Alla inlägg under mars 2017

Av xenia alpkut - 31 mars 2017 15:32


 


Vatten är en på Jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.[1]Det vetenskapliga namnet är diväteoxid. Det latinska namnet aqua används ofta i bland annat innehållsförteckningar till kemiska och kosmetiska produkter.[2]

Till vardags menar man med vatten bara dess flytande aggregationstillstånd, men vatten förekommer även i fast form, som is, och i gasform, som vattenånga. Vatten täcker 71 % av jordytan[3]. På jorden återfinns den största delen akviferer och 0,001 % i atmosfären som ångamoln (består av fasta och flytande vattenpartiklar), och nederbörd.[4] Oceanerna innehåller 97 % av ytvattnet, glaciärer och polarisar 2,4 % och andra ytvattensamlingar, som flodersjöar och dammar 0,6 %.

Vattnet på jorden rör sig kontinuerligt genom ett vattenkretslopp som består av avdunstning eller transpiration (evapotranspiration), nederbörd och ytavrinning, som vanligtvis når havet.

Rent, färskt dricksvatten är nödvändigt för människan och andra livsformer. Tillgången till säkert dricksvatten har ökat stadigt och avsevärt de senaste decennierna i nästan alla världens delar.[5][6] Det finns ett tydligt samband mellan tillgång till rent vatten och BNP per capita.[7] Några observatörer har dock beräknat att mer än hälften av jordens folkmängd kommer att drabbas av vattenbaserad sårbarhet år 2025.[8] En rapport från november 2009 menar att vattenbehovet kommer överstiga tillgången med 50 % i några utvecklingsregioner år 2030.[9] Vatten spelar en viktig roll i världsekonomin. Det fungerar som ett lösningsmedel för ett antal olika kemikalier och underlättar industriell nedkylning och transport. Omkring 70 procent av färskvattnet går till jordbruket.[10]


Vatten är en kemisk förening med den kemiska formeln H2O. En vattenmolekyl består sålunda av två väteatomer i kovalent bindning till en syreatom. Inom kärnkraftsindustrin kallas vanligt vatten lättvatten för att skilja det från tungt och halvtungt vatten. Vatten förekommer på jorden i alla de tre vanliga aggregationstillstånden: vattenånga och moln i himlen,havsvatten och isberg i polarhaven, glaciärer och floder i bergen, och vätska i akviferen i marken.

De viktigaste kemiska och fysikaliska egenskaperna hos vatten är:

  • Vatten är en lukt- och smaklös vätska i standardtryck och -temperatur. Is och vattens färg har i sig självt en mycket svagt blå färgton, även om vattnet verkar färglöst i små mängder. Is verkar också färglöst, och vattenånga är i huvudsak osynlig som gas.[11]
  • Då vattenmolekylen inte är linjär och syreatomen har en högre elektronegativitet än väteatomer har syreatomen något större negativ laddning, medan väteatomerna är något positiva. Som ett resultat av detta är vatten en polär molekyl med ett elektriskt dipolmoment. Nätväxelverkan mellan dipolerna på varje molekyl kan orsaka en effektiv skineffekt på vattnets yta med andra substanser, eller luft vid ytan, den senare har gett upphov till vattnets höga ytspänning. Ytspänningen är temperaturberoende och minskar vid högre temperatur (se figur). Varmvatten väter bättre än kallvatten. Vattnets dipolära natur bidrar till vattenmolekylens tendens att forma vätebindningar, vilka bidrar till vattnets speciella egenskaper.[12] Den polära naturen favoriserar även adhesion till andra material.
  • Varje vätekärna är bunden till den centrala syreatomen genom ett elektronpar som delas mellan dem. Kemister kallar det delade elektronparet för en kovalent kemisk bindning. I H2O används bara två av de sex elektronerna på det yttre skalet av syreatomen till det här syftet, vilket lämnar fyra elektroner organiserade i två obundna par. De fyra elektronparen som omger syret tenderar arrangera sig själva så långt bort från varandra som möjligt för att minimera bortstötningarna mellan dessa negativt laddade skaror. Det leder normalt till en tetraedrisk geometri i vilken vinkeln mellan elektronparen (och därför H-O-H-bindningsvinkeln) är 109,5°. Då de två obundna paren orienterar sig närmare syreatomen, har dessa en starkare bortstötning mot de två kovalent bundna paren, som effektivt trycker de två väteatomerna närmare varandra. Det leder till en förvrängd tetraedrisk disposition där H-O-H-vinkeln är 104,5°.[13]
  • Rent vatten har en låg konduktivitet, vilken dock ökar påtagligt om man löser en liten mängd jonföreningar i vattnet, till exempel natriumklorid.
  • Vattnets kokpunkt beror (likt alla andra vätskors) på lufttrycket. Exempelvis kokar vatten på Mount Everests topp vid 68 °C, jämfört med 100 °C vid havsytan. Omvänt kan vatten på stora djup i oceanerna, nära geotermiskaventiler, uppnå temperaturer på flera hundra grader och ändå förbli flytande.
  • Vatten har den näst högsta värmekapacitiviteten av alla kända ämnen, efter ammoniak, och också hög ångbildningsvärme(40,65 kJ·mol−1. Det är ett resultat av vätebindningarna mellan dess molekyler. Dessa två ovanliga egenskaper gör att vatten kan moderera jordens klimat genom att buffra stora temperaturskillnader.
  • Vattnets maximala densitet uppnås vid 3,98 °C.[14] Vatten blir mindre tätt vid fryspunkten, och har då expanderat med 9 %. Det resulterar i ett ovanligt fenomen, nämligen att vattnets fasta form, is, flyter ovanpå vatten, vilket gör att varelser kan leva i en delvis fryst vattenkropp då vattnet på botten har en temperatur på runt 4 °C.

ADRmärkning för transporter av farligt gods som reagerar med vatten.

  • Vatten är blandbart med många vätskor, såsom etanol, i alla proportioner vilket gör att det är en homogen vätska. Å andra sidan är vatten och de flesta oljor oblandbara, vilket gör att det vanligtvis skapas lager med en ökande densitet mot botten. Som gas är vattenångan blandbar med luften.
  • Vatten bildar en azeotrop med många andra ämnen.
  • Vatten kan genom elektrolys sönderdelas till väte och syre.

Som en oxid av väte skapas vatten när väte eller väteinnehållande föreningar bränner eller reagerar med syre eller syreinnehållande föreningar. Vatten är inte ett bränsle, utan en slutprodukt av förbränningen av väte. Energin som krävs för att sönderdela vatten till väte och syre genom elektrolys är större än energin som släpps när väte och syre återförenas.[15]

  • Ämnen som är mer elektropositiva än väte såsom litiumnatriumkalciumkalium och cesium förskjuter väte från vattnet vilket skapar hydroxider och vätgas. Vätgas är lättantändlig, så när vatten reagerar med mer elektropositiva ämnen kan reaktionen bli våldsamt explosiv.

Smak och lukt

Vatten kan lösa många olika ämnen, som ger vattnet olika smaker och lukter. Människor och djur har utvecklat smak- och luktsinnen som gör det möjligt för dem att utvärdera dricksvattnets drickbarhet och undvika vatten som är alltför salt eller smutsigt. Människor har en tendens att föredra kallt vatten före ljummet vatten då kallt vatten förmodligen innehåller färre mikroorganismer.[källa behövs] Smaken som annonseras på källvatten eller mineralvatten kommer från de mineraler som är upplösta i det. Rent vatten är emellertid smak- och luktlöst. Den annonserade renheten på käll- och mineralvatten åsyftar frånvaron av toxiner, föroreningar och mikrober.

Etymologi

Ordet 'vatten' är ett indoeuropeiskt arvord, ytterst från den urindoeuropeiska roten *wed. Från denna igenkänner man ord som svenskans vinter (ungefär "täckt av vatten")[källa behövs]engelskans waterwash med flera, tyskans Wasser,ryskans voda och vodka ("litet vatten"). Från den urindoeuropeiska avledningen *ud-ro igenkänner man ord som grekiskans hydro (vatten) och hydra och svenskans utter. Från den urindoeuropeiska roten *agwjo igenkänner man latinetsaqua, besläktat med svenskans å.

  •  Wiktionary har ett uppslag om vatten.

Vattnets fördelning

En stor del av universums vatten kan skapas som en biprodukt av stjärnbildning. När stjärnor föds ackompanjeras deras födsel av en stark utåtgående vind av gas och damm. När materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna som skapas och värmer gasen. Vattnet produceras snabbt i den varma, täta gasen.[16]

Vatten har upptäckts i interstellära moln i vår galaxVintergatan. Vatten existerar förmodligen i andra galaxer med, då dess komponenter, väte och syre, är bland de mest förekommande ämnena i universum. Interstellära moln kondenseras slutligen till nebulosor och solsystem såsom vårt.


Kemiska och fysikaliska egenskaper



  • Vatten är blandbart med många vätskor, såsom etanol, i alla proportioner vilket gör att det är en homogen vätska. Å andra sidan är vatten och de flesta oljor oblandbara, vilket gör att det vanligtvis skapas lager med en ökande densitet mot botten. Som gas är vattenångan blandbar med luften.
  • Vatten bildar en azeotrop med många andra ämnen.
  • Vatten kan genom elektrolys sönderdelas till väte och syre.
  • Som en oxid av väte skapas vatten när väte eller väteinnehållande föreningar bränner eller reagerar med syre eller syreinnehållande föreningar. Vatten är inte ett bränsle, utan en slutprodukt av förbränningen av väte. Energin som krävs för att sönderdela vatten till väte och syre genom elektrolys är större än energin som släpps när väte och syre återförenas.[15]
  • Ämnen som är mer elektropositiva än väte såsom litiumnatriumkalciumkalium och cesium förskjuter väte från vattnet vilket skapar hydroxider och vätgas. Vätgas är lättantändlig, så när vatten reagerar med mer elektropositiva ämnen kan reaktionen bli våldsamt explosiv.

Smak och lukt

Vatten kan lösa många olika ämnen, som ger vattnet olika smaker och lukter. Människor och djur har utvecklat smak- och luktsinnen som gör det möjligt för dem att utvärdera dricksvattnets drickbarhet och undvika vatten som är alltför salt eller smutsigt. Människor har en tendens att föredra kallt vatten före ljummet vatten då kallt vatten förmodligen innehåller färre mikroorganismer.[källa behövs] Smaken som annonseras på källvatten eller mineralvatten kommer från de mineraler som är upplösta i det. Rent vatten är emellertid smak- och luktlöst. Den annonserade renheten på käll- och mineralvatten åsyftar frånvaron av toxiner, föroreningar och mikrober.

Etymologi

Ordet 'vatten' är ett indoeuropeiskt arvord, ytterst från den urindoeuropeiska roten *wed. Från denna igenkänner man ord som svenskans vinter (ungefär "täckt av vatten")[källa behövs]engelskans waterwash med flera, tyskans Wasser,ryskans voda och vodka ("litet vatten"). Från den urindoeuropeiska avledningen *ud-ro igenkänner man ord som grekiskans hydro (vatten) och hydra och svenskans utter. Från den urindoeuropeiska roten *agwjo igenkänner man latinetsaqua, besläktat med svenskans å.

  •  Wiktionary har ett uppslag om vatten.

Vattnets fördelning

Vatten i universum[

En stor del av universums vatten kan skapas som en biprodukt av stjärnbildning. När stjärnor föds ackompanjeras deras födsel av en stark utåtgående vind av gas och damm. När materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna som skapas och värmer gasen. Vattnet produceras snabbt i den varma, täta gasen.[16]

Vatten har upptäckts i interstellära moln i vår galaxVintergatan. Vatten existerar förmodligen i andra galaxer med, då dess komponenter, väte och syre, är bland de mest förekommande ämnena i universum. Interstellära moln kondenseras slutligen till nebulosor och solsystem såsom vårt.



https://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten

ANNONS
Av xenia alpkut - 31 mars 2017 11:45


 

En invalidiserad man ska låta "halshugga" sig för att få en ny, välfungerande kropp. Aldrig tidigare har någon försökt att flytta ett huvud från en kropp till en annan, men kirurgen bakom huvudtransplantationen anser att tekniken är mogen.


Under en 36 timmar lång operation ska 100-150 läkare och sjuksköterskor skära av huvudet på en invalidiserad man och flytta det till en välfungerande kropp.

Kritikerna tror att nerverna i ryggmärgen kommer att skadas permanent och medföra att patienten blir lam. Men kirurgen bakom idén ignorerar varningarna: Den vågade huvudtransplantationen kommer att ske 2017 och huvuddonatorn är redo.

En ny kropp är en sista utväg

Patienten som har sagt ja till att vara huvuddonator är en rysk datorexpert vid namn Valery Spiridonov.

Han har en ärftlig sjukdom som kallas spinal muskelatrofi (SMA typ 1). Sjukdomen medför inte förlamning i vanlig bemärkelse, utan gör musklerna så pass svaga att personen aldrig mer kan gå eller stå.

Värst är också att även andningsmusklerna försvagas så att personen till slut kvävs.

Valery Spiridonov kommer att dö långsamt genom att kvävas till döds och därför har han tagit det drastiska beslutet att skiljas från sin kropp.

Huvudtransplantation kräver snabba händer

För att skona nerverna kommer kirurgerna att skära av nerverna i ryggmärgen med en extremt tunn kniv.

Dessutom kommer de att använda ett speciellt lim för att binda samman nerverna igen så att huvudet och den nya kroppen ska fungera ihop.

Läs mer om den komplicerade operationen i Illustrerad Vetenskap nummer 16, 2015 genom att klicka på artikeln nedan.

Vad tycker du? Är transplantationen galen eller försvarbar?

Kirurger har under lång tid transplanteret både armar och ben från döda till människor som antingen är sjuka eller som har skadat sig.

Men är huvudet och kroppen en annan sak? Tycker du att det är okej att flytta ett huvud till en ny kropp? Eller är det oetiskt?




http://illvet.se/medicin/operation/huvudtransplantation-lakare-ska-ge-man-ny-kropp

ANNONS
Av xenia alpkut - 31 mars 2017 10:23

 

Ordet färg syftar på en rad olika företeelser. I vardagslivet kan det oftast användas utan krav på definition eller specificering, men för mera specifika ändamål finns flera olika, och delvis motsägande, betydelser av ordet. Färg kan syfta på det vi ser som färg, men det kan också ges en fysisk definition som utgår från våglängder hos elektromagnetisk strålning. Färg kan också definieras med utgångspunkt från processer i vårt visuella system eller genom att specificera vilka pigment eller andra metoder som har använts för att skapa färgintrycket. Förekomsten av olika definitioner leder ofta till missförstånd, exempelvis i frågan om vilken färg som en yta eller föremål egentligen har.[1] I artikeln nedan används delvis olika definitioner av ordet färg.


Färg är det vi ser

Att se är samma sak som att se färger, deras likheter och skillnader. Även den som kallas färgblind ser färger, om än inte på samma sätt som de flesta.[2] Svart, grått och vitt kallas okulörta färger, alla andra är mer eller mindre kulörta.

Färg och ljus skapar tillsammans vår visuella upplevelse av rum och föremål. De färger vi ser är till en del beroende av den ljusstrålning som träffar våra ögon, men även av en mängd andra faktorer, både fysiologiska och psykologiska. Färger ses aldrig ensamma utan alltid i relation till andra färger, och den enskilda ytans färg påverkas av sammanhanget genom att vår perception hela tiden anpassas till de förhållanden som gäller (adaption).[3] Ett renodlat exempel på detta kallas simultankontrast. Det svenska standardiserade färgbeteckningssystemet NCS utgår helt från hur människor ser färg.


Fysik, strålning och färg

Elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet c:a 380-780 nm kallas ofta för synligt ljus, även om vi inte kan se något ljus förrän strålningen reflekteras mot en yta. Strålningen kan delas upp i olika våglängder med t.ex ett prisma, eller - som i regnbågen - i vattendroppar. När sådan strålning träffar en yta ser vi ett spektrum av kulörtoner från blått (kort våglängd) till rött (lång våglängd). Detta undersöktes och presenterades av Isaac Newton som också konstaterade att strålningen som sådan saknar färg.[4] Spektrums övergång mellan olika färger är kontinuerlig (utan tydliga gränser) men en traditionell uppdelning anger sju spektralfärger: Rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett.[5] Även andra indelningar förekommer, se till exempel faktamallen härintill. Tvärt emot vad man ofta tror innehåller spektrum inte alla de kulörtoner vi kan uppfatta utan saknar våglängder som motsvarar "purpurområdet" mellan blåviolett och rött.[1]

 Strålning med endast en våglängd kallas monokromatisk. Den uppträder bara i mycket speciella situationer. Det normala är i stället att den strålning som når våra ögon och där ger upphov till en färgperception är blandning av många olika våglängder. Om vi till exempel tar en viss röd färg så finns det en oändlig mängd olika infallande kombinationer av våglängder som ger upphov till samma upplevelse av rött. Dessa kombinationer uppstår genom samverkan mellan våglängdssammansättningen hos den strålning som når en yta och ytans förmåga att absorbera eller reflektera olika våglängder.[8] Ytor som reflekterar alla våglängder i lika hög grad uppfattas i normala ljus- och betraktningssituationer som okulörta, alltså vita, grå eller svarta, beroende på hur mycket av strålningen som reflekteras. Även ytans glans, alltså i vilken mån det reflekterade ljuset är riktat eller diffuserat, påverkar den uppfattade färgen.[9]



https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4rg

Av xenia alpkut - 29 mars 2017 13:46

 

Zaida Catalán och hennes kollegor mördades av Kamwina Nsapu, enligt den kongolesiska regeringen – som för ett blodigt krig mot gerillan.

Kamwina Nsapu är en liten utbrytargrupp, som till stor del består av barnsoldater som tror på magi.


Det var på tisdagen som Kongos kommunikationsminister Lambert Mende bekräftade attman hittat tre döda kroppar i det område där svenskan och hennes kollegor försvann.

– Jag kan bekräfta att polisen har hittat en kongoles och två utländska personer avlidna, sa han till Aftonbladet.

I ett mejl till Aftonbladet strax efteråt pekade regeringens talesperson Auguy Kande Nkinda ut milisgruppen Kamwina Nsapu som gärningsmän.

Regeringen har dock inte presenterat några bevis mot gruppen, som man med brutala medel försöker krossa.

Massaker på en väg

Gerillan Kamwina Nsapu, som kräver självstyre, inledde sitt krig mot den kongolesiska regeringen i augusti 2016. Offensiven började efter att en lokal milisledare, Jean-Pierre Nsapu Pandi, dödats av regeringssoldater. Nsapu Pandi var läkare till yrket och hade svurit att rensa regionen på regeringssoldater.

Gerillan, vars kännetecken är röda bandanas runt huvudet, intog flygplatsen i Kananga i de södra delarna av landet, innan man pressades tillbaka.


Sedan dess har hundratals människor förlorat livet i striderna. Kamwina Nsapu saknar tillgång till tunga vapen, men den kongolesiska regeringen har svarat med brutalt våld,vilket fördömts av Monusco, FN:s styrka i landet.

I februari dödades 101 människor – inklusive 39 kvinnor – på fem dagar av regeringsstyrkor som stred mot Kamwina Nsapu.

Höll upp löv

Vid ett tillfälle dödade soldater minst 13 civila kvinnor och barn i Kasai. På en film som läckt ut från händelsen ser man hur soldaterna skjuter rakt in i en folkmassa som står och sjunger och håller upp löv framför sig. Enligt New York Times misstänkte soldaterna som sköt att gruppen var anhängare av Kamwina Nsapu. Gerillan och dess följare tror enligt tidningen på ”magi” och verkar ha trott att sången – och löven – skulle skydda dem från att träffas av kulorna. Ingen av dem flydde när skotten började hagla, skriver New York Times.

– De är inte rädda för att dö, så vi ska visa dem, säger en soldat i filmen.

Halshögg 39 poliser

Det var bland annat den massakern som FN-gruppen där svenskan ingick utredde, skriver AP. FN-trupper från Tanzania och Uruguay som ingår i Monusco har deltagit i sökandet efter Zaida Catalán och hennes kollegor. De har anklagat den kongolesiska regeringen för att ha förhindrat sökarbetet.

Men även Kamwina Nsapu misstänks ha gjort sig skyldiga till brott.

Tidigare denna vecka halshöggs 39 kongolesiska poliser i samband med ett bakhåll i området. Regeringen skyllde dådet på Kamwina Nsapu.

Milismännen stal även polisernas vapen och fordon, två armélastbilar med en "väsentlig last", skriver TT.

”Avskräckande effekt”

Den senaste tiden har hjälparbetare blivit en allt vanligare måltavla i Kongo, där en rad olika miliser och gerillor opererar. År 2015 kidnappades 11 hjälparbetare i Kivu-området i östra Kongo, och ytterligare en dödades.

Men aldrig tidigare har en FN-anställd kidnappats, enligt Enligt Aid worker security database – och attacker mot hjälparbetare i Kasai har hittills varit ovanliga.

Ida Sawyer, chef för Centralafrika på Human Rights Watch, säger till AP att kidnappningen skulle kunna vara ett försök att tysta oberoende utredningar av övergreppen i området.

– Försvinnandet kommer sannolikt ha en dramatisk avskräckande effekt på andra oberoende utredare som granskar våldet i regionen, säger hon till AP.

Monusco har just nu 22 000 anställda i insatsen, som har en årlig budget på över tio miljarder kronor. På fredag går mandatet för FN-insatsen ut. USA:s nya president Donald Trump har gett USA:s utrikesdepartement order om att hitta sätt att skära ned budgeten till FN-program med 50 procent. Enligt Reuters vill man minska antalet FN-soldater i Kongo-Kinshasa till 15 000.





http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/2aaGq/gerillan-anklagas-for-zaida-catalans-forsvinnande                                



Av xenia alpkut - 29 mars 2017 11:05

Lunginflammation, eller pneumoni, drabbar årligen ungefär en procent av den vuxna befolkningen i Sverige och ca 20 - 40 procent av dessa kräver sjukhusvård. Vem som helst kan drabbas men det är vanligare bland små barn och äldre. Lunginflammation brukar behandlas med antibiotika men kan också förebyggas med pneumokockvaccin.

Sjukdomen orsakas oftast av en infektion av virus eller bakterier, som t ex pneumokocker. En lunginflammation kan också komma som en komplikation till en vanlig förkylning eller influensa och utvecklas till ett allvarligt tillstånd.

Symtom vid lunginflammation

Symtomen på lunginflammation kan variera från person till person.  Det börjar vanligtvis med att man får en vanlig förkylning med hosta, feber och ont i halsen som inte minskar utan förvärras efter några dagar. Ett tecken är värk i bröstet, eller del av bröstet, när man andas in, ofta i kombination med torrhosta, och att man blir andfådd. När det gått några dagar kan man få upphostningar som i regel är färgade om inflammationen beror på bakterier. Om det är virus får man kanske enbart värk och feber.

När ska du söka vård?

On man plötsligt insjuknar med hög feber, hosta, värk i bröstet och har påverkat allmäntillstånd bör man kontakta sjukvårdsrådgivningen eller din vårdcentral.

Orsak till lunginflammation

Det är oftast bakterier som orsakar lunginflammation. Hos små barn och vuxna över 50 år som drabbas är det oftast pneumokockbakterien som ligger bakom. Det är framför allt små barn som är smittokällan. Ungefär 50 procent av alla barn under två år bär på pneumokockbakterier i näsa och svalg och de kan smitta även om de själva inte är sjuka.

Hos unga vuxna orsakas lunginflammation ofta av mykoplasma. Även olika virus, som exempelvis influensavirus och RS-virus, kan orsaka lunginflammation.

>Lunginflammation smittar genom droppsmitta, när man är nära en person som hostar eller nyser.

Ibland kan man få lunginflammation som en komplikation till att man varit sjuk i en förkylning eller influensa. Det beror på att slemhinnan i luftvägarna skadats av virusinfektionen och inte klarar av att bekämpa bakterier.

Alla kan drabbas

Lunginflammation kan drabba personer i alla åldrar men är särskilt vanligt hos personer som har ett svagt immunförsvar. Det gäller framför allt små barn under två år där immunförsvaret inte är fullt utvecklat samt äldre vars immunförsvar börjar försvagas. Risken att bli smittad ökar redan i 50-årsåldern, med en markant ökning efter 65 år.

Risken att drabbas ökar också om man har andra underliggande sjukdomar som försämrad hjärt- eller lungfunktion som t ex KOL eller astma, eller om man är rökare. Det finns också en ökad risk att få lunginflammation om man har haft sjukdomen tidigare.


Behandling vid lunginflammation

Lunginflammation ska behandlas av läkare och den vanligaste behandlingen är antibiotika. Oftast påbörjas behandling med antibiotika mot pneumokocker om inflammationen beror på denna bakterie. Vanligen blir man sjukskriven ett tag för att vila.

Hur lång tid det tar att tillfriskna beror på hälsotillståndet innan insjuknandet. Det vanligaste är att lunginflammation som behandlas med antibiotika läker helt på någon månad även om man känna av hosta och trötthet ytterligare någon tid. Om infektionen blir så kraftig att man behöver sjukhusvård tar det oftast längre tid eftersom kroppens försvar har påverkats mer.

Om det är virus som är orsaken finns idag ingen bra behandling. Samtidigt är prognosen god då en virusinfektion är mindre allvarlig än en bakteriell infektion.

Om man inte blir av med lunginflammationen behöver läkaren utreda om det kan finnas andra orsaker till lunginflammationen för att på spå vis ta reda på varför behandlingen inte fungerat och sätta in ytterligare behandling.

Förebygga lunginflammation

Att leva ett aktivt liv med lagom mängd motion, goda mat- och sömnvanor förbättrar kroppens försvar mot infektioner i allmänhet. Att inte röka är också viktigt då rökning generellt sett sänker infektionsskyddet. Långvarig stress kan däremot försämra immunförsvaret.

Andra åtgärder för att minska risken för infektioner är att tvätta och sprita händerna ofta och att undvika folksamlingar. Men vaccination mot pneumokocker är det bästa skyddet om du dagligen rör dig i miljöer med många människor eller träffar små barn.

Eftersom influensa kan utvecklas till lunginflammation är det bra att vaccinera sig mot både influensa och pneumokocker, som är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Speciellt om du tillhör en så kallad riskgrupp – är äldre än 65 år, har en hjärt- eller lungsjukdom, diabetes eller av annan orsak har nedsatt immunförsvar.

En influensavaccinering räcker vanligtvis en säsong och därför kan det vara bra att regelbundet kontrollera sitt vaccinskydd. Det finns idag två typer av pneumokockvaccin för vuxna. Polysackaridvaccin, en äldre typ av vaccin som främst ger skydd mot hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Det andra vaccinet är ett modernare, så kallat konjugatvaccin som används inom ramen för det svenska barnvaccinationsprogrammet sedan 2009. Konjugatvaccin anses ge ett kraftigare och mer långvarit skydd än den äldre typen av vaccin. För vuxna räcker det med en dos av konjugatvaccin.

Många landsting erbjuder den som befinner sig i någon riskgrupp, och alla personer som fyllt 65 år, det äldre vaccinet mot pneumokocker. Vaccinet ges vanligen i samband med influensavaccin på hösten, men man kan vaccinera sig mot pneumokocker året om. En del landsting erbjuder vaccinet gratis medan andra tar betalt.  Det kan vara en fördel att vaccinera sig redan i femtioårsåldern innan immunförsvaret börjar försvagas.

Modernare vaccin

Det modernare pneumokockvaccinet används sedan 2009 i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige. Vaccinet används i stora delar av världen sedan 2000 och under åren har över 600 miljoner doser distribuerats. Sedan 2013 är det även godkänt för vuxna över 18 år.

Pneumokocker är bakterier som förekommer normalt i näsa och svalg hos barn och vuxna, men de kan också ge upphov till olika infektioner. Ett bakterieangrepp av pneumokocker kan leda till mindre allvarliga sjukdomar som öroninflammation och bihåleinflammation. Men pneumokocker är även den vanligaste orsaken till svåra, i värsta fall livshotande infektioner som lunginflammation, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Vaccinet skyddar mot de allvarligare formerna av pneumokockinfektioner.

Till skillnad från det äldre typen av vaccinet påverkar det modernare vaccinet även bärarskapet av pneumokockbakterien vilket betyder att de som vaccinerats inte sprider smittan vidare.

Genom att vaccinera mot pneumokocker minskar man både risken för svårbehandlade infektioner och behovet av penicillin, och på sikt även spridningen av antibiotikaresistenta pneumokocker i världen.

Egenvård vid lunginflammation

Om du drabbas av lunginflammation ska du främst undvika fysisk ansträngning och få ordentligt med vila.  Ansträngning ökar andningsfrekvensen och har du hosta blir det bara värre. Lunginflammation leder till att du blir trött och därför behöver kroppen tid att återhämta sig.

Om du är besvärad av hostan kan du använda hostmedicin. Feber förekommer inte hos alla men använd febernedsättande medel vid behov.

Fler tips vid lunginflammaiton

  • Lungorna fungerar bättre i upprätt läge – använd flera kuddar under huvudet när du sover
  • Avstå från att röka eftersom det irriterar luftrören och förvärrar hostan
  • Tänk på hygienen eftersom bakterier sprids via kontakt – använd handsprit så skyddar du andra

Lunginflammation kan drabba dig fler än en gång och därför kan det vara bra att vaccinera dig. Är du över 50 så bör du alltså se över ditt vaccinationsskydd och överväga vaccinering mot pneumokocker. Var särskilt noga om du tillhör någon av riskgrupperna och om du är osäker, prata med din vårdmottagning eller vaccinationscentral. Mer information och var du kan hitta vaccinatör finns på



http://www.doktorn.com/artikel/lunginflammation-symtom-och-behandling?gclid=CMOyha2t-9ICFVDgGQodlXQOug

Av xenia alpkut - 28 mars 2017 13:56

 


I åtta månader var svenska Marilyn, 15, fånge under terrorgruppen IS.

Hon var gravid när hon hamnade i fångenskap - och i krigets Irak födde hon en son.

Nu berättar familjen för första gången om kampen för att få henne fri.

– Vi är vanliga kristna människor från Sverige som hade en dotter som blev kär i fel kille, som hamnade i Mellanöstern och i en av världens farligaste terrorsekter, säger hennes pappa Pasi.

När 15-åriga Marilyn förra året rymde från ett familjehem tog det åtta dagar innan hennes föräldrar Pasi och Anki nåddes av informationen.

Då hade den gravida flickan tillsammans med sin pojkvän, en flera år äldre man från Nordafrika, tagit sig hela vägen till krigets Syrien.

Pojkvännen anslöt sig till Islamiska staten och när verkligheten hann ikapp henne ville Marilyn hem till Sverige. Men då var det för sent. Då satt hon redan fast i terrorgruppens klor.

Nu väljer familjen att för första gången dela med sig av sin historia. Det sker i SVT:s"Dokument inifrån", där första delen sänds klockan 20 på onsdagskvällen i SVT1.

– Vi har inte med den delen av världen att göra. Vi är vanliga kristna människor från Sverige som har en dotter som blev kär i fel kille, som hamnade i Mellanöstern och i en av världens farligaste terrorsekter, säger Marilyns pappa Pasi till GT.

Han fortsätter:

– Och vi hack i häl ränner efter och försöker få hem henne. Till slut lyckas vi efter många otroligt konstiga turer.

Pojkvännen blev religiös

Tiden innan resan förra året blir pojkvännen plötsligt djupt religiös och får Marilyn att börja använda slöja. När de reser har den 15-åriga gravida flickan ytterst liten insikt i vad IS är för något.

Redan vid midsommar, någon månad efter avresan, ringer Marilyn ett första samtal till föräldrarna och säger att hon vill komma hem. Telefonkontakten behåller de i stort sett under hela fångenskapen. I ett inspelat samtal som är med i dokumentären hör man den gråtande flickan:

– Det är så jävla svårt och jag vet inte vad jag ska göra.

Till mamman säger hon att det bara finns två slut om hon inte lyckas ta sig därifrån. Antingen blir hon bombad till döds eller så tar hon livet av sig.

Pasi beskriver det som ett konstant helvete där han och hustrun tvingades sörja i omgångar för att hålla hoppet uppe och resten av familjen i gång.

– Vi deppade aldrig samtidigt. Den ena fick gå i väg i en timme eller ett dygn och vara jätteledsen medan den andra fick fortsätta leta ledtrådar.

Reste till Irak

För att få hem flickan vänder de sig till svenska myndigheter - som står maktlösa. De får rådet att vänta till kriget är över, och hoppas att Marilyn ska klara sig till dess.

Det beskedet är inte gott nog för de två föräldrarna.

I strid med polisens råd börjar de knyta kontakter i området, bland annat med människosmugglare som specialiserat sig på att frita tillfångatagna flickor. Vid flera tillfällen reser Marilyns mamma Anki själv till Irak för att vädja om hjälp.

– Vi levde i en blandning mellan Indiana Jones och James Bond. Det var helt bisarrt, med säkerhetspoliser, lönnmördare och människosmugglare, säger Pasi.

Under tiden i fångenskap skissar familjen tillsammans med olika kontaktpersoner på ett 30-tal fritagningsförsök.

I ett fåtal fall blir det skarpt läge.

Ett av dem görs när Marilyn är höggravid. Men planen misslyckas och följs av tystnad, utan något som helst livstecken från Marilyn.

Drogs inför shariadomstol

Först sex veckor senare får föräldrarna ett samtal från dottern. Marilyn berättar att hon har dragits inför shariadomstol efter att ha lämnat sitt hem utan tillåtelse. Hon förbjuds att använda internet eller kontakta sin familj. Om hon blir påkommen igen kastas hon i fängelse.

Trots det så ringer hon och berättar att hon har fött en son som ska heta Emilio. I samtalet, som spelas upp i dokumentären berättar Marilyn:

– Mamma det gjorde tväront. Det som gjorde ondast var smärtan i ryggen.

– När han föddes sa dom att han var gul så dom gav honom medicin. Nästan alla kvinnorna här har de gett medicin för att deras barn är gula.

Via telefonmeddelanden får de se bilder på den nyfödde pojken. Ett speciellt sätt att få besked om att man har blivit morföräldrar, konstaterar Anki och Pasi i dag.

– Det kändes så äkta och så bra men ändå så långtifrån. Tack och lov gick allting bra med tanke på omständigheterna under förlossningen.


Först i februari i år, efter att Marilyns pojkvän dött i strider, lyckas ett fritagningsförsök. Flickan och hennes nyfödde son kunde kort därefter återförenas familjen och därefter vända hem till Sverige.


http://www.expressen.se/gt/gravida-marilyn-var-fange-hos-is/

Av xenia alpkut - 27 mars 2017 15:30

 

   

 

Alla barn får någon gång utslag, prickar eller något slags förändring i huden. Det kan till exempel vara eksem, födelsemärken eller utslag som beror på infektioner. I den här bildguiden ges exempel på vanliga utslag eller sådana som det kan vara viktigt att ha koll på.


Utslag är vanliga och oftast går de över av sig själv utan att du behöver söka vård. Huden är ett stort organ som kan reagera på mycket. Utslag kan uppstå av många olika anledningar. De kan till exempel bero på sjukdomar eller finnas redan från födseln.

Här får du en presentation av vanliga utslag, och utslag som det är bra att känna till. Vid en del sjukdomar är utslag ett symtom av flera, och därför är det bra att läsa mer för att förstå ditt barns besvär. Det finns länkar vid de flesta av exemplen. Klicka dig vidare och läs mer.

Utslag och hudförändringar kan se olika ut

Utslag av samma orsak kan se olika ut på olika barn. De kan också se olika ut vid olika tillfällen för samma barn

De är ofta lättare att se utslag på ljus hud än på mörk hud.

När ska jag söka vård?

Det som avgör om du ska söka vård är hur barnet mår i övrigt. Om barnet förutom utslagen även har feber eller mår dåligt på andra sätt, till exempel inte är lika pigg som vanligt, kan du behöva söka vård.

Särskilt under barnets första levnadsår är det vanligt med utslag och hudförändringar. Oftast är det ofarligt. Men om du är orolig eller har frågor kan du kontakta bvc för att få hjälp att reda ut vilken sorts utslag barnet har. Om du misstänker att barnet har en smittsam sjukdom ska du inte besöka bvc, utan i stället kontakta en vårdcentral.


Bältros


Bältros. Foto: Growing People

 

 Bältros börjar oftast med en brännande smärta i ett område på huden. Efter ett par dagar blir det rosa eller lite rött på området där barnet har ont, och sedan bildas blåsor som brukar klia. Den rosa eller röda färgtonen syns tydligare i ljus hud än i mörk hud.
Blåsorna brukar ha formen av ett band eller bälte på ena sidan av kroppen. Ibland sätter sig blåsorna på och runt ögat. Ögat kan då bli rött, känsligt för ljus och kännas irriterat.
Det går att få bältros om man tidigare har haft vattkoppor.

Om barnet får bältros i ansiktet ska du söka vård direkt på en akutmottagning.
Om bältros sitter på andra delar av kroppen behöver ni inte söka vård. Men om blåsorna inte försvinner inom två veckor, om de blir infekterade eller om barnet har väldigt ont kan du söka vård på en vårdcentral.

Eksem


Eksem kan se ut på många olika sätt. Det är vanligt att huden är mycket torr, knottrig och med rödprickiga utslag. Det kan också vara områden som är röda eller rosa. Det röda syns bättre på ljus hud än på mörk hud. Det är inte säkert att det röda syns alls på mörk hud. Det är vanligt att eksem kliar.

Eksem kan finnas var som helst på kroppen. Hos barn upp till ett år är det vanligt med eksem på kinderna, men en del får eksem över hela kroppen. Hos barn som är äldre än ett år är det mycket vanligare med eksem i armvecken, knävecken och på händerna.


Femte sjukan

  • Vid femte sjukan brukar det börja med att barnet får utslag på kinderna. Efter några dagar kan utslaget sprida sig till andra delar av kroppen, framför allt till utsidorna på armarna och benen. Utslagen kan forma ett snirklande mönster. Ibland kliar utslagen och de kan också kännas varma. De brukar försvinna efter ungefär en vecka.

 https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/Sjukdomar-och-besvar1/Sjukdomar-och-besvar-A-O/Utslag-och-hudforandringar-hos-barn--bildguide/

Av xenia alpkut - 27 mars 2017 00:00

Q [ku] är den sjuttonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.



Uttal och användning 

Ord i svenskan som före stavningsreformen 1906 stavades med "qv" skrivs med "kv" idag, exempelvis qvinna, qväll, qvot, qvast, qvarn, qvart, qvarts och qvantitet.

I engelska används endast q när det följs av ett u och skapar tillsammans ljudkombinationen kw: queen, quarter, aquarium

I flera språk med nyare skriftspråk markerar q ett ljud som liknar k men inte är samma.

võru markerar bokstaven en glottal klusil (den klusila motsvarigheten till den glottala frikativan /h/, <h> på svenska; ljudet mellan stavelserna i engelska uh-oh) och i svenska jo-o eller nä-ä.

Historia 

Till det latinska alfabetet kom den från den grekiska bokstaven "qoppa", som dock tidigt föll ur bruk. Den härstammade i sin tur från den feniciska bokstaven "qoph", som ursprungligen föreställde en apa. Den betecknade ett i de semitiska språken vanligt ljud, som dock inte finns i de flesta indoeuropeiska språk. Därför kom bokstaven för detta ljud också bli "onödigt" inte bara i grekiskan, utan även i de flesta språk, som använder det latinska alfabetet. Den användes dock i latinet för att kunna skilja mellan [kv] och [ku] innan U och V blivit skilda bokstäver.



https://sv.wikipedia.org/wiki/Q

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20
21 22 23 24 25 26
27 28 29
30
31
<<< Mars 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se