som var konsistenta med tidigare rapporter som föreslog att amalgam hade längre livslängd än expoxibaserade kompositer i mjölktänder[7][13] och komposit i de permanenta tänderna.[7][14] Compomerer hade sju gånger högre sannolikhet för att erfordra utbyte och kompositer sju gånger högre sannolikhet att fordra lagning.[7]

Det finns omständigheter där kompositmaterial är bättre lämpade än amalgam. Till exempel när ett ingrepp skall göras och man vill bevara så mycket av tanden som möjligt. Sådana situationer omfattar också mindre lagningar på bettytor, där användningen av amalgam skulle erfordra borttagande av större del av den friska tandstrukturen,[15] och lagning av emaljytor som inte utgör själva bettytan[16] Kompositer föredras av kosmetiska skäl, när en restauration erfordras på en del av tanden som är lätt synbar.


Avlägsnande och ersättning av amalgamfyllningar har traditionellt övervägts när det uppstått "diken" i kanten av fyllningen. Dikesbildningen är tecken på en försämring av amalgamet längs kanten, och förhindrar arbetet med att få kanten i kaviteten jämn med fyllningen. Med ett område med dikesbildning avser man också det underliggande området och det kräver avlägsnandet av tandmaterial eller avlägsnande och återfyllning av amalgam för att få en korrekt situation.[17]

 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Amalgam_(odontologi)

ANNONS

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15
16
17
18
19
20 21
22
23 24 25 26
27 28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se