Alla inlägg den 3 maj 2017

Av xenia alpkut - 3 maj 2017 15:49

Dessutom ökar rökning risken flerfaldigt för att drabbas av tandlossning, åldersblindhet (makuladegeneration), benskörhet (osteroporos), erektionsproblem och sannolikt också för alzheimerdemens.

Rökare löper också högre risk att drabbas av svår åderförfettning i stora kroppspulsådern och i de stora kärlen i benen, så kallad fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens) som kan sluta med amputation. Nio av tio som drabbas av svåra kärlförträngningar i benen är rökare eller har varit det.

Kvinnor och rökning

Rökning är den vanligaste orsaken till KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Detta var tidigare en typiskt manlig sjukdom, men sedan 1990 har sjukligheten och dödligheten hos kvinnor ökat markant. På grund av det ökade antalet kvinnliga rökare är död i KOL numera vanligare hos kvinnor än hos män.

Kvinnor har mindre lungor och trängre luftrör, vilket sannolikt gör dem känsligare för tobaksrökens skadliga effekter. Mycket tyder också på att kvinnor blir mer nikotinberoende än män och därmed kan ha svårare att sluta. Andelen unga kvinnor som röker är i dag större än andelen rökande unga män. Kvinnor som röker har svårare att få barn eftersom rökningen påverkar ägglossningen. En rökare har färre ägglossningar per år än en icke-rökare. Rökning orsakar även ett tidigare klimakterium. Det ökar i sin tur risken för benskörhet, högt blodtryck samt hjärt-kärlsjukdomar.

Sjukdomar som kan kopplas till rökning tar ofta lång tid att utveckla, mellan 25 och 30 år. Den som börjar röka tidigt påskyndar sjukdomsutvecklingen.

Barn till rökare

En gravid rökare riskerar att få barn som föds för tidigt. Om mamman röker under graviditeten, får fostret i sig mer kolmonoxid och andra gifter än mamman. Risken för missfall ökar med 50 procent. Ökar gör också risken för tidig avlossning av moderkakan liksom risken för missbildningar. Dessutom kan barnets tillväxt hämmas eftersom barnets förmåga att tillgodogöra sig näring blir sämre. Nyfödda barn till rökare väger i snitt 150-300 gram mindre än andra. Små barn som lever med rökare har oftare astma samt luftvägs- och öroninflammationer än andra barn. Passiv rökning kan också hämma utvecklingen av barnens lungor.

Diabetes och rökning


Diabetiker som röker utsätter sig för kraftigt ökad risk att drabbas av sjukdom i hjärta och kärl. Risken för åderförfettning ökar flerfaldigt för den som har diabetes och röker, vilket i sin tur ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt och andra sjukdomar i hjärta och kärl. Eftersom rökning försämrar blodcirkulationen ökar även risken för att drabbas av svårläkta sår på ben och fötter. Ett rökstopp förbättrar kroppens känslighet för insulin, samtidigt som riskerna för hjärt-kärlsjukdom minskar.

ANNONS

Eld

Av xenia alpkut - 3 maj 2017 13:52

 


Eld är det fenomen som uppstår när en gas genomgår en koncentrationsstyrd, exotermkemisk reaktion som inbegriper oxidation (förbränning) av ett brännbart ämne, i tekniska sammanhang benämnt bränsle. Värme från reaktionen bidrar till förgasning och blandning av det brännbara ämnet och oxidationsmedlet, men per definition är temperaturen så hög att temperaturen ej längre är styrande för reaktionen. Förbränningen sker således i kontaktytan mellan oxidationsmedlet och det brännbara materialet (glöd) eller brännbara gaser (flammor, eld). Förbränning av kolhaltiga, flytande eller gasformiga ämnen ger flammor som lyser starkt av svartkroppsstrålning från mikroskopiska sotpartiklar medan förbränning av exempelvis vätgas ger genomskinliga, svagt lysande lågor.

För att eld ska kunna uppstå krävs tre förutsättningar:

  • närvaro av ett brännbart ämne, till exempel trä eller bensin
  • närvaro av oxidationsmedel, exempelvis syrgas (i luft), klor
  • att temperaturen till följd av någon process eller extern värmekälla uppdrivits över den punkt där en självunderhållande, icke temperaturstyrd oxidation uppstår

Exempelvis kan ett elektriskt urladdningsfenomen, en glödande elektrisk ledare, koncentrerad solstrålning (brännglas), temperatursstyrd (självantändning) eller någon annan form av värme från exempelvis kompression ellerfriktion (tändsticka) starta eld.

I avsaknad av någon av dessa förutsättningar avtar förbränningen och elden slocknar - något som utgör grunden för all brandsläckning.

Elden bör ha varit om inte en av de första så i vart fall den mest betydelsefulla ”uppfinning” människan gjort - tämjandet av eld från blixtnedslag och senare eldslagning bör radikalt ha förändrat människans livsvillkor. Med elden som värmekälla kunde platser med kallare klimat tas i besittning. Elden förändrade även människans kost; möjligheten att koka och grilla förbättrade maten, underlättade näringsupptaget och möjliggjorde nyttjandet av grödor som tidigare ansetts helt oätliga. Eld kunde vidare användas som skydd mot farliga djur, som värmekälla vid tillverkning av verktyg, bränning av lergods etc. samt inte minst som belysning under natten och i grottor - naturligtdagsljus var plötsligt inte längre allenarådande.


Olika typer av eld

Eld är inget entydigt begrepp. Till exempel har olika delar av samma eld olika temperatur: ovanför ett brinnande stearinljus är det mycket varmare än i själva lågans centrum, eftersom det i lågans centrum inte finns något syre att tillgå. Beroende på vilket ämne det är som brinner och vid vilken temperatur kan lågan ha olika färg. Det är alltid gasen av ett ämne som brinner vilket innebär att fasta ämnen måste värmas upp så mycket så att de börjar avge gas, innan de börjar brinna.

En eld kan genomgå flera olika stadier, från att de tre grundförutsättningarna bränsle, syre och värme förs samman, tills det att elden blir okontrollerbar.

Bränder

Eld som är okontrollerad kallas för brand. För att minimera skador och få tillfredsställande säkerhet mot oönskad brand finns en mängd olika former av skydd och hjälpmedel för att bekämpa bränder, exempelvis brandkår,brandlarmbrandsläckare och brandstegar.

Verksamhetsutövare som hanterar brandfarliga gaser, vätskor och damm är i vissa fall skyldiga att upprätta en klassningsplan, se explosion. Detta gäller till exempel snickerier där det kan finnas risk för att det finns brandfarligt damm i luften som kan ge en explosionsartad brand. damm brinner mycket bra, eftersom damm består av en mängd små partiklar vars exponerade bränsleyta är mycket stor.


Explosioner


En explosion kan bli till om elden brinner tillräckligt snabbt för att ge upphov till en tryckvåg, genom att gaserna expanderar. För att få processen att gå snabbt, det vill säga kraftigare explosion, är det viktigt att ha rätt mängder gaser.




https://sv.wikipedia.org/wiki/Eld

ANNONS
Av xenia alpkut - 3 maj 2017 12:38

 



Marie Fredriksson, egentligen Gun-Marie Bolyos, född Fredriksson 30 maj 1958 i Östra Ljungby i Skåne,[1] är en svensk sångerska och låtskrivare.


Bakgrund

Fredriksson är dotter till Gösta Fredriksson (1914–1981) och Inez Hoffert (1922–1998). Hon växte upp i Östra Ljungby i Skåne men flyttade senare till Halmstad. Mellan 1975 och 1977 gick hon musiklinjen på Fridhems folkhögskola i Svalöv.


Sololåtar

I början av 1980-talet slog hon igenom som soloartist med vispop och rock. Hennes första stora hitlåt var "Ännu doftar kärlek" från debutalbumet Het vind (1984); till skivan hade hon hjälp av låtskrivare som Ulf Lundell ochNiklas StrömstedtLasse Lindbom blev tidigt en viktig person, som producent, musiker och låtskrivare. Med åren tog dock Marie Fredriksson själv över större ansvar för sin produktion, i allt från texter till tonsättning, arrangemang och producering. Hennes sångtexter präglades under 1980-talet av starka naturlyriska inslag om kärlek men under 1990-talet utvecklades även en "andlig" dimension, som i hitlåten "Tro" från 1996, som låg både på Svensktoppen och på Trackslistan. Under 1990-talet började de rent rockiga dragen i musiken avta något, till förmån för balladlåtarna. Sångtekniken utmärks av hennes rötter i popen, visan och rocken.

Den 27 november 2013 släpptes Marie Fredrikssons första soloalbum "NU" på många år, albumet är på svenska och skrivet av henne själv och hennes man Mikael Bolyos. Bolyos har tillsammans med Christoffer Lundquist producerat albumet. Första singeln heter "Kom Vila Hos Mig", andra singeln heter "Sista sommarens vals".

Roxette 

1986 bildade hon den svenska popduon Roxette tillsammans med Per Gessle. Med första albumet, Pearls of Passion, hade duon tänkt nå ut internationellt, vilket de dock misslyckades med den gången. I Sverige blev albumet emellertid en framgång. Uppföljaren Look Sharp! från 1988, med låtar som "Dressed for Success", "Listen to Your Heart", och "The Look", gav dem deras stora internationella genombrott. Sången "It Must Have Been Love", gavs ut på singel två gånger i två versioner, den ena som en julsång 1987 och den andra 1990, varav den andra blev en stor hit då den ingick i soundtracket till filmen Pretty Woman. Marie Fredrikssons bidrag till Roxette har oftast varit som sångerska, medan musiken och texten skrivits av Per Gessle och producerats av Clarence Öfwerman. Marie Fredriksson har dock medverkat i författandet av några sånger åt Roxette.

I mitten av 2010 gjorde Marie Fredriksson ett framträdande tillsammans med Per Gessle. De framförde låten The Look på hyllningskonserten till kronprinsessan Victorias och prins Daniels ära kvällen före det kungliga bröllopet samt genomförde en spelning på den privata bröllopsfesten den 19 juni 2010. De genomförde under året också två konserter i Sverige, en i Danmark och en i Norge. Hon framförde även "Ännu doftar kärlek" på prinsessan Madeleines och Christopher O'Neills bröllop den 8 juni 2013. Maken Mikael Bolyos spelade piano.


Privat

Marie Fredriksson är gift med musikern Mikael Bolyos med vilken hon har två barn. Hon bor i en villa på Djursholm. Hon fick 2002 en hjärntumör; på albumet The Change från 2004 beskriver hon känslorna under sjukdomen. Hon friskförklarades 2006.



https://sv.wikipedia.org/wiki/Marie_Fredriksson

Av xenia alpkut - 3 maj 2017 10:04

 


Den fyraåriga flickan blev yr och klarade inte av att sitta själv.

På sjukhuset i Åbo misstänkte läkarna en hjärnskada.

Men det visade sig att flickan hade druckit sig full på handspriten på förskolan.


Förskolepersonalen märkte att det var något som inte stod rätt till med den fyraåriga flickan. Hon kunde inte stå upp och verkade yr. Flickan fördes akut till Åbo universitets centralsjukhus. Anna-Maija Kujari var en av läkarna som tog emot henne.

– Hon hade låg medvetandenivå, kunde inte fixera ögonen och pratade inte. Vi trodde först att hon hade en infektion och påbörjade en antibiotikakur, säger Anna-Maija Kujari.


Misstänkte hjärnskada

Läkarna tog blodprov, ryggmärgsprov och röntgade flickans hjärna men kunde inte hitta något fel på henne. Hon fick sova över på sjukhuset under observation.

Dagen efter verkade flickan må bättre och det beslutades att hon skulle få åka hem. Då kom mamman på att hon sett sin dotter slicka på händerna vid flera tillfällen. Mamman visste att det på flickans förskola fanns handdesinfektion på toaletten som barnen tvättade sig med. Läkarna hade fryst in ett blodprov som de nu kunde analysera. Det visade sig att flickan hade haft 1,9 promille alkohol i blodet när hon kom in till sjukhuset.

– Mamman blev chockad när hon fick reda på det. Men självklart var hon lättad över att det inte var något allvarligt, säger Anna-Maija Kujari.

Fyraåringen berättade inget

Fyraåringen själv berättade ingenting om handspriten hon druckit. Den kvällen hon var på sjukhuset verkade hon mest irriterad och pratade inget. Flickan måste ha druckit 20 milliliter handsprit för att komma upp i en så pass hög etanolnivå i blodet, enligt läkarna. Det motsvarar tio handfulla mått. Berusningen kommer inte att påverka flickans hälsa på något sätt.

På Åbo universitetssjukhus har ingen tidigare hört talas om något liknande fall. Incidenten inträffade tidigare i år och har tagits upp av den medicinska tidsskriften Duodecim.



http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12053228.ab

Av xenia alpkut - 3 maj 2017 09:40

Vid varje bloss frigörs partiklar och gaser som innehåller mer än 4 000 olika kemiska föreningar.

Förutom det beroendeframkallande nikotinet innehåller tobaken kolmonoxid som skadar hjärta och kärl samt giftiga substanser som vätecyanid, arsenik och det cancerframkallande ämnet bensen. Dessutom finns det i en cigarrett mer än 50 andra cancerframkallande ämnen och flera giftiga tungmetaller.

Ungefär hälften av dessa ämnen finns naturligt i bladen från tobaksplantan. Det är känt att ungefär 600 olika ämnen kan tillsättas vid tillverkningen av cigarretter och övriga skapas av de kemiska reaktioner som uppstår när cigarretten är tänd.

Eftersom dessa skadliga ämnen transporteras runt med blodet når de alla delar av kroppen i höga doser. Att röka är ett av de största hoten man kan utsätta sin kropp för och globalt sett är rökning den enskilt största riskfaktorn för ohälsa och förtida död. Tobaksrökning orsakar en rad sjukdomar, framför allt i våra hjärtan, kärl och lungor. Varje år orsakar rökning nära 7 000 dödsfall i vårt land.

Passiv rökning

Av all den rök som utsöndras från en cigarrett sedan den tänts till den fimpas är det bara en fjärdedel som andas in av rökaren. Resten går ut i omgivningen och andas in av andra. Röken från en cigarrett kan delas upp i huvudrök och sidorök. Huvudröken dras in av rökaren och filtreras i rökarens lungor innan den går ut i luften igen vid utandningen. Mer än hälften av en cigarrett brinner upp mellan blossen och bildar sidorök som på grund av temperaturskillnaden på glöden har en annan kemisk sammansättning än huvudröken. De partiklar som då frigörs är biologiskt aktiva och fastnar på slemhinnorna hos dem som andas in sidoröken. Det förklarar de oväntat höga riskerna med den passiva rökningen. Barn är extra mottagliga och känsliga. Passiv rökning dödar varje år närmare 500 personer. Att leva med en rökare ökar risken för att dö av hjärt- kärlsjukdom eller lungcancer med mellan 20 och 30 procent.

Nikotin skapar ett beroende

De allra flesta vet hur farligt det är att röka. Ändå är drygt 15 procent av alla vuxna svenskar vanerökare. Nästan lika många röker då och då. Cigarretter är gjorda för att skapa ett beroende, ge en kick och få oss att fortsätta röka. Ett fysiologiskt beroende skapas av nervgiftet nikotin. Det är giftet som gör att första blosset eller första prillan snus får de flesta att må illa. Nikotinet anses påverka nervsystemet genom att bindas till receptorer i hjärnan. Receptorerna frisätter då så kallade signalsubstanser, bland andra dopamin i hjärnans belöningssystem, vilket skapar en nikotinkick. Efter hand vänjer sig receptorerna vid nikotinet och hos den som fortsätter att röka eller snusa byts giftverkan mot tolerans och det skapas i stället ett tvingande behov. För att inte få abstinensbesvär vill en vanerökare ha ständig påfyllning, de flesta kräver närmare ett paket cigarretter om dagen.

Nikotinet verkar också blodtryckshöjande och kärlsammandragande vilket bidrar till tobakens negativa inverkan på hjärta och kärl.

Filter, lågtjärevarianter och light-cigaretter

Filter, lågtjärevarianter eller light-cigarretter gör inte rökningen mer hälsosam. De får oss i stället att dra både fler och djupare halsbloss och ett halsbloss är ett lika effektivt sätt att tillföra kroppen främmande ämnen som en intravenös injektion. Det faktum att rökare vanligen gör det 200 gånger om dagen året runt, år efter år, bidrar naturligtvis.



https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Halsa/Tobak/Om-tobak/?gclid=COiyqKmb09MCFUhJGQod0nkI9w

Av xenia alpkut - 3 maj 2017 00:00

 

Ett barn är en människa från födelsen till pubertetens inträde.[1][2][3] Ett barn av kvinnligt kön kallas flicka, tjej eller tös, och ett barn av manligt kön kallas pojke, påg, kille, grabb, pojk eller gosse.


Beskrivning

Barn tillkommer genom fortplantning mellan en kvinnas könscell och en mans könscell. Det sker genom att kvinnans ägg befruktas av mannens spermieBefruktning kan ske genom samlag eller genom assisterad befruktning, till exempel in vitro-fertilisering (IVF). I moderlivet kallas människan foster.

Definition och överförda betydelser[redigera | redigera wikitext]

FN:s barnkonvention används ordet barn i betydelsen en människa som inte fyllt arton år.[4] Äldre barn, 13–19 år, kallas tonåringar eller ungdomar.

Att vara förälder till ett barn innebär att vara den personens biologiska, genetiska, rättsliga eller sociala förälder.[5][6] En förälders barn kallas för förälderns dotter om barnet är en flicka och för förälderns son om barnet är enpojke. Benämningarna dotter och son gäller även när man i vuxen ålder definierar släktskap. Avkomling i andra led kallas barnbarn.

Man kan också i överförd bemärkelse kallas någons barn, om man gått i lära hos någon eller på annat sätt är någons skyddsling. I kristen tro kallas den troende "Guds barn", för att uttrycka den nära relationen till Gud Fadern.


Barndomens början


Någon konsensus finns inte om när fostret börjar att vara ett barn. Det finns i olika kulturer och grupper olika uppfattningar alltifrån att människan är ett barn redan från befruktningen, till att människan blir ett barn först vid födelsen. Ställningstagandet i denna fråga, hänger nära samman med ställningstagandet i abortfrågan. Förespråkare för fri abort menar att fostret under sin första livsfas inte är något barn, utan en del av kvinnans kropp. Motståndare till fri abort menar att även ett foster har rätt till sitt eget liv. Oavsett ställningstagande i abortfrågan används i dagligt tal uttryck som "bli med barn" och "ha ett barn i magen". Juridiskt blir, i Sverige, fostret ett barn från och med 23dje havandeskapsveckan, dvs från och med dag 22+0. Graviditetens längd räknas av tradition från senaste mensens första dag (dag 0+0), men om fostret undersökts med ultraljud används istället det då fastställda datumet, eftersom det anses säkrare, för att beräkna fostrets ålder. I genomsnitt överensstämmer de olika beräkningsmetoderna, men för den enskilda kvinnan kan metoderna ge något olika resultat beroende på när konceptionen faktiskt ägde rum.

Barndomens slut

I biologisk mening upphör människan att vara barn, när hon blir könsmogen. Därefter kallas hon vuxen eller ungdom. I en del kulturer genomgår barnet en övergångsrit i samband med puberteten, innan hon kallas vuxen.

I den moderna västvärlden har människan ett sådant välstånd, att tonåringar i allmänhet inte behöver bidra till familjens försörjning. Därför har under 1900-talet en särskild ungdomstid introducerats, som en utdragen övergång från barndom till vuxenliv. I västvärlden är livet också mer komplicerat och individualiserat, varför man behöver uppnå en högre grad av psykologisk mognad för att kunna klara sig i samhället. Därför räknas människan här som barn under en längre tid. Detta synsätt har också fått genomslag i FN:s barnkonvention, där gränsen för när man slutar vara barn anges till 18 år, "om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet". Det brukar anses att föräldrarna har ett uppdrag att beskydda sina barn tills de fyller 18 år, och av den anledningen inskränka barnets frihet. Det anses till exempel av många som mycket olämpligt att tillåta personer under 18 år att resa utan vuxen ledare, oberoende av barnets erfarenhetsnivå.

Barnet i familjen

Arrangerad amerikansk bild från 1897 avjulfirande med finklädda barn.

Det vanliga i västvärlden är att barnet bor tillsammans med och vårdas av den ena eller båda sina biologiska föräldrar. Enheten mor, far och barn kallas kärnfamilj. I andra kulturer kan familjen omfatta mor- och farföräldrar eller andra släktingar och kallas då storfamilj.

I traditionella kulturer har modern ansvarat för barnets mer direkta vård, medan fadern ansvarat för familjens försörjning. I ett modernt samhälle där såväl män som kvinnor förvärvsarbetar är det vanligare att föräldrarna delar på vårdnadsbördan och även fadern ägnar sig åt det späda barnets praktiska vård. Om föräldrarna förvärvsarbetar kan de få hjälp med barnets vård av samhället som anordnar och subventionerar daghemsplatser. I en storfamilj hjälps man vanligtvis åt med barnavården.

Omvårdnad

I början av sin existens är barn fullständigt beroende av att försörjas, matas, kläs, värmas, undervisas och uppfostras av äldre personer. FN:s barnkonvention uttrycker att även ungdomar är i behov av ett särskilt skydd och stöd innan de som myndiga vuxna personer kan vara självständiga samhällsmedlemmar med eget ansvar på de olika områdena.

Barnet är också för sin psykologiska mognad helt beroende av att få en god och kärleksfull relation redan tidigt i livet. Enligt anknytningsteorin är det till exempel viktigt att barnets föräldrar är både lyhörda för barnets behov och förutsägbara i sitt handlande, annars utvecklar barnet ingen grundläggande livstrygghet. Se också utvecklingspsykologi.



https://sv.wikipedia.org/wiki/Barn


Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20
21
22
23
24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se