Alla inlägg den 4 maj 2017

Av xenia alpkut - 4 maj 2017 14:15

 



Snor eller nasalt mucus är det slem (mucus) som bildas av slemhinnorna i näsan. Slem bildas även av ackumulerad extracellulär vätska, vilken ökar i omfattning vid ett inflammationssvar. Under en dag kan det bildas upp emot ett par deciliter slem.

Slemmet transporteras bakåt i näsan och ned i svalget av cilieförande celler i slemhinnan. Luften som inandas innehåller en mängd damm och andra partiklar vilka delvis fastnar i snoret och därmed fungerar snoret som ett luftfilter som skonar lungorna. Detta syns tydligt då man vistas i förorenad luft då snoret får en gråsvart färg. Då nasofarynx är tillhåll för en mängd bakterier och virus är snoret en smittväg för fortplantning av infektioner såsom lunginflammation orsakad som komplikation av en rinit.

Färgen på slemmet beror på dess innehåll. Ju fler celler (vita blodkroppar) slemmet innehåller desto mer trögflytande och färgat (gult - grönt) är det. Vid infektioner ökar mängden celler i snoret. Snor kan normalt också innehålla mindre mängder blod, eftersom blodkärlen i näsans slemhinnor är ytliga och kan brista vid påfrestning. Om sekretet i näsan innehåller övervägande blod har en näsblödning uppstått.

Vid olika sjukdomar, exempelvis förkylning, kan slemhinnorna bli inflammerade och vätskefyllda (akut rinit), varvid mängden snor ökar markant. Den vanligtvis gulaktiga färgen beror på vita blodkroppar, med viss inblandning av röda sådana.


Mucofagi

Mucofagi är en medicinsk term för att konsumera snor (eller "spara"). Det är i allmänhet ett socialt oaccepterat beteende, som dock inte är helt ovanligt bland yngre barn.



https://sv.wikipedia.org/wiki/Snor

ANNONS
Av xenia alpkut - 4 maj 2017 12:30


Snor eller nasalt mucus är det slem (mucus) som bildas av slemhinnorna i näsan. Slem bildas även av ackumulerad extracellulär vätska, vilken ökar i omfattning vid ett inflammationssvar. Under en dag kan det bildas upp emot ett par deciliter slem.

Slemmet transporteras bakåt i näsan och ned i svalget av cilieförande celler i slemhinnan. Luften som inandas innehåller en mängd damm och andra partiklar vilka delvis fastnar i snoret och därmed fungerar snoret som ett luftfilter som skonar lungorna. Detta syns tydligt då man vistas i förorenad luft då snoret får en gråsvart färg. Då nasofarynx är tillhåll för en mängd bakterier och virus är snoret en smittväg för fortplantning av infektioner såsom lunginflammation orsakad som komplikation av en rinit.

Färgen på slemmet beror på dess innehåll. Ju fler celler (vita blodkroppar) slemmet innehåller desto mer trögflytande och färgat (gult - grönt) är det. Vid infektioner ökar mängden celler i snoret. Snor kan normalt också innehålla mindre mängder blod, eftersom blodkärlen i näsans slemhinnor är ytliga och kan brista vid påfrestning. Om sekretet i näsan innehåller övervägande blod har en näsblödning uppstått.

Vid olika sjukdomar, exempelvis förkylning, kan slemhinnorna bli inflammerade och vätskefyllda (akut rinit), varvid mängden snor ökar markant. Den vanligtvis gulaktiga färgen beror på vita blodkroppar, med viss inblandning av röda sådana.


Mucofagi

Mucofagi är en medicinsk term för att konsumera snor (eller "spara"). Det är i allmänhet ett socialt oaccepterat beteende, som dock inte är helt ovanligt bland yngre barn.



https://sv.wikipedia.org/wiki/Snor

ANNONS
Av xenia alpkut - 4 maj 2017 10:49

Muskel (av latinets musculus, som betyder liten mus [1]) eller muskelvävnad är kroppsvävnad som är uppbyggd av muskelceller och har förmåga till sammandragning (kontraktion) via en invecklad biokemisk process som bland annat involverar myosintropomyosin samt aktinfilament. Musklerna tillhör organsystemet muskelapparaten och ser till att kroppen får rörelseförmåga. En muskel måste du hålla aktiv nästan hela tiden för att den ska hålla sig i form. Musklarna består av muskelceller. Musklerna kan sträcka ut sig också.


Uppbyggnad

En skelettmuskel, till exempel biceps brachii består av en muskelbuk som fäster in på skelettet via två senor. Muskelbuken består av ett antal fasciklar eller knippen med muskelfibrer. Varje muskelfiber utgör en enskild cell, men har till skillnad från de flesta celler i kroppen många cellkärnor, då muskelfiber bildas genom att ett flertal celler smälter samman. En muskelfiber innehåller myofibriller, som är de trådar som drar samman muskelfibern.

Myofibrillerna består av ett antal segment som kallas sarkomerer, och hos skelettmuskulatur avgränsas dessa av så kallade Z-band, (av det tyska ordet zwischen som betyder mellan) vilket gertvärstrimmiga muskler deras karaktäristiska utseende. Utifrån Z-bandet går det trådar av aktin i en gaffelformation, och löst mellan aktintrådarna finns det knippen av myosin, som "klättrar" på aktintrådarna i samband med muskelkontraktionen.

För att kontraktion skall kunna ske så behöver aktinet blottas så att myosinhuvudena kan binda in, vilket sker då kalcium binder in till troponin, vilket får tropomyosin att flytta sig så att myosin och aktin kan interagera.


Makroanatomi

Makroanatomin är den viktigaste indikatorn för funktion för musklerna. Muskelns verkan bestäms av var ursprung och fäste är lokaliserade. Tvärsnittsytan hos en muskel, snarare än volymen eller längden, bestämmer hur mycket kraft som muskeln kan generera, då kraften bestäms av hur många sarkomerer som kan arbeta parallellt. Kraften som appliceras till den yttre miljön bestäms av hävstångsmekanismer. Genom att flytta bicepsfästet på underarmen närmare handen, skulle man få större kraft, men det skulle göra att den maximala hastigheten för rörelsen skulle gå långsammare.

En viktig aspekt på makroanatomin är om musklerna är pennata (fjäderformade) eller inte. De flesta muskler har fibrer som är orienterade i samma riktning, i en linje från ursprunget till fästet. Hos pennata muskler är de individuella fibrerna orienterade så, att de lutar relativt kraftens riktning, så att kontraktionen inte blir lika stor, däremot så får det plats fler fibrer per yta, vilket gör att pennata muskler ses där kraften är viktigare än kraftig kontraktion, som till exempel muskeln rectus femoris, en muskel som ingår i quadriceps.

Det finns runt 640 skelettmuskler i människokroppen. Det är svårt att definiera det exakta antalet då olika källor grupperar musklerna olika samt den naturliga förekomsten av anatomisk variation mellan individer.



https://sv.wikipedia.org/wiki/Muskel

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20
21
22
23
24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se