Alla inlägg under mars 2017

Av xenia alpkut - 26 mars 2017 15:26

Premier League-profilen Ivan Klasnić tvingas genomgå sin tredje njurtransplantation på tio år.

I en ny dokumentär får tittarna en närmare inblick i den kroatiska fotbollsspelarens tuffa tillvaro.

– Inga pengar kan kompensera för det lidande som jag har gått igenom, säger han i NDR Sport-dokumentären.


För drygt tre och ett halvt år sedan slutade Premier League-profilen Ivan Klasnić.

Det satte punkt för en karriär som tagit honom till både Bundesliga och Premier League.

I England var han klubbkamrat med Johan Elmander under tiden i Bolton.

Men den kroatiska fotbollsspelaren har fört en hård kamp mot njurproblemen både under och efter spelarkarriären.

Klasnić: "Jag kunde dött"

På tio år har han genomgått två njurtransplantationer efter att ha fått organen donerade till sig från mamma och sedermera pappa.

I september förra året framkom det att han nu tvingas göra det en tredje gång och enligt uppgifter kämpade han då för sitt liv.

I en ny dokumentär, som kommer visas på NDR Sport, kommer tittarna närmare Klasnićs tuffa kamp mot njurproblemen.

– Det är uppenbart att läkarna gjort fel. Inga pengar kan kompensera för det lidande som jag har gått igenom. Jag kunde ha dött, säger han i dokumentären.

Dottern vet ingenting

Nu fortsätter letandet efter en ny njure som passar den forna PL-spelarens kropp. Enligt The Sun kan väntetiden för en njure sträcka sig upp till sju år.

– Jag skulle vilja få en ny njure snart och sedan njuta av livet, säger Ivan Klasnić.

Kroaten har tidigare berättat att han valt att hemlighålla sina besvär för sin nioåriga dotter Fabianna.

– Allt ska vara som vanligt för henne. Hon vet att jag är sjuk och att jag måste åka till sjukhuset ofta, men hon vet inte varför. Jag vill inte skrämma henne.



http://www.expressen.se/sport/fotboll/premier-league/ivan-klasnic-svart-sjuk---han-kampar-for-sitt-liv/

ANNONS
Av xenia alpkut - 26 mars 2017 14:01

 

Elefanter (Elephantidae) är en familj inom däggdjursordningen snabeldjur. Elefanterna är den enda familjen av snabeldjur som inte dött ut. Familjen elefanter omfattar asiatisk elefant, afrikansk stäppelefant och afrikanskskogselefant,[1] samt mammutar och ett antal andra utdöda grupper av elefanter.


Systematik

Elefanter är en jämförelsevis ung grupp i ordningen snabeldjur (Proboscidea). Ordningen snabeldjur uppkom under senare eocen för 55 miljoner år sedan i norra Afrika.[2] Inom gruppen utvecklades ett flertal familjer som idag är utdöda som Moeritheriidae, Deinotheriidae, Gomphotheriidae och Mammutidae. Dessa taxa liknade alla dagens elefanter men räknas inte till samma familj. Några av de nämnda grupperna levde fram till senaste istidensamtidigt med elefanterna. Elefanterna utvecklades ur familjen Gomphotheriidae under miocen för ungefär 6 miljoner år sedan med släkten som Primelephas[2] och Stegotetrabelodon.


Släktet Elephas uppkom under tidigt pliocen i Afrika och spred sig sedan över Eurasien.[2] En av de mest kända utdöda arterna i släktet är Elephas antiquus. De nordligaste fossilfynden av arten är känt från Thüringen och södra Polen. Till släktet hör även några utdöda dvärgformer som levde under pleistocen på sydostasiatiska öar och på öar i Medelhavet. Sedan slutet av pleistocen är släktet begränsat till Asien och idag finns bara arten asiatisk elefant (Elephas maximus) kvar. Släktet Loxodonta är bara känt från Afrika sedan mellersta pliocen.[2]



https://sv.wikipedia.org/wiki/Elefanter

ANNONS
Av xenia alpkut - 26 mars 2017 12:05

 


Djur (AnimaliaMetazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem, och inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.

Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som växterna producera och tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes utan måste få sin energi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer som svampar har djurs celler inga cellväggar. Djurceller avgränsas av cellmembran och som skydd och stadga åt djurkroppen har varierande strukturer utvecklats inom olika grupper av djur, till exempel inre skeletthudskal, yttre exoskelett och hydrostatiskt skelett.

Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna. Jordens äldsta djur anses vara kammaneterna.[1]

Människan är ett djur, i begreppets alla vetenskapliga definitioner, men i dagligt tal och i exempelvis juridiska sammanhang används begreppet djur ibland i meningen "djur förutom människan".[2]


Djurrikets klassificering

Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidig systematik räknades exempelvis så kallade encellig djur, urdjuren eller protozoer, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen protister. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).[3]


Flercelliga djur

Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända arter av flercelliga djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. Den första stamformen för alla flercelliga djur levde för cirka en miljard år sedan. Man vet inte riktigt hur den såg ut, men den måste ha varit marin (det vill säga havslevande), ganska liten (under en centimeter) och med lite rörlighet. Den besynnerliga arten Trichoplax adhaerens ger möjligen en viss uppfattning hur det första djuret kan ha sett ut.

Gemensamt för alla flercelliga djur är bland annat att det finns så kallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracellulär matrix) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet,nervsystemepiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod där emot senare i djurs evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.



https://sv.wikipedia.org/wiki/Djur

Av xenia alpkut - 26 mars 2017 12:00

  

Apostrofutelämningstecken eller enkelt citattecken, ’ eller ' , är ett kommateckenformat, upphöjt, stumt och i svenskan icke-diakritiskt skrivtecken. Apostrofen bör varken förväxlas med fot-minut- ochprimtecknet (′) eller accenttecknen akut accent (´) och grav accent (`).


Användning i olika språk

Apostrof används i olika språk för att markera sammanfogning eller utelämnande av bokstäver, eller som anföringstecken (citat). Välkända exempel är engelskans användning av apostrof för genitiv-s och verbsammandragningar (t.ex. that’s John’s book, isn’t it?)[källa behövs] samt franskans bestämda artikel och prepositioner (t.ex. l’école d’anthropologie).


Användning i svenskan

 svenskan används apostrof för att markera att ett antal bokstäver i ett ord utelämnats, som till exempel i sta’n (kortform av staden) eller sammandragningen har’u (har du).

Enligt lingvistisk formalia tillämpas apostrof även för att urskilja betydelser av ord och uttryck: Att kasta vatten innebär ’urinera’. Inom citat, som markeras med citattecken, förvandlas de citattecken som finns i citatet (inre citat) till apostrofer.

På grund av inflytande av engelskan och möjligen danskan har apostrofen ibland i svenskan blivit felaktigt använd före vanligt genitiv-s: "Berra's verkstad". Så kallat apostrofgenitiv används sällan i svenskan. Man fogar varken apostrof eller -s till genitiv av namn som slutar på -s, -x eller -z, annat än om det är nödvändigt för tydlighet (och även då rekommenderas i första hand omskrivning): "Lars promemoria", "Kalix kommun", "Schweiz utrikespolitik", men möjligen "Hans skidor är längre än Anders'".

En annan felaktig variant är när apostrof förväxlas med akut accent, och vice versa.

En vedertagen norm för apostrofens och andra skrivteckens användning i svenskt skriftspråk är boken Svenska skrivregler. Användbar är också skriften [http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.41318b851483519095290e/1411629869129/Mynd-skrivreg2014-1.pdf Myndigheternas skrivregler].

Inom ekonomi används apostrofen för att förkorta belopp genom att ersätta tusental med apostrof. 30' betyder exempelvis 30 000 kr, 30' ' betyder 30 000 000 kr och så vidare.




https://sv.wikipedia.org/wiki/Apostrof

Av xenia alpkut - 26 mars 2017 10:30

 

 

Blomman är den del av gömfröväxterna som är avsedd för fortplantning. Blommans funktion är att producera frön. Blommor är ofta färgglada eller doftande för att locka till sig insekter så att de kan bli pollinerade.

 

Blommans fertila delar: ståndare och pistill

I en ring innanför kronbladen sitter de hanliga organen som kallas ståndare. De kan vara olika många beroende på art och består av ett skaft, som kallas sträng, och en knapp som är toppen på ståndaren. Ståndarna är ofta fria men kan vara hopväxta vid basen. Knappen är i regel skild i två knapphalvor, vars fäste kallas konnektiv. Knappen innehåller pollenkornoch öppnar sig när dessa är mogna. Pollenkornen kan spridas från en blomma till en annan med hjälp av exempelvis insekter. En blomma som är specialiserad för att sprida pollen med vinden kallas vindblomma.

Mitt i blomman finns det honliga organet, som består av en eller flera pistiller och längst upp på pistillen sitter det klibbiga märket där pollenkornen ska fastna. Under märket på pistillen finns ofta ett smalt skaft som kallas stift. Längst ner på pistillen sitter en förtjockning som är fruktämnet med fröämnen inuti. Efter befruktningen växer fruktämnet till och bildar den färdiga frukten med frön i. I många fall består denna frukt endast av ett fröhus och saknar en omgivande köttig del som exempelvis äppleapelsin och plommon har.


Blommans sterila delar: kronblad, foderblad och andra blad

Stödblad kan sitta vid blomskaftets bas och blad på själva skaftet kallas förblad. Blomaxeln är den del där skaftet övergår i blomman. Blommans blad sitter vanligen i två kransar och kallas tillsammans hylleblad. Hyllebladens placering i förhållande till fruktämnet varierar inom olika familjer och man brukar tala om översittande, kringsittande eller undersittande hylle (se Pistill). Hyllebladen kan ofta skiljas i foderblad och kronblad. De enhjärtbladiga växterna har ofta två kransar med tre blad av likartat utseende, vilka brukar kallas kalkblad. Foderbladen är ofta gröna eller bruna, fria eller hopväxta. Kronbladen är i regel färgade och fungerar som skyltorgan för pollinerande insekter.

Kronbladen kan vara fria från varandra (fribladig) eller hopväxta (sambladig), som exempelvis hos klockväxterna. En del blommor har sporre för nektar. Det kan också finnas en bikrona som är extra utskott på kronbladen eller kalken (exempelvis hos rödblära eller påsklilja).

Tepaler avser hylleblad där dessa inte är differentierade i foder och krona, som hos kaktusväxter och magnoliaPetaler är kronblad, sepaler är foderblad. Dessa latinska termer används även på många andra språk.


Tepaler avser hylleblad där dessa inte är differentierade i foder och krona, som hos kaktusväxter och magnoliaPetaler är kronblad, sepaler är foderblad. Dessa latinska termer används även på många andra språk.

 

Symmetrigrupperna

Se även artikeln om blomsymmetri. Blommorna kan indelas i symmetrigrupper. Man kallar en blomma radiärsymmetrisk(aktinomof) om man uppifrån kan dela den i två lika delar, tre eller flera gånger genom centrum. Exempel är flertalet fetbladsväxterBisymmetriska blommor med endast två symmetriplan är typiskt för exempelvis korsblommiga. Blommor med endast ett symmetriplan kallas zygomorfa, exempelvis lejongapsväxterna och ärtväxterna.


 

Av xenia alpkut - 25 mars 2017 18:30

 

Det har ryktats om en romans mellan Samir Badran och Sigrid Bernson i "Let's dance".

Och i fredagens program pikade jurymedlemmen Cecilia Lazar duon för deras fina personkemi.

Här är Samir Badrans kryptiska svar på kärleksryktet.


Ända sedan starten har "Let's Dance"-deltagaren Samir Badran och hans dansare Sigrid Bernson omgetts av romansrykten.

Huruvida dessa rykten har nått även juryn är oklart men under fredagens avsnitt pikade jurymedlemmen Cecilia Lazar duon för deras fina personkemi. Hon kommenterade också det faktum att Samir Badrans pappa inte vill se sin son halvnaken i direktsändning.

Cecilia Lazar: "Så fint det ni har"

– Din pappa ska ju vara jättestolt över dig. Han ska vara så stolt. Med den kroppen som du har, den vill alla se. Alla. Självklart, hela Sverige vill det, säger hon i programmet och fortsätter:

– Men jag måste få säga en annan sak. Jag tycker det är så fint det ni har emellan er när ni dansar, det är något speciellt.

 


amir Badran och Sigrid Bernson såg ställda ut samtidigt som publiken busvisslade.

– Det är ett annat program som sänds lite senare på kvällen, skämtade David Hellenius för att avdramatisera det hela.

Efteråt höll Tony Irving höll med sin jurykollega:

– Som Cecilia sa, den här intima relationen ni har mellan er kommer fram på golvet.

Samir Badrans kryptiska svar

Efteråt var Samir Badran nöjd med sin insats.

– Jag mår hur bra som helst. Vi kom vidare och vi gjorde en bra dans så nu kan vi vara stolta.

Du fick ju dansa halvnaken i alla fall?

– Ja, TV4 var väl glada i alla fall. Min farsa kanske var mindre glad. Nej men det var roligt, vi hade ju temadag och "Bada nakna" har blivit en stor grej. Låten blev ju Grammis-nominerad. Det är riktigt kul.

Du trotsade din farsa?

– Ja men det är roligt, jag tycker det är kul. Men vi gjorde det med en lite charmigare grej eftersom jag fick glida ur skjortan liksom. Så det var riktigt kul i dag.

Det har ju varit lite romansrykten, lite pikar av juryn?

– Jag tycker det är kul, jag och Sigrid har så sjukt roligt så låt dem hålla på. Det är helt lugnt för min del. Det är bara roligt.

Så det är inget mellan er?


– Nej alltså inte mer än dans. Inte än så länge i alla fall.



.http://www.expressen.se/noje/samirs-kryptiska-svar-om-karleksryktet/


Av xenia alpkut - 25 mars 2017 15:55

 


USA undersöker uppgifter om att uppemot 200 civila ska ha dödats i ett flyganfall av den USA-ledda alliansen mot den IS-kontrollerade delen av irakiska Mosul.

FN uttrycker djup oro över rapporterna.

Vi är chockade över den här fruktansvärda förlusten av människoliv, säger Lisa Grande, FN:s humanitära koordinator för Irak, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Om uppgifterna bekräftas rör det sig om det största antalet civila som dödats i ett enskilt flyganfall sedan USA började strida i Irak 2003, rapporterar The New York Times.

"Vi vet inte"

Den amerikanska militären ska nu ta reda på om dödsfallen i Mosul orsakades av ett flyganfall eller om det kan ha rört sig om en bomb som placerats ut av terrorgruppen IS (Islamiska staten).

Det är en komplicerad fråga och vi har haft människor som har jobbat oavbrutet hela natten för att ta reda på det... För tillfället är svaret: Vi vet inte, säger John Thomas, talesperson för USA:s centrala militärkommando Centcom, till tidningen.

Enligt irakiska militärer var det ett flyganfall, riktat mot krypskyttar på taken till byggnader i området. Att det fanns civila i husets källare var de inte medvetna om, säger general Maan al-Saadi.

"En fälla av IS"

Efter bombningen blev vi förvånade över de civila offren. Jag tror att det var en fälla av IS för att stoppa flyganfallen och vända opinionen mot oss, säger al-Saadi till The New York Times.

Uppgifterna kommer efter rapporter om att dussintals civila dödats i två olika USA-ledda flyganfall i Syrien den senaste tiden. Båda händelserna utreds av amerikansk militär.

Omkring 400 000 civila är enligt FN fast i de IS-kontrollerade delarna av Mosul i Irak, som militären sedan i februari kämpar för att återta från terrorgruppen.




http://www.folkbladet.se/nyheter/uppgifter-om-200-doda-fn-chockat-om4561512.aspx

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20
21 22 23 24 25 26
27 28 29
30
31
<<< Mars 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se