Alla inlägg den 21 mars 2017

Av xenia alpkut - 21 mars 2017 18:45

 


Pingviner (Spheniscidae) är den enda familjen inom ordningen pingvinfåglar (Sphenisciformes) som omfattar ett antal arter som alla lever på södra halvklotet (med undantag för galapagospingvinen), huvudsakligen i södra polarområdet (Antarktis). Pingvinerna skiljer sig anatomiskt markant från andra fåglar, bland annat kännetecknas de av att de inte kan flyga och istället använder de sina tillbakabildade vingar när de simmar och dyker. Familjen omfattar sex släkten, sjutton arter och ett antal underarter. Den största pingvinarten som är känd från fossil är Anthropornis nordenskjoeldi som mätte dryga 165 centimeter och levde för cirka 40 miljoner år sedan.[1]


Pingviner skiljer sig anatomiskt från andra fåglar. De saknar vingpennor, och kan inte flyga. Vingarna liknar snarare sälfenor, och används i första hand för att simma. Fjäderdräkten påminner också om sälpäls, då den är mer hårlik än andra fåglars fjäderdräkter. Huden är fet och avsöndrar en olja som fettar in fjädrarna, vilket utgör ett gott skydd mot kylan både i vattnet och på land. Skelettets konstruktion utmärks av lång bål och korta lårben. Lårbenen sitter längre bakåt än hos de flesta fåglar precis som hos lommar, och pingvinens ryggrad är mycket rörlig.

De har platta skelettdelar i armar och händer, vilkas leder bara kan röra sig uppåt och nedåt, och inte i sidled. Det ulnara handlovsbenet är mycket stort, och fingrarna består av en till två falanger och de saknar tumme. Mellanfoten utgörs av tre ben som växer samman först i vuxen ålder. Baktån sitter samman med de andra tårna med hud. Jättepingvinernas luftstrupar är delade på längden med en skiljevägg. Stjärten är antingen mycket kort, och består av tjugo eller fler fjädrar, eller mycket lång och bestående av tolv till sexton fjädrar.

De har mycket god hörsel. Synen är anpassad till att fungera under vatten, varför de på land är närsynta.


Värmereglering[ 

Pingviner håller en kroppstemperatur på 38 °C och de är regionalt heteroterma då de har en annan temperatur i ben och vingar än i resten av kroppen. Blodkärl i ben och vingar fungerar som värmeväxlare och håller kvar värmen i kroppen och detta gör benen och vingarna kalla. Fotens hudtemperatur på en pingvin som står på isen kan vara så låg som 0 °C. De är isolerade av ett rejält späcklager under hudens yta men även deras fjäderdräkt, där fjädrarna är stela, kapslar in luft som fungerar som isolering. Denna luft är så väl inkapslad i fjäderdräkten att den finns kvar när fågeln simmar under vatten.

Ett annat sätt de har för att hålla värmen är att de står tätt ihop i stora klungor. De fåglar som finns i mitten värms då upp och slipper vinden. Efter ett tag byter de plats så att de som stått längst ut får komma längre in i klungan.





https://sv.wikipedia.org/wiki/Pingviner

ANNONS
ANNONS
Av xenia alpkut - 21 mars 2017 12:59

 



De stjärnor som vi ser med blotta ögat tycks trängas på natthimlen, men i själva verket är de långt ifrån varandra. 

Om solen var lika stor som en basketboll skulle den närmaste stjärnan, en annan basketboll, vara 8 000 kilometer borta. Om man skulle köra till den närmaste stjärnan (Proxima Centauri) i en konstant hastighet av 90 kilometer i timmen skulle det ta 52 miljoner år att nå den.

Olika levnadstid

Hur länge en stjärna lever beror på vilken sorts stjärna det är. De största, varmaste superjättarna kan förbruka sitt kärnbränsle på en miljon år, medan de minsta dvärgstjärnorna kan skina i 100 miljarder år. Det här är förhållandet 100 000:1. Vid en jämförelse med djurriket på jorden (vilket människan är del av) är bästa förhållandet ungefär 2900:1. Några av sköldpaddorna kan leva i ungefär 200 år jämfört med den vanliga husflugan, som endast lever i 25 dagar.

En stjärna som vår sol bildas på ungefär 50 miljoner år från det att nebulosan uppstår och börjar kollapsa till att den börjar skina på grund av kärnfusionen i stjärnans inre. Det är 67 miljoner gånger längre tid än det tar för en människa att formas (9 månader).

Olika storlekar

Vår stjärna är en medelstor stjärna. En av de största kända stjärnorna i Vintergatan, VV Cephei, är 1900 gånger större än vår stjärna. Om en kikärta representerade solen skulle VV Cephei vara lika stor som en varmluftsballong (12 meter i diameter). Om den placerades där solen är skulle den sträcka sig hela vägen ut till Saturnus omloppsbana och planeterna Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter och Saturnus skulle vara innanför den.

En av de minsta typerna av kända stjärnor kallas neutronstjärna. Det är den oerhört täta återstoden av en massiv stjärna som exploderat. Om den var endast 10 kilometer i diameter skulle den väga över 400 000 gånger mer än hela planeten.



De stjärnor som vi ser med blotta ögat tycks trängas på natthimlen, men i själva verket är de långt ifrån varandra.

 




Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20
21 22 23 24 25 26
27 28 29
30
31
<<< Mars 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se