Alla inlägg den 13 april 2017

Av xenia alpkut - 13 april 2017 21:40




"Let´s dance"-deltagaren Samir Badran har tidigare berättat om att han har fått uppsöka läkare på grund av skador.

Nu tvingas han återigen uppsöka läkare efter att ha skadat näsan.

– De har sagt att jag kan dra tillbaka den men jag vägrar, säger Samir Badran.

 

Under veckan har Samit Badran och hans danspartner Sigrid Bernson haft fullt upp då de inte bara ska lära sig en ny dans utan hela tre stycken.

Samir har tidigare uppgett att han har haft problem med skador. I onsdags morse var oturen framme igen.

– Vi dansade och så snurrade vi båda två, sen så blev det en krock helt enkelt och Samir fick min armbåge upp i näsan. Det blev verkligen en rejäl smäll, berättar Sigrid.

 

Sigrid Bernson: "Samir har fått en rejäl smäll"

Under dagen åkte dansparet in till sjukhus för att få skadan undersökt.

– Det har gått bra hos läkaren. Samir har fått en rejäl smäll, men näsan är inte bruten så han hade tur, säger Sigrid.

Samir berättar dock att hans näsa nu har blivit en aning sned och den gör också väldigt ont.

– Det var verkligen en riktig smäll. Jag blev helt knockad och det svartnade framför mina ögon. De har sagt att jag kan dra tillbaka min näsa men jag vägrar, säger Samir.

Han har varit i kontakt med en person som eventuellt ska operera näsan eftersom han vägrar att knäcka tillbaka den.

– Min näsa har i och för sig blivit smalare så det är ändå lite positivt, berättar Samir.

Samir Badran saknar muskel i ryggen

Samir försäkrar dock att hans näsa inte kommer vara något hinder för deras dans men att de måste ta det lite lugnt med lyften.

Under tävlingens gång har Samir också haft problem med både sin axel och ryggen.

– Det är en muskel i min rygg som har försvunnit bak i ryggen efter att jag krockade i Thailand med en gokart. Det är väldigt obehagligt, säger Samir.

 

 

 

http://www.expressen.se/noje/lets-dance/samir-tvingades-till-akut-lakarvard/

ANNONS
Av xenia alpkut - 13 april 2017 18:17

Nya uppgifter om den misstänkte terroristen

En frånskild fyrabarnsfar som missbrukat droger och har mycket begränsade kunskaper om islam.

Rakhmat Akilov har erkänt terrorattacken i centrala Stockholm. Nu börjar bilden av hans liv klarna alltmer.

– Han visste inte ens hur man ber, säger en person som besökt en moské i Sverige tillsammans med Akilov, enligt TT.

Samtidigt kommer uppgifter om att 39-åringen försökt ta sig till Syrien för att gå med i terrorsekten I

Strax före klockan 15 i fredags ska 39-årige uzbekiern Rakhmat Akilov ha kapat en lastbil och gett sig av på en vansinnesfärd mitt i centrala StockholmEtt stort antal personer mejades ner innan fordonet kraschade in i varuhuset Åhléns på Drottninggatan. Fyra personer avled i attacken. 15 fick föras till sjukhus, varav två fortfarande vårdas på intensiven.

Arbetade som svetsare

Knappt fem dygn efter det blodiga dådet växer en allt tydligare bild av Rakhmat Akilovs liv fram. Nyhetsbyrån TT har tagit del av material från den uzbekiska tjänsten vid Radio Free Europe/Radio Liberty, som har goda kontakter med uzbeker både i och utanför Uzbekistan.

De uppger att Rakhmat Akilov växte upp i den välkända staden Samarkand. Han ska ha arbetat som svetsare. Tillsammans med sin ex-hustru har han fyra barn.

Akilov har beskrivit tillvaron i hemlandet som relativt harmonisk.

Försökte ta sig till Syrien

Bland Rakhmat Akilovs bekanta i Uzbekistan ska det ha varit välkänt att han hade ytterst begränsade kunskaper om islam. 2012 flyttade han till Turkiet, och där ska han ha radikaliserats. Enligt TT:s uppgifter har Akilov dock inte heller senare gått in på djupet i religionen.

I november 2014 sökte Rakhmat Akilov uppehållstillstånd i Sverige. En person som besökt en svensk moské tillsammans med honom uppger att han ”inte ens visste hur man ber”. Han ska dock ofta ha sagt saker som att ”våra bröder i Syrien gör det enda rätta, räddar liv på muslimska barn och kvinnor", rapporterar TT.


Sedan tidigare är det känt att 39-åringen uttryckt sympatier för terrorsekten IS.

Källor inom Uzbekistans säkerhetstjänst uppger för Reuters att Rakhmat Akilov försökte ta sig över gränsen till Syrien från Turkiet 2015. Han ska dock ha gripits i samband med gränspassagen och deporterats till Sverige.

Var efterlyst

Den ryska nyhetsbyrån Interfax rapporterar att Akilov efterlystes i Uzbekistan i februari i år för brott som kopplas till religiös extremism. Enligt en källa i det uzbekiska rättsväsendet öppnades utredningen på grund av ”produktion eller spridning av material som utgjorde ett hot mot allmän säkerhet”och ”deltagande i religiösa och extremistiska organisationer”.

Enligt Expressen besökte Akilov en hemlig källarmoské i Stockholm två veckor före terrorattacken. Där ska två IS-rekryterare ha varit verksamma.

Säpo: Gick inte att belägga

På Säkerhetspolisen, Säpo, är det locket på om de nya uppgifterna.

– Jag är medveten om att det florerar uppgifter av olika slag men det är ingenting som jag kan kommentera. Det råder förundersökningssekretess så jag kan varken bekräfta eller dementera information som vi eventuellt har, säger Simon Bynert, pressekreterare på Säpo.

Han fortsätter:

– Det vi kan säga är att den här individen har förekommit i vårt underrättelseflöde. Det rörde sig om enstaka uppgifter som vi fick i form av underrättelser. Vi arbetade för att belägga dessa, men vi landade i att det inte gick.
Om ni hade fått kännedom om att Akilov var efterlyst och att han försökt ansluta sig till IS, hade det lett till att ni vidtagit någon åtgärd?

– Det blir en hypotetisk fråga och det är ingenting som jag kan kommentera.

Har ni haft kontakt med myndigheter i Uzbekistan efter terrordådet?

– Du får samma svar där. Vi har ett brett internationellt samarbete och vi hämtar in information från en rad olika instanser. Men vilken kommunikation vi har i enskilda fall och med enskilda länder är ingenting som jag kan kommentera, säger Simon Bynert.

”Sa till honom att inte tappa modet”

Under tiden i Sverige ska även de personliga problemen ha börjat hopa sig för Rakhmat Akilov. Vänner som Sveriges Radio pratat med beskriver att han blev alltmer instabil, och umgicks i kretsar där kriminalitet och drogmissbruk förekom. Akilov ska även själv ha använt narkotika.

– Jag sa till honom att inte tappa modet, att min situation är hundra gånger värre än hans. Jag har ingenting och om jag åker hem fängslas jag och de kan slå ihjäl mig, men han är fortfarande ung och kan börja om, säger en vän till Sveriges Radio.

Rakhmat Akilov misstänks för terrorbrott genom mord, och har erkänt sig skyldig till dådet. På tisdagen häktades Akilov av Stockholms tingsrätt.



http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rxpm8/uppgifter-akilov-forsokte-ansluta-sig-till-is-i-syrien

ANNONS
Av xenia alpkut - 13 april 2017 17:59

När en chokladtårta är tillräckligt god – då kan det kännas som att ingenting annat spelar någon roll.

Fråga bara Donald Trump.

När han berättade om hur det gick till när han informerades om bombningarna i Syrien fokuserade presidenten på ett bakverk – och sedan tog han fel på land.


De fruktansvärda bilderna på människor som kvävs till döds efter kemvapenattacken i Syrien spred chockvågor över världen.

USA:s svar blev hårt: På president Donald Trumps order avfyrades 59 Tomahawk-missiler mot en regimkontrollerad militäranläggning i landet. Anfallet har fördömts av både Ryssland och Iran.

Men när Donald Trump redogjorde för vad som hände när USA slog till var det varken det mänskliga lidandet eller de internationella konsekvenserna som han fokuserade på.

I stället hyllade presidenten chokladtårtan som serverats på hans lyxanläggning. Sedan tog han fel på vilket land som hans enorma militärmakt egentligen angripit.

”Åt den vackraste chokladtårtan”

Det var under en intervju med Fox Business som Trump berättade om den aktuella kvällen.

När presidenten fick information om att missilerna var redo att avfyras så åt han middag med Kinas president Xi Jinping på sin Florida-resort Mar-a-Lago.

– Jag satt vid bordet. Vi var klara med huvudrätten, och åt dessert. Vi åt den vackraste chokladtårta som du någonsin sett, och president Xi njöt av den, sa Trump, och la till:

– Sedan sa jag till Xi att vi just avfyrat 59 missiler som var på väg till Irak.

Den kinesiska presidenten ska inte ha tillrättavisat sin amerikanska kollega. I stället var han tyst och åt lite mer av tårtan, enligt Trump.


 När någon är så brutal och använder gas mot små barn är det motiverat att svara med våld, ska Xi Jinping sedan ha sagt.

Spicer gjorde Hitler-blunder

Donald Trumps felsägning är inte administrationens första blunder gällande angreppet mot Syrien.

Tidigare i veckan sa pressekreteraren Sean Spicer att ”inte ens Hitler” använde kemiska vapen. Han verkade alltså ha glömt de miljoner människor som gasades ihjäl under Förintelsen. Uttalandet fick omedelbart hård kritik på sociala medier, och Spicer bad snabbt om ursäkt:

– Det var ett misstag, jag borde ha hållit mig till ämnet och fokuserat på Assads gärningar och vidrigheterna han gjort mot sitt eget folk.



http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Oxnb1/trumps -tabbe-skrot-om-tarta--och-sa-att-usa-bombat-irak

Av xenia alpkut - 13 april 2017 16:39

När en chokladtårta är tillräckligt god – då kan det kännas som att ingenting annat spelar någon roll.

Fråga bara Donald Trump.

När han berättade om hur det gick till när han informerades om bombningarna i Syrien fokuserade presidenten på ett bakverk – och sedan tog han fel på land.


De fruktansvärda bilderna på människor som kvävs till döds efter kemvapenattacken i Syrien spred chockvågor över världen.

USA:s svar blev hårt: På president Donald Trumps order avfyrades 59 Tomahawk-missiler mot en regimkontrollerad militäranläggning i landet. Anfallet har fördömts av både Ryssland och Iran.

Men när Donald Trump redogjorde för vad som hände när USA slog till var det varken det mänskliga lidandet eller de internationella konsekvenserna som han fokuserade på.

I stället hyllade presidenten chokladtårtan som serverats på hans lyxanläggning. Sedan tog han fel på vilket land som hans enorma militärmakt egentligen angripit.

”Åt den vackraste chokladtårtan”

Det var under en intervju med Fox Business som Trump berättade om den aktuella kvällen.

När presidenten fick information om att missilerna var redo att avfyras så åt han middag med Kinas president Xi Jinping på sin Florida-resort Mar-a-Lago.

– Jag satt vid bordet. Vi var klara med huvudrätten, och åt dessert. Vi åt den vackraste chokladtårta som du någonsin sett, och president Xi njöt av den, sa Trump, och la till:

– Sedan sa jag till Xi att vi just avfyrat 59 missiler som var på väg till Irak.

Den kinesiska presidenten ska inte ha tillrättavisat sin amerikanska kollega. I stället var han tyst och åt lite mer av tårtan, enligt Trump.


 När någon är så brutal och använder gas mot små barn är det motiverat att svara med våld, ska Xi Jinping sedan ha sagt.

Spicer gjorde Hitler-blunder

Donald Trumps felsägning är inte administrationens första blunder gällande angreppet mot Syrien.

Tidigare i veckan sa pressekreteraren Sean Spicer att ”inte ens Hitler” använde kemiska vapen. Han verkade alltså ha glömt de miljoner människor som gasades ihjäl under Förintelsen. Uttalandet fick omedelbart hård kritik på sociala medier, och Spicer bad snabbt om ursäkt:

– Det var ett misstag, jag borde ha hållit mig till ämnet och fokuserat på Assads gärningar och vidrigheterna han gjort mot sitt eget folk.


http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Oxnb1/trumps -tabbe-skrot-om-tarta--och-sa-att-usa-bombat-irak

Av xenia alpkut - 13 april 2017 14:55

 


Nu placerar Stockholms stad nya betonglejon i korsningen Drottninggatan/Kungsgatan – trots att de inte kan, eller syftar till att stoppa en framrusande lastbil.

– Vi gör det vi kan i trygghetsskapande åtgärder inom ramen för vårt ansvarsområde i avvaktan på en annan bedömning från polisen, säger Fredrik Jurdell, biträdande stadsdirektör.

Men polisen säger i nuläget nej till kraftigare hinder.


Sedan lastbilsattacken längs Drottninggatan i fredags har uppmärksamhet riktas kring de betonglejon, så kallade betongsuggor, som finns placerade på Drottninggatan där den korsas av andra gator.

Frågor har ställts varför de 890 kilo tunga skulpturerna inte hindrade lastbilen att köra in.

Men enligt Fredrik Jurdell, biträdande stadsdirektör för Stockholms stad, var det heller aldrig syftet med lejonen.

Syftet är att hindra otillåten trafik och att en personbil inte ska kunna ta sig förbi utan att det blir skador på fordonet.

– Det är för att hålla borta oönskad trafik, säger han.

Nya lejon på Drottninggatan

Under söndagskvällen placerade Stockholms stad ut ett stort antal nya lejon för att blockera öppningen vid Drottninggatan/Kungsgatan.

Men det är för syns skull - i väntan på besked från polisen.

Stadsdirektören berättar att Stockholms stad har kraftigare hinder att sätta upp, till exempel för att avvärja en terrorattack men att dessa bara används när det kommer en begäran från polisen.

– Eftersom saker rubbats ur sitt läge så försöker vi få till så mycket trygghetsskapande åtgärder som vi bara kan. Men de hindrar inte terrorangrepp de heller. Vi gör det vi kan i trygghetsskapande åtgärder inom ramen för vårt ansvarsområde i avvaktan på en annan bedömning från polisen, säger Jurdell.

Inga kraftigare hinder

Men enligt Anders Jönsson, poliskommissarie i region Stockholm är det i nuläget inte aktuellt med några kraftigare hinder.

– Den diskussionen finns i nuläget. Men den är inte prioriterad eftersom det då blir en oerhörd mängd platser. Frågan är om det är rationellt att göra det. Då letar den presumtive terroristen upp nästa ställe som inte har agerat. I nuläget har vi inga sådana anmodningar till Stockholms stad.

Konstnären bakom lejonen, Anders Årfelt, säger att de inte var gjorda för att förankras i marken utan i stället placeras på klossar som ska underlätta förflyttning.

– De var inte gjorda som hinder för en sådan här galning, utan för att markera och hindra någon från att köra in, för det blir ju skador på vilket fordon man än kör på dem med, säger han.


– Jag känner ingen skuld, men det var synd att betonglejonen inte räckte till.


http://www.expressen.se/nyheter/lejon-for-syns-skull-i-vantan-pa-polisbesked/



Av xenia alpkut - 13 april 2017 09:13

Inre utlänningskontroll är avgörande för att efter­lysta ska kunna hittas och utvisas.

Trots det har antalet kontroller mer än halverats de senaste fem åren.

Gränspolischefen Patrik Engström skyller på polisledningen.

– Poliser som arbetar i yttre tjänst upplevde ett bristande stöd från polisledningen under Reva-debatten, säger han till Aftonbladet.


Efter fredagens lastbilskapning och vansinnesfärd längs Drottninggatan i Stockholm, som polisen misstänker har genomförts av den 39-årige uzbekiern Rakhmat Akilov, har polisens möjligheter att hitta gömda asylsökande hamnat i fokus. Migrationsverketsbeslut att utvisa Akilov ledde till att han avvek. I februari efterlystes han av polisen, som inte lyckades lokalisera honom.

 

Gränspolischefen Patrik Engström konstaterar att 18 000 verkställighetsärenden – personer som nekats asyl och ska utvisas – just nu ligger på gränspolisens bord. Av dem har 12 500 avvikit och blivit efterlysta, på samma sätt som Akilov.

– Av de 12 500 efterlysta har en del säkert lämnat Sverige, de har rest hem. Och några har rest till andra länder. Det finns inga säkra data hur många som är kvar i Sverige, säger gränspolischefen.

Men ungefär hur många av de efterlysta gömmer sig här?

– Uppskattningsvis kanske 10 000.

Hanterar 18 000 ärenden – som pappersakter

Gränspolisen består av 1 200 polisanställda, fördelade på poliser och civilanställda. Många av dem arbetar framför allt med gränskontroll. Men ungefär 200 polisanställda arbetar aktivt med att eftersöka efterlysta som ska utvisas. Gränspolisens spaningsgrupper arbetar huvudsakligen riktat, antingen med uppföljning av tips eller mot individer där det finns adressuppgifter. Spaningsgrupperna arbetar också med brottsutredningar som är relaterade till människosmuggling. Dessutom samarbetar de med Skatteverket, och deltar i till exempel restaurangkontroller och arbetsplatskontroller.


– Men vi skulle förmodligen behöva vara ungefär dubbelt så många för att fullt ut fullgöra uppdraget, säger Patrik Engström.

Hur många av de 10 000 som gått under jord har eftersökts på fältet av polisen?

– Det går inte att svara på, det finns ingen statistik. Vi har inget digitalt ärendehanteringssystem, utan vi hanterar alla våra 18 000 ärenden som pappersakter.

Hur kan ni då prioritera bland ärendena?

– Det finns inget it-stöd för att prioritera de här ärendena.

Vill få utökade möjligheter

Patrik Engström konstaterar att en ökad satsning på inre utlänningskontroll – som kan utföras av vilka poliser som helst – är avgörande för att fler efterlysta ska kunna hittas och utvisas.

Inre utlänningskontroll innebär att en polis får kontrollera att en person får vistas i Sverige, om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig i landet. Kontrollen ska i första hand basera sig på iakttagelser, spaningsuppgifter, underrättelseuppslag och tips. Men inre utlänningskontroll får också ske vid frihetsberövande, brottstredning, trafikkontroll och ordningsbrott.

Gränspolischefen vill nu att polisen ska få utökade möjligheter att göra inre utlänningskontroll:

– Vi har lyft frågan till Justitiedepartementet om att se över reglerna för hur vi kan arbeta med inre utlänningskontroller, och framför allt hur man kan arbeta med inre utlänningskontroller i gränsnära områden, säger Engström.

”Dåligt stöd från polisledningen”

Vilka förändringar kan det handla om i gränsnära områden?

– Att kraven för att få genomföra en kontroll skulle vara lägre.

De inre utlänningskontrollerna har stadigt minskat sedan 2012, då över 42 000 gjordes. Förra året gjorde knappt 19 000. Vad beror minskningen på?

– Dels beror den på att specialisterna inom gränspolisen som arbetar med det här har varit upptagna av yttre gränskontroller i Region Syd. Men framför allt beror det nog på att personal som arbetar i yttre tjänst, ingripandepoliser, som är de som gör väldigt mycket inre utlänningskontroller, inte har fått tillräckligt mycket utbildning i hur man ska göra det här på ett bra sätt. De har saknat ett bra mobilt stöd, i hur man ska göra och rapportera de här kontrollerna. 

 

– Efter Reva-debatten upplevde många poliser dessutom – med rätta – att polisledningen inte förklarade och försvarade det arbete som polisen hade utfört. Det som de hade ålagts av lagstiftaren att göra. De kände en otrygghet på grund av dålig kommunikation och dåligt stöd från polisledningen, säger Engström.

Reva-debatten uppstod i samband med polisens Reva-projekt 2013. Reva står för "Rättssäkert och effektivt verkställighetarbete", och syftar på polisens arbete med att hitta efterlysta asylsökande som ska utvisas.
Patrik Engström har själv mött många poliser som är kritiska mot polisledningen:

– Ja, när jag pratar med poliser som arbetar i yttre tjänst så är det en av de bilderna som jag får, de upplevde ett bristande stöd från polisledningen.

Innefattar polisledningen dig också?

 


Inspektion av kontrollerna


Vad säger du i dag om kritiken mot polisen för rasprofilering i samband med Reva-projektet - att personer kontrollerades enbart på grund av utseende, språk eller namn?


– Det var en kritik som framfördes på lite olika sätt av debattörer. Men Rikspolisstyrelsen genomförde 2014 en inspektion av den här verksamheten och gick igenom de kontroller som hade genomförts. Det fanns brister i dokumentationen och det fanns brister i redovisningen, men man hittade inga tecken på att profilering hade skett på felaktiga grunder. Det betyder inte att enskilda inte kan ha upplevt att de har blivit profilerade på ett sätt som inte är förenligt med lagstiftningen, men att man har upplevt det betyder inte nödvändigtvis att man har blivit utvald för kontroll på felaktig grund.


Finns det ett motstånd bland polispersonal att nu, 2017, utöka den inre utlänningskontrollen på grund av de polisledningens agerande under Reva-projektet?


– Ja, det finns risk för det. Därför är det extremt viktigt att polisledningen, däribland jag själv, nu är väldigt tydliga. Inre utlänningskontroller är en viktig uppgift för att upprätthålla den kontrollerade migrationen som riksdagen har beslutat om att vi ska ha.


Rekordmånga ärenden till Säpo

Hur ska polispersonalen på fältet agera vid de inre utlänningskontrollerna?

 


– De ska följa de regler som finns, de ska söka det metodstöd som finns på polisens interna nätverk, och om de känner sig osäkra ska de kontakta sina gränspolissektioner eller gränspolisgrupper.


Mycket få av de 12 500 asylsökande som är efterlysta för att de ska utvisas utgör en säkerhetsrisk. Sedan 2010 har Migrationsverket lämnat över totalt omkring 1600 ärenden till Säpo för bedömning, sedan Migrationsverket misstänkt att den asylsökande utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Säpo har i sin tur bedömt att drygt 130 av de 1600 verkligen utgjort en säkerhetsrisk.


Förra året steg antalet ärenden från Migrationsverket kraftigt, och rekordmånga ärenden – 739 – skickades till Säpo. Bara i 50 av fallen 2016 kom Säpo fram till att de utgjorde en säkerhetsrisk.


En del av dessa personer befinner sig i dag i förvar. Samtidigt kan Säpos presstalesperson Karl Melin inte säga var alla riskklassade personer som fått avslag på asylansökan befinner sig, enligt Svenska Dagbladet. Gränspolischefen Patrik Engström kommenterar Säpos uppgifter till Aftonbladet:


– Vi har 12 500 efterlysta som vi inte heller vet var de befinner sig. Jag tror man måste vara ärlig och vara tydlig med att det finns en massa människor i Sverige som vi inte vet vilka de är eller var de befinner sig.

 


– De ska följa de regler som finns, de ska söka det metodstöd som finns på polisens interna nätverk, och om de känner sig osäkra ska de kontakta sina gränspolissektioner eller gränspolisgrupper.


Mycket få av de 12 500 asylsökande som är efterlysta för att de ska utvisas utgör en säkerhetsrisk. Sedan 2010 har Migrationsverket lämnat över totalt omkring 1600 ärenden till Säpo för bedömning, sedan Migrationsverket misstänkt att den asylsökande utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Säpo har i sin tur bedömt att drygt 130 av de 1600 verkligen utgjort en säkerhetsrisk.


Förra året steg antalet ärenden från Migrationsverket kraftigt, och rekordmånga ärenden – 739 – skickades till Säpo. Bara i 50 av fallen 2016 kom Säpo fram till att de utgjorde en säkerhetsrisk.


En del av dessa personer befinner sig i dag i förvar. Samtidigt kan Säpos presstalesperson Karl Melin inte säga var alla riskklassade personer som fått avslag på asylansökan befinner sig, enligt Svenska Dagbladet. Gränspolischefen Patrik Engström kommenterar Säpos uppgifter till Aftonbladet:


– Vi har 12 500 efterlysta som vi inte heller vet var de befinner sig. Jag tror man måste vara ärlig och vara tydlig med att det finns en massa människor i Sverige som vi inte vet vilka de är eller var de befinner sig.



– De ska följa de regler som finns, de ska söka det metodstöd som finns på polisens interna nätverk, och om de känner sig osäkra ska de kontakta sina gränspolissektioner eller gränspolisgrupper.


Mycket få av de 12 500 asylsökande som är efterlysta för att de ska utvisas utgör en säkerhetsrisk. Sedan 2010 har Migrationsverket lämnat över totalt omkring 1600 ärenden till Säpo för bedömning, sedan Migrationsverket misstänkt att den asylsökande utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Säpo har i sin tur bedömt att drygt 130 av de 1600 verkligen utgjort en säkerhetsrisk.


Förra året steg antalet ärenden från Migrationsverket kraftigt, och rekordmånga ärenden – 739 – skickades till Säpo. Bara i 50 av fallen 2016 kom Säpo fram till att de utgjorde en säkerhetsrisk.


En del av dessa personer befinner sig i dag i förvar. Samtidigt kan Säpos presstalesperson Karl Melin inte säga var alla riskklassade personer som fått avslag på asylansökan befinner sig, enligt Svenska Dagbladet. Gränspolischefen Patrik Engström kommenterar Säpos uppgifter till Aftonbladet:


– Vi har 12 500 efterlysta som vi inte heller vet var de befinner sig. Jag tror man måste vara ärlig och vara tydlig med att det finns en massa människor i Sverige som vi inte vet vilka de är eller var de befinner sig.


Är det ett stort problem?


– Ja, när det avser människor som vill ont så är det ett problem.


– De ska följa de regler som finns, de ska söka det metodstöd som finns på polisens interna nätverk, och om de känner sig osäkra ska de kontakta sina gränspolissektioner eller gränspolisgrupper.

Mycket få av de 12 500 asylsökande som är efterlysta för att de ska utvisas utgör en säkerhetsrisk. Sedan 2010 har Migrationsverket lämnat över totalt omkring 1600 ärenden till Säpo för bedömning, sedan Migrationsverket misstänkt att den asylsökande utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Säpo har i sin tur bedömt att drygt 130 av de 1600 verkligen utgjort en säkerhetsrisk.

Förra året steg antalet ärenden från Migrationsverket kraftigt, och rekordmånga ärenden – 739 – skickades till Säpo. Bara i 50 av fallen 2016 kom Säpo fram till att de utgjorde en säkerhetsrisk.

En del av dessa personer befinner sig i dag i förvar. Samtidigt kan Säpos presstalesperson Karl Melin inte säga var alla riskklassade personer som fått avslag på asylansökan befinner sig, enligt Svenska Dagbladet. Gränspolischefen Patrik Engström kommenterar Säpos uppgifter till Aftonbladet:

– Vi har 12 500 efterlysta som vi inte heller vet var de befinner sig. Jag tror man måste vara ärlig och vara tydlig med att det finns en massa människor i Sverige som vi inte vet vilka de är eller var de befinner sig.

Är det ett stort problem?

– Ja, när det avser människor som vill ont så är det ett problem.



 

Av xenia alpkut - 13 april 2017 08:39

 


Ebba Åkerlund, 11, var på väg hem från sin skola Campus Manilla när hon blev ett av dödsoffren i terrordådet i Stockholm.

Nu berättar rektorn Maija Möller Grimakova om sorgen efter sin elev.

– Elever kramas och ger kärlek. Det gör mig berörd. Vi är i det här tillsammans, säger hon till Eskilstuna-Kuriren.

När skoldagen var slut i fredags tog Ebba Åkerlund och några skolkamrater bussen från Djurgården in mot stan. Vid T-centralen gick Ebba av för att möta sin mamma medan kamraterna åkte vidare med bussen. Strax före klockan 15 blev hon ett av dödsoffren i terrorattacken på Drottninggatan.

”Av hela vårt hjärta tackar vi svenska folket för all den värme och kärlek ni givit oss i en tid av förtvivlan och smärta”, skrev hennes föräldrar i en hälsning som de godkänt att Aftonbladet publicerar.

Nu berättar Ebbas rektor Maija Möller Grimakova om sorgen på skolan Campus Manilla.

– Ebbas plötsliga död har skakat oss alla på skolan på djupet och våra tankar och kärlek går till Ebbas familj. Vi saknar och sörjer vår Ebba, säger hon i en kommentar till norska VG.

”Det kan inte vara sant”

Till Eskilstuna-Kuriren säger Maija Möller Grimakova att hon var på utbildningsresa i Singapore med skolans mattelärare i fredags. När hon fick höra att hennes av hennes elever drabbats i lastbilsattacken satte hon sig på första planet hem.

– Jag tänkte: Det kan inte vara sant, det är overkligt. Så många känslor for igenom huvudet. Jag kände ju flickan. Men man får försöka samla ihop alla tankar och känslor för nu har vi en krissituation att hantera.

 

”Sjuka människor sprider bilder”

Hon säger att psykologer och präster har ringts in för att ge stöd till dem som behöver och att skolans personal har diskuterat hur de ska prata om terrordådet med sina elever. Många av barnen har sett bilder i sociala medier på personer som skadades i dådet.

– Sjuka människor sprider sådana bilder. Det är obegripligt. Och det kan vara svårt att veta vad man får och kan säga men det gäller att inte föra över sin egen oro på barnen och försöka hålla det sakligt och konkret, säger Maija Möller Grimakova till Eskilstuna-Kuriren.6


http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/knWkL/ebba-11-dog-i-terrorattacken--nu-sorjs-hon-av-skolan 

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
<<< April 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se