Alla inlägg under april 2017

Av xenia alpkut - 21 april 2017 00:00

 


Kräldjur (Sauropsida*), eller reptiler (av latinets reptilis, "krypande"), är en klass växelvarma ryggradsdjur. Här beskrivs djurgruppen enligt klassisk taxonomi. Enligt modern fylogenetisk forskning skulle de egentligen inrymma fåglarna (se fåglarnas evolutionshistoria). Klassen kräldjur är alltså ett parafyletiskt taxon som inte omfattar alla avkomna av en gemensam stamfader.


Människans lungor

Människans lungor är inneslutna i en lungsäck vardera kallad pleuraPleuran består av två serösa membran där det membran som har kontakt med lungan kallas viscerala pleauran och det yttre kallas parietala pleuran. Parietala pleuran har kontakt med mediastinumdiafragman och torakalväggen. Utrymmet mellan viscerala och parietala pleuran heter cavum pleurae och innehåller pleuravätska som smörjer och minskar friktionen när dessa glider mot varandra då lungan blåses upp.[1]


Vänster lunga (pulmo sinister), som är aningen mindre till följd av hjärtats position, består av två lober, höger (pulmo dexter) består av tre lober. Luften når lungorna via svalget (pharynx), struphuvudet (larynx) och vidare genom luftstrupen (lat. Trachea) som övergår till bronker. Luftstrupen övergår i två huvudbronker även kallade primära bronker, en till vardera lunga. Dessa delar sig sedan ytterligare till respektive lob genom vidare uppdelning som benämns sekundära och tertiära bronker och utgör det så kallade luftrörsträdet. Allt eftersom bronkerna fortsätter dela sig minskar de i storlek och övergår sedermera i bronkioler (små bronker). Bronker och trachea skyddas och hålls öppna av hästskoformade broskringar (lat. cartilagines tracheales). Bronkioler däremot är omgivna av glatt muskulatur och luftflödet kan därigenom regleras genom autonomt styrd kontraktion. Bronkioler delas i sin tur upp i terminala och respiratoriska bronkioler, de sistnämnda med visst gasutbyte. Delning därefter ger till sist upphov till lungblåsor, även kallade alveoler. I alveolerna och de minsta bronkiolerna sker det så kallade gasutbytet där bland annat syrgas diffunderar in i blodet och koldioxid diffunderar ut. Lungartärer (lat. arteriae pulmones) som innehåller blod med låg syrgashalt från hjärtat delar upp sig till ett fint nätverk med kapillärer som omger alveoler. När gasutbytet skett fortsätter det syresatta blodet från kapillärerna till lungvener (venae pulmones) och vidare tillbaks till hjärtat.[1]

 

 

ANNONS
Av xenia alpkut - 21 april 2017 00:00

 

Lungan (Lat. pulmo) är det organ hos de ryggradsdjur som andas luft, som har som främsta uppgift att syresätta blodet och avsöndra vissa restprodukter, framförallt koldioxid. Medicinska termer som har med lungorna att göra börjar ofta med pulmo-, från latinets pulmo ("lunga").


Människans lungor[ 

Människans lungor är inneslutna i en lungsäck vardera kallad pleuraPleuran består av två serösa membran där det membran som har kontakt med lungan kallas viscerala pleauran och det yttre kallas parietala pleuran. Parietala pleuran har kontakt med mediastinumdiafragman och torakalväggen. Utrymmet mellan viscerala och parietala pleuran heter cavum pleurae och innehåller pleuravätska som smörjer och minskar friktionen när dessa glider mot varandra då lungan blåses upp.[1]

Vänster lunga (pulmo sinister), som är aningen mindre till följd av hjärtats position, består av två lober, höger (pulmo dexter) består av tre lober. Luften når lungorna via svalget (pharynx), struphuvudet (larynx) och vidare genom luftstrupen (lat. Trachea) som övergår till bronker. Luftstrupen övergår i två huvudbronker även kallade primära bronker, en till vardera lunga. Dessa delar sig sedan ytterligare till respektive lob genom vidare uppdelning som benämns sekundära och tertiära bronker och utgör det så kallade luftrörsträdet. Allt eftersom bronkerna fortsätter dela sig minskar de i storlek och övergår sedermera i bronkioler (små bronker). Bronker och trachea skyddas och hålls öppna av hästskoformade broskringar (lat. cartilagines tracheales). Bronkioler däremot är omgivna av glatt muskulatur och luftflödet kan därigenom regleras genom autonomt styrd kontraktion. Bronkioler delas i sin tur upp i terminala och respiratoriska bronkioler, de sistnämnda med visst gasutbyte. Delning därefter ger till sist upphov till lungblåsor, även kallade alveoler. I alveolerna och de minsta bronkiolerna sker det så kallade gasutbytet där bland annat syrgas diffunderar in i blodet och koldioxid diffunderar ut. Lungartärer (lat. arteriae pulmones) som innehåller blod med låg syrgashalt från hjärtat delar upp sig till ett fint nätverk med kapillärer som omger alveoler. När gasutbytet skett fortsätter det syresatta blodet från kapillärerna till lungvener (venae pulmones) och vidare tillbaks till hjärtat.[1]

Lungsjukdomar[ 

Det finns olika typer av sjukdomar i lungorna. Det finns obstruktiva sjukdomar, där luftflödet i luftvägarna är förhindrat. Det finns även restriktiva sjukdomar med minskad total lungvolym. Dessutom finns en rad andra sjukdomar såsom tuberkulos och lungcancer. Spirometri används för att mäta lungornas funktion. Auskultation av lungorna används också inom vården. Direkt auskultation, det vill säga att lägga örat mot kroppen och lyssna, används sällan numera utan det är indirekt auskultation med hjälp av ett stetoskop som är standard. En läkare som lyssnar på lungljuden kan beskriva dem som vesikulära (normala), eller att denne hör rassel,ronki eller stridor vid antingen ut- eller inandning.




https://sv.wikipedia.org/wiki/Lunga

ANNONS
Av xenia alpkut - 20 april 2017 17:15

Anorexi är en ätstörning som innebär att du försöker svälta dig för att gå ner i vikt, trots att du väger mindre än vad som är hälsosamt för din längd och ålder. Anorexi kan vara livshotande om du inte får behandling. De flesta som får behandling blir friska.

Här kan du läsa om anorexi, eller anorexia nervosa som sjukdomen heter på medicinskt språk. Om du är förälder eller närstående till någon som har en ätstörning kan du läsa mer här

Om du har anorexi kan du ha svårt att själv se att du behöver hjälp. Ofta är det folk i din omgivning som reagerar på att du har gått ner för mycket i vikt. 

Om du känner igen dig i beskrivningarna ovan, kan du ha en ätstörning eller vara i riskzonen att utveckla en ätstörning. Då är det viktigt att du söker professionell hjälp. Ju tidigare du söker vård desto bättre. 

Vad är anorexi?

Anorexi är en form av ätstörning som innebär att du äter så lite att du svälter dig själv. På medicinskt språk heter sjukdomen anorexia nervosa. Sjukdomen börjar oftast med att du går ned mycket i vikt under kort tid. Du kan få anorexi oavsett kön och ålder, men det är vanligaste är att du blir sjuk i tonåren. 

Till skillnad från bulimi, som oftast inte märks utåt, brukar anorexi synas och misstänkas av omgivningen. Ofta är det människor runt omkring dig som reagerar först, och sedan kan reaktionerna bli starkare ju mer du tappar i vikt. Om du har anorexi delar du inte din omgivnings oro för din vikt. I stället är du fokuserad på att ha kontroll över din kropp och minska vikten. Den uppgiften känns livsviktig. 

Två typer av anorexi

Det finns två typer av anorexi. Den ena innebär att du svälter dig för att gå ner i vikt. 
Den andra innebär att du svälter dig för att gå ner i vikt, samtidigt som du ibland hetsäter eller känner att du måste bli av med maten som du ätit genom att exempelvis kräkas eller använda laxerande medel.

Den andra typen kan bli mycket skadlig för kroppen, eftersom det påverkar kroppens saltbalans, vilket kan leda till hjärtrubbningar. 

Rädsla för att gå upp i vikt 

Om du har anorexi tycker du att du är tjock, fast du är smal. Du upplever att du mår bra och märker inte att du påverkas av svälten, både fysiskt och psykiskt.

Du känner oftast hat till din egen kropp och är mycket rädd för att gå upp i vikt. Den bild du har av dig själv skiljer sig åt från hur andra ser på dig. Den förvrängda bild du har av dig själv hör till sjukdomen.

Behov av kontroll

För att få kontroll över ditt inre mående blir ätstörningen ett sätt att dämpa dina känslor i stället för att hantera dem. På kort sikt kan ångesten stillas av viktkontrollen, men i längden förvärras dina problem eftersom du inte har kontakt med dina känslor. Det blir då svårt att orientera dig livet och hitta en riktlinje i förhållande till livets olika utmaningar.

Självkänslan påverkas

Om du har anorexi är din självkänsla mycket beroende av kroppsform och vikt. Du är ofta missnöjd med dig själv. Tankarna kretsar ständigt kring mat, din koncentrationsförmåga påverkas och du sover sämre. 

Ofta har du höga krav på dig själv och vill prestera bra. Du kan pendla mellan hopp om att äntligen kunna ta kontroll och bli nöjd med dig själv, och en känsla av hopplöshet då du tänker att det aldrig kommer att ske. 

Vanligt med psykisk ohälsa

Om du har anorexi är det vanligt att du har ångest, är nedstämd eller deprimerad. Eftersom ditt beteende gör dig allt mer isolerad kan du få en allt mer negativ självbild. Det är vanligt att du får tvångstankar, fobier eller skadar dig själv. Du kan även få självmordstankar.

Överdriven träning ihop med strikt diet – "ortorexi"

Att träna på ett tvångsmässigt sätt ihop med en strikt diet är vanligt om man har en ätstörning. Det kallas ibland för "ortorexi", till exempel i olika nyhetsmedier. Även om många kan känna igen sig i beskrivningen av ortorexi kan det vara bra att känna till att det inte är en formell ätstörning eller psykiatrisk diagnos. Begreppet ortorexi har dessutom en lite annorlunda innebörd när det används internationellt.


Problemen kan ändå vara allvarliga för den som berörs. När du söker vård kan du i stället för ortorexi få diagnosen anorexi, OCD – Tvångssyndrom eller någon form av ångest. Oavsett vad diagnosen kallas kan du få behandling för dina problem.


https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Anorexi/

Av xenia alpkut - 20 april 2017 12:30



SVERIGE Remisserna från Migrationsverket till SÄPO har ökat enormt sedan 2014. Det rör sig om alltifrån krigsbrott till terroristbrott. Under 2016 gjorde man i genomsnitt 2 remisser om dagen. 2017 är siffran redan uppe i 2,5 remiss per dag. – Det är att det finns indikationer på att det finns människor som faktiskt inte ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige, säger Migrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson.


Migrationsverket slog larm till SÄPO i genomsnitt två gånger om dagen under 2016. Antalet remisser som Migrationsverket skickat till säkerhetspolisen har ökat stort sedan 2014. Det uppger Expressen.

De två myndigheterna samarbetar kring personer som eventuellt kan utgöra hot mot rikets säkerhet. När Migrationsverket misstänker att en asylsökande kan utgöra ett hot, som exempelvis kan vara kopplat till terroristverksamhet, kontaktar myndigheten säkerhetspolisen.

En av de personer som utreddes av SÄPO är Rakhmat Akilov, uzbekiska terroristen som mejade ner och dödade flertalet människor i centrala Stockholm den 7 april.

LÄS ÄVENDan Eliasson om Rakhmat Akilov: ”Inget indikerade på att han skulle göra det han gjorde”

Enligt Migrationsverkets statistik har antalet remisser till SÄPO ökat enormt.

Under 2014 gjorde Migrationsverket ett hundratal remisser till säkerhetspolisen. Året efter, 2015, gjordes 461 och 2016 skickades 740 remisser.

Det innebär att Migrationsverket, i genomsnitt, skickade två remisser om dagen till säkerhetspolisen. Under 2017, fram till 12 april, är remissantalet redan uppe i  262 remisser, det motsvarar 2,5 remisser per dag.

Fredrik Bengtsson, presschef på Migrationsverket, säger till Expressen att Migrationsverket stärkt sitt samarbete med säkerhetspolisen under 2015.

– Sedan har antalet remisser också ökat på grund av antalet ökade asylärenden, säger Bengtsson till Expressen.

Anledningarna till varför Migrationsverket kontaktar SÄPO varierar men enligt Bengtsson rör det sig om personer som varit delaktiga i allt från terroristbrott till krigsbrott. Som exempel nämner han rebeller som krigar mot Syriens regering.


– Det finns skäl till att vi kontaktar polis.


https://nyheteridag.se/migrationsverket-slog-larm-till-sapo-tva-ganger-per-dag-2016/


Av xenia alpkut - 19 april 2017 14:30


Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Den beror oftast på att man har bränt sig flera gånger i solen. Nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen.


Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren. Men det är viktigt med sunda solvanor redan när man är barn för att minska risken för att få malignt melanom när man blir äldre.

Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren. Men det är viktigt medsunda solvanorredan när man är barn för att minska risken för att få malignt melanom när man blir äldre.

Symtom

Malignt melanom är vanligast på bröstet, ryggen och benen men kan uppstå var som helst på huden. De vanligaste symtomen är en helt ny brunsvart fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende. Det kan också se ut som ett födelsemärke eller en leverfläck som börjar förändras. Det maligna melanomet är ofta

  • oregelbundet i formen och ojämnt i kanten
  • ojämnt i färgen: till exempel olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt.
  • större än fem millimeter.

Märken som blöder kan också vara tecken på sjukdomen.

Vanliga födelsemärken, som kallas nevi, är oftast jämnt bruna i färgen och det finns nästan alltid en regelbunden gräns till huden runt omkring. Vårtliknande och håriga märken är sällan tecken på cancer.

Här får du veta mer om godartade förändringar i huden.

Det finns också andra sorters hudcancer. Den vanligaste formen är basalcellscancer, följd av skivepitelcancer.

Olika typer av malignt melanom

Det finns flera typer av malignt melanom som kan börja växa ner i huden, även om det kan gå olika fort. Då kan cancercellerna växa in i lymfkärl eller blodkärl och sprida sig till närliggande lymfkörtlar eller andra ställen i kroppen. Det kallas att man får metastaser och innebär att sjukdomen kan bli svårare att bli fri ifrån. Det finns olika typer av malignt melanom.

Ytligt växande melanom

Två ytligt växande maligna melanom med olika färger och oregelbunden form.Ytligt växande melanom, eller superficiellt spridande melanom, kan dröja månader till år innan det börjar växa neråt i huden. Det är det vanligaste melanomet bland personer under 50 år och den typ som ökar mest.

 

 

Lentigo maligna melanom

Lentigo maligna melanom kan man få om man har vistats mycket i solen under livet, även om man inte har bränt sig. Melanomet sitterLentigo maligna melanom på näsan. oftast i ett solskadat område i ansiktet och växer ned i huden. Det är vanligare bland personer som är över 50 år. Förstadiet till denna typ av malignt melanom heter lentigo maligna. Det kan man ha i flera år. Under den tiden kan förändringen bre ut sig på huden, ibland flera centimeter.

 

 

Nodulärt melanom

Nodulärt melanom.Nodulärt melanom, eller knutformat melanom, växer redan tidigt ner i huden. Melanomet är vanligare bland personer över 50 år. Det sitter ofta på huvudet eller halsen.

 

 

Akralt lentiginöst melanom


Akralt lentiginöst melanom är en ovanlig typ av malignt melanom Akralt lentiginöst melanom på fotsulan.som inte alls beror på solstrålning. Melanomet kan sitta i handflatan, på foten, fotsulan eller under naglarna. Det är lätt att förväxla melanomet med till exempel fotsvamp, nagelsvamp eller sår som inte läker.





https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Hudcancer-malignt-melanom/

Av xenia alpkut - 19 april 2017 13:33

 


Ett födelsemärke är en mörk fläck på huden. Den innehåller extra mycket pigment, som är det färgämne som gör huden mörkare när den utsätts för sol. Födelsemärken kallas ibland leverfläckar och på medicinskt språk heter de nevus. De flesta är ofarliga men det är viktigt att hålla koll på om de förändras.

Alla vuxna har födelsemärken och de kan komma överallt på kroppen. De första börjar synas redan under de första levnadsåren, och sedan kommer fler och fler fram till ungefär 30-årsåldern. Kvinnor får ofta fler födelsemärken när de är gravida. Det är inte ovanligt att ha cirka 70 fläckar eller fler. De kan ha många olika utseenden och skilja sig i storlek, form och färg.

Nästan alla födelsemärken är ofarliga, men enstaka kan utvecklas till cancer. Det är ovanligt att det händer hos barn och ungdomar under 18 år. Det är viktigt att vara uppmärksam på om födelsemärken förändras. 

Det finns också andra slags hudförändringar som inte kan utvecklas till cancer. Hit hör bland annat så kallade åldersvårtor eller medfödda märken som till exempel smultronmärken och storkbett.


Om du misstänker att du har födelsemärken som behöver undersökas kan du kontakta en vårdcentral eller annan läkarmottagning. Det gäller också om ett födelsemärke sitter så att till exempel kragen eller byxlinningen skaver mot det.


Behandling

Om ett födelsemärke behöver undersökas närmare brukar det opereras bort. Inom den allmänna sjukvården tas födelsemärken endast bort om det finns en medicinsk anledning att göra det. Om du vill ta bort födelsemärken av kosmetiska skäl får du bekosta ingreppet själv.

Födelsemärken som opereras bort brukar undersökas i laboratorium. Om födelsemärken tas bort genom skrapning, laser eller frysning går det inte att undersöka den borttagna huden i mikroskop efteråt. Detsamma gäller om födelsemärken tas bort med så kallad diatermi, då vävnad bränns med hjälp av elström. 


'


https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fodelsemarken-leverflackar/


Av xenia alpkut - 19 april 2017 13:17

 

Globala storföretag tävlar om att nå ut – genom att skjuta upp bredbandssatelliter i rymden.

Nu varnar rymdforskaren Hugh Lewis för konsekvenserna av trängseln i omloppsbanan.

Han uppskattar att risken för katastrofala kollisioner ökar med 50 procent, skriver The Guardian.

Efter den himmelska hastigheten i bredbrandsteknologins utveckling är nästa station rymden.

För att ta nästa steg tävlar storföretag om massuppskjutningar av bredbandssatelliter.

Bland andra Samsung, Google och Spacex planerar skicka ut tusentals nya satelliter i den låga omloppsbanan runt jorden, skriver The Guardian.

Stora som bilar

Spacex, med grundaren Elon Musk, ansökte i november om tillstånd hos USA:s regering att få skjuta upp drygt 4 000 satelliter, stora som bilar.

Hugh Lewis, professor i flyg- och rymdteknik vid universitetet i brittiska Southampton, varnar för farlig trängsel med risk för allvarliga sammanstötningar mellan satelliter.

Ökad risk för katastrofala kollisioner

Lewis har gjort en simulering av den ökande satellittrafiken i omloppsbanan och uppger att risken för ”katastrofala kollisioner” mellan satelliter ökar med 50 procent,skriver The Guardian.

– En uppställning som skjuts upp utan stor eftertanke medför en kraftig påverkan på miljön i rymden på grund av den ökade frekvensen av potentiella kollisioner, säger Hugh Lewis till The Guardian.

Efter en kollision finns risken att rymdskrotet som uppstår leder till vidare krockar i omloppsbanan.

The Guardian skriver att över 750 000 föremål som är större än en centimeter cirkulerar runt jorden och att kollisionsrisken redan nu utgör ett hinder för utforskningen av rymden, enligt tidningen.



http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6O9OO/forskare-varnar-for-katastrofala-rymdkrockar

Av xenia alpkut - 18 april 2017 17:53

 


I år kommer ett lagförslag om att ta bort vissa av de uppgifter kring djurskydd som polisen har i dag.

I arbetet med att renodla polisens arbetsuppgifter bör en del verksamhet på djurområdet rensas bort, anser regeringen. Av vårbudgeten som presenterades i dag framgår det att ett lagförslag om en sådan förändring planeras under 2017. Förändringarna ska träda i kraft den första juni nästa år. Om ändringen ska ingå i den länge aviserade nya djurskyddslagen, eller läggs som ett enskilt lagförslag framgår inte av budgetpropositionen.

Utredningsförslag

Regeringen anser att polisen har bättre saker för sig än att omhänderta vanvårdade djur. En utredning kom i februari 2015 fram till att länsstyrelsen, som är den myndighet som kontrollerar att djurskyddslagen följs, är bättre lämpad att ta hand om saker som transport och uppstallning av omhändertagna djur, och hanteringen av djurens vidare öde, som försäljning, bortskänkning eller avlivning. Polisen bör bara kallas in om myndighetens speciella befogenheter och/eller kompetens krävs.

Mindre pengar

Utredningen uppskattade att polisens kostnader för djurskyddsarbetet var runt 60 miljoner kronor, och att det kom in 15 miljoner på verksamheten. I utredningen föreslogs därför att 45 miljoner kronor ska överföras till länsstyrelserna när de tar över polisens uppgifter. I vårbudgeten föreslår regeringen att 34 miljoner kronor överförs från polisen till anslaget “Rikets styrelse”, där finansieringen av länsstyrelserna ligger.

OMHÄNDERTAGANDE AV DJUR


Länsstyrelsen eller polisen kan fatta beslut om omedelbart omhändertagande av djur om det finns allvarliga brister och djuret eller djuren lider. Om djurägaren brutit mot meddelade förelägganden, dömts för djurplågeri eller är belagd med djurförbud behöver djuren inte vara utsatta för lidande för att länsstyrelsen ska kunna besluta om omhändertagande. Länsstyrelsen beslutar om vad som händer med djuren efter omhändertagandet, men det är polisen som verkställer besluten. Länsstyrelsens beslut kan överklagas.



http://www.atl.nu/arbetsliv/mindre-polisjobb-med-omhandertagande-av-djur/


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
<<< April 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se