Alla inlägg den 29 september 2017

Av xenia alpkut - 29 september 2017 18:00

 

Pingviner

Pingviner (Spheniscidae) är den enda familjen inom ordningen pingvinfåglar (Sphenisciformes) som omfattar ett antal arter som alla lever på södra halvklotet (med undantag för galapagospingvinen), huvudsakligen i södra polarområdet (Antarktis). Pingvinerna skiljer sig anatomiskt markant från andra fåglar, bland annat kännetecknas de av att de inte kan flyga och istället använder de sina tillbakabildade vingar när de simmar och dyker. Familjen omfattar sex släkten, sjutton arter och ett antal underarter. Den största pingvinarten som är känd från fossil är Anthropornis nordenskjoeldi som mätte dryga 165 centimeter och levde för cirka 40 miljoner år sedan.[1]



Anatomi

Pingviner skiljer sig anatomiskt från andra fåglar. De saknar vingpennor, och kan inte flyga. Vingarna liknar snarare sälfenor, och används i första hand för att simma. Fjäderdräkten påminner också om sälpäls, då den är mer hårlik än andra fåglars fjäderdräkter. Huden är fet och avsöndrar en olja som fettar in fjädrarna, vilket utgör ett gott skydd mot kylan både i vattnet och på land. Skelettets konstruktion utmärks av lång bål och korta lårben. Lårbenen sitter längre bakåt än hos de flesta fåglar precis som hos lommar, och pingvinens ryggrad är mycket rörlig.

De har platta skelettdelar i armar och händer, vilkas leder bara kan röra sig uppåt och nedåt, och inte i sidled. Det ulnara handlovsbenet är mycket stort, och fingrarna består av en till två falanger och de saknar tumme. Mellanfoten utgörs av tre ben som växer samman först i vuxen ålder. Baktån sitter samman med de andra tårna med hud. Jättepingvinernas luftstrupar är delade på längden med en skiljevägg. Stjärten är antingen mycket kort, och består av tjugo eller fler fjädrar, eller mycket lång och bestående av tolv till sexton fjädrar.

De har mycket god hörsel. Synen är anpassad till att fungera under vatten, varför de på land är närsynta.

Värmereglering[redigera | redigera wikitext]

Pingviner håller en kroppstemperatur på 38 °C och de är regionalt heteroterma då de har en annan temperatur i ben och vingar än i resten av kroppen. Blodkärl i ben och vingar fungerar som värmeväxlare och håller kvar värmen i kroppen och detta gör benen och vingarna kalla. Fotens hudtemperatur på en pingvin som står på isen kan vara så låg som 0 °C. De är isolerade av ett rejält späcklager under hudens yta men även deras fjäderdräkt, där fjädrarna är stela, kapslar in luft som fungerar som isolering. Denna luft är så väl inkapslad i fjäderdräkten att den finns kvar när fågeln simmar under vatten.

Ett annat sätt de har för att hålla värmen är att de står tätt ihop i stora klungor. De fåglar som finns i mitten värms då upp och slipper vinden. Efter ett tag byter de plats så att de som stått längst ut får komma längre in i klungan.

Utseende[redigera | redigera wikitext]



Hakremspingvin med ungar

Storleken hos de olika arterna skiljer sig åt. Kejsarpingvinen kan bli bortåt 1,40 meter, medan dvärgpingvinen bara blir ungefär 40 centimeter. De större arterna finns i kallare klimat, och de mindre i varmare, ett förhållande som beror på att de större klarar av att bevara kroppsvärmen bättre. Små pingviner kan finnas i tropiska områden.

Samtliga arter har svart rygg och vit mage. Färgen fungerar som kamouflage i vattnet. Det finns däremot andra skillnader i teckningen hos de olika arterna. Alla arter har kägelformade kroppar, har små huvuden, och långa näbbar. Det är mycket svårt att könsbestämma pingviner. Honor och hannar ser likadana ut, och de saknar yttre könsorgan.

ANNONS
Av xenia alpkut - 29 september 2017 17:01

 

Kolibrier (Trochilidae) är en stor familj av mycket små seglarfåglar som förekommer i en rad olika typer av biotoper över stora delar av den amerikanska kontinenten. Det finns cirka 320 olika arter, bland dem världens minsta fågel, bikolibrin(Mellisuga helenae), som bara är 5 cm lång och väger 1,8 gram. Kolibrier lever huvudsakligen på nektar och leddjur, och har en extremt hög ämnesomsättning. Många arter sänker därför sin kroppstemperatur betydligt under nätterna för att spara energi.



Utseende


De flesta kolibriarter har prunkande färger samt en metallglänsande fjäderdräkt. Kolibrier har ca 1000 fjädrar, och hos många av arterna är fjäderdräkten mycket färggrann, detta gäller särskilt hos hanarna. Näbben är aningen böjd och är hos varje art anpassad för att just de blommor som besöks. De varierar i storlek från 5 cm (bikolibrin) till 20 cm (jättekolibrin). Den normala kroppstemperaturen för en kolibri är 39,5–45,0 grader CelsiusÄgget som kolibrin lägger väger 1/5 av den fullvuxna fågelns vikt.


Utbredning


Kolibrier finns uteslutande i Amerika, de flesta i speciellt i Syd- och Mellanamerika, men vissa flyttande arter finns så långt norrut som Alaska.


Flygteknik


Kolibrierna har en utmärkt flygförmåga och gruppen har utvecklat ett antal distinkta flygtekniker som gör att de kan flyga framåt, vertikalt upp och ner, och som de enda fåglarna även baklänges.[1] De kan även "stå stilla" i luften med hjälp av en ryttlande teknik. Dessa flygtekniker, tillsammans med det faktum att många arter är mycket små, gör att de ibland påminner mer om insekter än om fåglar. Kolibrier håller en mycket hög vingfrekvens med upp till 80 vingslag i sekunden.[2] Större arter har generellt lägre vingfrekvens medan mindre arter har högre frekvens. Vingfrekvensen skiftar också inom arten beroende på vilken flygteknik som individen nyttjar för tillfället.[3] Flyghastigheten kan hos vissa arter uppgå till över 50 km i timmen.[4]


https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolibrier

 


ANNONS
Av xenia alpkut - 29 september 2017 16:30

 


Fiskar (Pisces) är en grupp vattenlevande ryggradsdjur med fenor, som indelas i benfiskarbroskfiskar och käklösa fiskar. De flesta arter andas med gälar och är växelvarma. Undantaget är lungfiskar. Eftersom landryggradsdjuren släktskapsmässigt är en typ av kvastfeniga fiskar men inte klassificeras som fiskar är begreppet "fiskar" parafyletiskt.


Etymologi


Fram till 1600-talet kallade man havsdjur i allmänhet för fisk, exempelvis det äldre svenska ordet "valfisk", och fortfarande använder engelskan orden "starfish" om sjöstjärnor och "jellyfish" om maneter. Betydelsen havsdjur finns bara i de västliga indoeuropeiska språken, dvs i germanska, italiska och keltiska språken, men kan möjligen härstamma från det urindoeuropeiska verbet *peh₂- med betydelsen att utfodra, att skydda, att ge näring och är i så fall kognat med urslaviskska *piťa och sanskrit पितु (pitu) med betydelsen mat, litauiska piẽtūs "lunch", iriska ith "korn", latin pānis "bröd" samt de engelska, tyska och svenska orden food, Futter och foder.[1]


Utbredning

Fiskarna finns i stort sett överallt där det finns mycket vatten och även i en del ganska små vattensamlingar. Lungfiskar, som lever i AfrikaSydamerika och Australien, kan klara en hel torrperiod genom att gräva ner sig och andas med hjälp av lungor. När deras gölar vattenfylls igen återgår de till gälandning.

Djuphavsfiskar kallas de fiskar som lever på större djup än 100 meter. Man har hittat fiskar som lever ända nere på 5 000 meter, något som gjort stora evolutionära anpassningar för tryck, kyla och mörker nödvändiga.

§§


Färger


Många fiskar har ett kamouflage för att undkomma rovdjur. Detta efterliknar oftast bottnens färg, eftersom faran brukar komma uppifrån. En del rovfiskar, till exempel gädda (Esox lucius), är dock kamouflerade för att lättare kunna fånga byten.

Hos fiskar som lever i stim, till exempel sill (Clupea harengus), är det vanligt med silverglittrande fjäll för att förstärka illusionen av att stimmet är en enhet, vilket dels kan skrämma ett rovdjur och dels göra det svårare att välja en enskild bytesfisk.

En del fiskar har skarpa färger för att visa att de är giftiga, så kallad aposematisk färgteckning och en del fiskar efterliknar denna utan att själva vara farliga, så kallad mimikry.


Matsmältning

Uppkomsten av käkar gjorde det möjligt för fiskar att äta fler typer av föda som exempelvis växter och andra organismer. Fiskars föda tas in via munnen och bryts ner i matstrupen. I magsäcken fortsätter nedbrytningen, och hos de flesta benfiskar fortsätter behandlingen i pylorusbihangen (appendices pyloricae), som är fingerliknande blindsäckar. I pylorusbihangen utsöndras spjälkande enzymer och näringsämnen absorberas. Hos andra fiskar kommer dessa enzymer från levern och bukspottskörteln. Matsmältningsapparaten avslutas med tarmsystemet. Detta är, till skillnad mot till exempel däggdjur, inte uppdelat i tunn- och tjocktarm utan är lika tjock hela vägen till analöppningen.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskar

Av xenia alpkut - 29 september 2017 11:00

Radioprofilen Laila Bagge väckte uppståndelse när hon la upp en bild på Instagram på sig själv i bröllopsklänning.

Nu kommer förklaringen.

– Det är många som undrat, skriver hon på Instagram.

Har Laila Bagge, 44, och Korosh Kananian gift sig i hemlighet?

Det frågade sig många efter att radioprogramledaren och TV3-profilen i går la upp en bild på Instagram och på sin blogg.

På bilden syns Laila Bagge i bröllopsklänning, med brudbukett och håruppsättning i håret.

"Denna helgen är jag i Åre, men förra helgen såg helt annorlunda ut, Tihi.." skrev Laila Bagge till bilden.

En man syntes sitta bredvid henne i smoking, men det gick inte att avgöra vem det var, om det var Korosh Kananian eller någon annan.

LÄS MER: Laila Bagges mystiska bröllopsbild

Bilden väckte många spekulationer, om att paret kanske haft gift sig i hemlighet.

Men nu kommer alltså förklaringen.

Hon skriver även till en annan liknande bröllopsbild:

"Efter tre fantastiska månader i samma studio har vi nu bestämt oss. Vi sade ja. Vi är nu ett äkta radiopar och vi fortsätter gärna med @rixmorronxoo. Vi väljer dock att fortsätta med skilda sovrum".

På sin blogg fortsätter hon med hyllningarna till sin kollega Roger Nordin.

LÄS MER: Laila Bagge bygger lyxhus med kärleken

"Det är så otroligt roligt att jobba med Roger Nordin, vi är verkligen raka motsatsen till varandra, han är rädd, hypokondrisk, tänker innan han pratar, konflikträdd och hyllar ofta hur det var förr! Själv är jag orädd, tänker aldrig innan jag pratar, är inte rädd för att säga vad jag tycker och hyllar framtiden. Haha. Detta gör ju att vi är pperfekt match när det gäller att vara ett radiopar", skriver hon.

http://www.expressen.se/noje/sanningen-bakom-lailas-brollopsbild/

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15
16
17
18
19
20 21 22 23
24
25 26 27 28 29
30
<<< September 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se