Alla inlägg den 5 april 2017

Av xenia alpkut - 5 april 2017 11:36

 

 

29 personer omkom trafikolyckor i Västra Götaland under årets sex första månader - den dystra siffran är en ökning med 19 personer jämfört med samma period förra året.

Emelie Johannesson, 31, förlorade sin fästman Thomas i just en trafikolycka.

– Jag blev helt iskall och fick ingen luft. Jag trodde inte att det var sant, säger hon om stunden då hon insåg att hennes kärlek hade avlidit.


Det har skett flera trafikolyckor med dödlig utgång i Västsverige bara de senaste veckorna. I slutet av juni dog en man i 35-årsåldern av sina skador efter en mc-olycka i Borås. Och för en vecka sedan dog en man i Skara efter att han kolliderat med en lastbil.

Nu visar ny statistik från Transportstyrelsen att olyckorna är del av en mörk trend där många fler personer har dött i trafikolyckor den första halvan av året jämfört med samma period förra året. I hela landet har 122 personer dött i trafikolyckor i år jämfört med 105 personer samma period förra året. I Västra Götaland har siffran ökat från tio omkomna förra året till 29 omkomna i år.

Äldre personer dör

Det är många äldre personer som förolyckats i trafiken i år i Sverige. Många av dödsolyckorna har skett i korsningar. I Västra Götaland ser trenden likadan ut. Därmed sticker årets dödsolyckor ut jämfört med hur det brukar se ut.

– Det vanligaste scenariot är att singelolyckor tilltar och att unga personer ofta förolyckas. Men så ser det inte ut det här halvåret. Den stora ökningen sker bland äldre och i korsningar, säger Maria Krafft, måldirektör vid Trafikverket.

– Äldre är ofta involverade i korsningsolyckor då de har nedsatt kognitiv förmåga, säger hon vidare.

Enligt Maria Krafft så ökar trafikolyckorna historisk sett när Sverige är inne i en högkonjunktur, precis som nu. Fler personer köper och använder bilar helt enkelt, menar hon. Dessutom ser Trafikverket att hastigheten på vägarna ökar för första gången på flera år.

– Hastighetsefterlevnaden minskar. Det är oroande och något vi behöver se över, säger hon.

Miste sin kärlek

Emelie Johannesson, 31, från Karlstad var bara 27 år när hon miste sin fästman Thomas Helmersson i en trafikolycka. Thomas och hans bror hade åkt till Arvika för att tillsammans provköra den bil som brodern hade lagat. Emelie var kvar i Karlstad.

– Jag slog på datorn och läste nyheterna. Då såg jag att det hade skett en trafikolycka där två personer hade skadats allvarligt. Jag kände på mig att det var Thomas och hans bror, säger hon.

Thomas överlevde inte olyckan.

– Jag blev helt iskall och fick ingen luft.

Barnen gjorde att Emelie lyckades stå ut med vardagen, trots all inneboende sorg.

– Jag hade ju barnen och tog hand om dem. Jag fick sysselsätta mig och försöka få dagarna att gå. Det var mycket planering kring begravningen och allt det där. Man fick ingen tid för att sörja. Det tog ett tag innan man riktigt förstod vad som hade hänt.

Två dagar innan olyckan skedde hade paret skrivit på ett kontrakt för ett nytt boende. Tanken var att de skulle leva tillsammans, livet ut.

– Jag känner mig besviken över att det blev som det blev. Jag försöker att inte tänka så mycket på det alls. Men ibland kommer tankarna upp, säger hon.

Maria Krafft säger att unga män generellt sett är överrepresenterade i dödliga trafikolyckor. Motorcyklister är den fordonsgrupp som löper störst risk att råka ut för olyckor.

Varför just korsningsolyckor ökat i år är svårt att svara på, säger Maria Krafft.

– Där man har möjlighet att bygga cirkulationsplats brukar det ta bort de allra flesta dödsfallen och skadorna.

Ny teknik kan minska olyckor

Sedan tidigare har Trafikverket jobbat aktivt med att minska till exempel kollisionsolyckor genom att uppföra fler och bättre mitträcken på vägarna.

– Antal dödade i möteskollisioner har halverats på tio år. Det är för att vi mittseparerar. Det är inte lika sannolikt att mötesolyckor sker i dag.

Med dagens teknikutveckling, till exempel automatiserade bilar som via sensorer skulle kunna förhindra olyckor, hoppas man kunna minska trafikolyckorna.

– Vi behöver också bli betydligt bättre på att kolla på oskyddade i trafiken. Där sticker cyklister och gångare ut. Där har vi inte varit lika framgångsrika som vid biltrafik, säger Maria Krafft.

I dag bor Emelie Johannesson tillsammans med sina barn i den lägenhet som också Thomas skulle ha bott i. Livet blev inte som det var tänkt.

  • ĞTiden läker inte alla sår. Men man hanterar sorgen och orkar leva med den, säger hon.



http://www.expressen.se/gt/nya-mardromssiffror--allt-fler-dor-i-trafiken/

ANNONS
Av xenia alpkut - 5 april 2017 10:00

Kanser, hücrelerde DNA'nin hasari sonucu hücrelerin kontrolsüz veya anormal bir şekilde büyümesi ve çoåalmasidir. Günde vücudumuzda (DNA'da) yaklaşik 10.000 mutasyon olmasina raåmen immün sistemimizher milisaniye vücudumuzu tarar ve kanserli hücreleri yok eder.Saålikli vücut hücreleri bölünebilme yeteneåine sahiptirler. Ölen hücrelerin yenilenmesi ve yaralanan dokularin onarilmasi amaciyla bu yeteneklerini kullanirlar. Fakat bu yetenekleri de sinirlidir. Sonsuz bölünemezler. Her hücrenin hayati boyunca belli bir bölünebilme sayisi vardir. Saålikli bir hücre ne zaman ve nerede bölünebileceåini bilme yeteneåine sahiptir

Buna karşin kanser hücreleri, bu bilinci kaybeder, kontrolsüz bölünmeye başlar ve çoåalirlar. Kanser hücreleri toplanarak urlari (tümörleri) oluştururlar, tümörler normal dokulari sikiştirabilirler, içine sizabilirler ya da tahrip edebilirler. Eåer kanser hücreleri oluştuklari tümörden ayrilirsa, kan ya da lenf dolaşimi araciliåi ile vücudun diåer bölgelerine gidebilirler. Gittikleri yerlerde tümör kolonileri oluşturur ve büyümeye devam ederler. Kanserin bu şekilde vücudun diåer bölgelerine yayilmasi olayina metastaz adi verilir.


Vücutta mutasyona uårayan hücrelerin ancak çok küçük bir kismi kansere yol açar. Bunun birçok nedeni vardir:

  1. Mutasyon gösteren hücrelerin yaşama kabiliyetleri normal hücrelere göre daha azdir. Bu yüzden ölürler.
  2. Mutasyon gösteren hücrelerin pek çoåunda bile hâlâ aşiri büyümeyi önleyen normal geridönüm kontrol düzeneåi("Tümör baskilayici genler") bulunur. Bu yüzden hayatta kalabilen mutant hücrelerin çok azi kanserli hücreye dönüşür.
  3. Siklikla, kanser potansiyeli taşiyan bu hücreler büyüyüp kanser oluşturmadan önce vücudun baåişiklik sistemi tarafindan yok edilirler.

Bu olay şöyle açiklanmaktadir:

Mutant hücrelerin çoåu, deåişikliåe uåramiş genleri nedeniyle kendi içlerinde anormal protein oluştururlar. Bu anormal proteinler vücudun baåişiklik sistemini uyararak antikor yapimina veya kanserli hücreye karşi duyarlilik kazanmiş lenfositlerin oluşmasina neden olarak kanserli hücrenin yok edilmesini saålarlar. ( Bu olayi destekleyen bir gerçek de organ trasnplantasyonu nedeniyle immünsupresif tedavi gören hastalarda kanser riskinin beş kat artmasidir.

Baåişiklik sisteminin etkinliåini bozan durumlar kanseri hazirlayici etmenler (predispozan) olarak bilinir. Baåişiklik sistemi tarafindan yok edilmemiş olan bu hücreler kontrolsüz biçimde üreyerek bulunduklari dokuyu işgal ederler. Sadece o dokuyla sinirli kalmayip komşu dokulara da yayilirlar (invazyon). Kan ve lenf dolaşimi yoluyla vücudun ilgisiz bölgelerine de taşinabilirler (metastaz).

Kanser başlangici olan alanda en önemli özellik, kitlenin çevre dokulara girift, yapişik olmasidir. İyi huylu (benign) tümörler genellikle sinirlari belirgin kitlelerdir. Ancak kötü huylu (malign) tümörler, sinirlari belirsiz ve çevre dokuya sikica yapişik halde bulunurlar. İlk evrelerde genellikle aårisizdirlar.

Kanser, oluştuåu yani köken aldiåi dokuya göre adlandirilir.

Kanser hücreleri; civarlarindaki dokulara ulaşarak, kan dolaşimi, lenf sistemi ya da vücut boşluklari ve yüzeyleri yollariyla vücudun diåer taraflarina yayilirlar. Buna metastaz denir.

Vücudumuzda kontrolsüz olarak büyüyen kötü huylu tümörlere kanser denir. Kanserler iyi huylu ve kötü huylu olmak üzere iki kisma ayrilir. Kötü huylu tümörler başka dokulara ve organlara yayilma (Metastaz) özelliåi gösterirler.


Kanserin Tarihsel Gelişim Süreci

 

Kanser, yüzyillar öncesinde olduåu gibi günümüzde de aramizdaki varliåini sürdürmektedir.Malign tümörlerle ilgili tanimlara ilk olarak Misir papirüsleri, Babil çivi yazisi tabletleri ve eski Hint yazmalarinda rastlanilmaktadir. Ebers Papirüsünde (M.Ö. 15. yüzyil), tümör tedavisinin öldürücü olabileceåi belirtilmektedir. Antik döneme ait Yunan tibbi kayitlarinda ve Galen'in çalişmalarinda ise birçok kanser olgusuna rastlanmakla birlikte, bunlarin ne tür tümörler olduåuna karar vermek çoåu kez olanaksizdir. Kanser teriminin ilk defa Hipokrat tarafindan (M.Ö. 460-377) organizmanin şifa bulmayan yeni yapilanmalari için kullanildiåi görülür. Vücut yüzeyinde büyüyen ve genellikle ülsere olan, kirmizi, sicak, aårili, diåerlerinden farkli karakterde olup daha yavaş büyüyen şişliklere Hipokrat, “karkinos” ya da “karkinoma”, Galen (M.S. 2. yüzyil) ise yengece benzettiåi görünümü nedeniyle “kanser” adini verdi. Diåer bir yoruma göre bu isimlendirme, kanser aårisinin, yengeç isirmasi ile oluşan, ortadan çevreye doåru yayilan kemirici tarzdaki aåriya benzerlik göstermesi nedeniyledir. Yunan tibbinda, “praeter naturam” adi verilen anormal patolojik büyüme ise tümör olarak adlandirildi. Bu dönemde sadece epitelyal kökenli malign tümörlere kanser denildiåi ve nedeninin diåer hastaliklarda olduåu gibi vücut sivilari arasindaki dengesizliåe baålandiåi görülmektedir. Galen, tümörleri, doåaya uyan , doåayi aşan ve doåaya karşi olan şeklinde üç grupta siniflandirmiştir.


ANNONS

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
<<< April 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se