Alla inlägg den 17 oktober 2017

Av xenia alpkut - 17 oktober 2017 17:51

Varje år dör ett 10-tal personer och många skadas allvarligt genom påkörningar i Storstockholms tunnelbanenät. Plattformsbarriärer kan förhindra alla dessa onödiga döds- och olycksfall. Politiker, ta ett beslut om detta nu – det är det enda som fattas.


Storstockholms tunnelbana är mycket olycksdrabbad. I genomsnitt blir ett par personer påkörda varje månad efter att av olika anledningar ha hamnat på spåret.

Under den senaste 10-årsperioden har årligen, med vissa variationer upp och ner, ett 10-tal personer avlidit på grund av påkörningar i tunnelbanan. Ett något mindre antal har blivit allvarligt skadade. Merparten av dessa olycksfall är självmords-händelser där en psykiskt drabbad människa kastat sig från perrongen framför ett inkommande tåg. I några fall handlar det om ”vanliga” olyckshändelser där människor av misstag hamnat på spåret.

SL och trafikutövaren MTR har under senare år intensifierat sitt arbete med att ingripa mot personer som uppvisat suicidala eller andra riskbeteenden på perronger och i stationshallar. Ett 50-tal sådana ingripanden gjordes från januari till oktober månad i fjol. Trots detta ökade antalet påkörningar under år 2015. Något drastiskt måste göras för att stoppa den oroande ökningen av dödsfall och skador som tunnelbanetrafiken förorsakar.








Tunnelbanemiljön innebär också ständiga faror för personer som har en synnedsättning eller ett rörelsehinder, för äldre och för andra som har en nedsatt fysisk eller psykisk förmåga att orientera sig och röra sig på platser med stor persongenomströmning och trängsel. De oskyddade plattformskanterna gör att många undviker dessa miljöer vilket medför en kraftig begränsning av rörelsefriheten och livskvalitén. I en nyligen gjord SIFO-undersökning säger mer än 40 procent av Synskadades Riksförbunds medlemmar att de aldrig åker kollektivt på egen hand, bland annat på grund av denna typ av risker.

Vi som har undertecknat denna debattartikel har, från lite olika utgångspunkter, ett gemensamt intresse av att kraftfulla åtgärder vidtas för att säkra upp den farliga och olycksdrabbade tunnelbanemiljön. Det är därför med stor tillfredsställelse som vi nu kan notera att det även finns starka samhällsekonomiska argument för att göra tunnelbanan säkrare.

I dagarna har SL:s ”Utredningsrapport helautomatisk drift på röda linjen” blivit offentlig. Rapporten ger en allsidig beskrivning av förutsättningarna för att införa helautomatiska tåg på tunnelbanans röda linje. Den konstaterar bland annat att säkerhetskrav förutsätter att man vid helautomatisk drift använder sig av plattformsbarriärer, förstärkt instängsling längs med utomhussträckningar, detektionssystem utmed linjerna och utökad kameraövervakning.

Utredningsrapporten visar vidare att det finns en teknik för plattformsbarriärer som med stor sannolikhet går att använda med den blandade vagnpark som används i Storstockholms tunnelbanenät. Lösningen som förespråkas är kostnadseffektiv i jämförelse med de plattformsbarriärer som tidigare varit uppe till diskussion. Investeringskostnaden för de säkerhetshöjande åtgärderna är hög men återbetalar sig snabbt, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Den intressanta slutsatsen i rapporten är, att det är fullt möjligt och dessutom lönsamt för samhället att på sikt förse hela Stockholmsregionens tunnelbanenät med plattformsbarriärer i kombination med övriga säkerhetsåtgärder. Detta oavsett om helautomatisk drift införs eller inte. Med plattformsbarriär avses en skyddsvägg vid plattformskanten som är nedfälld/stängd i normalläget och öppnas när tåget stannat för av- och påstigning.

I dag saknas det konkreta politiska beslut för att processen med dessa säkerhetshöjande åtgärder ska komma vidare. Men nu finns ett underlag för politikerna att ta ställning till.


https://asikt.dn.se/asikt/debatt/stoppa-sjalvmorden-och-olycksfallen-i-stockholms-tunnelbana/

ANNONS
Av xenia alpkut - 17 oktober 2017 12:17

 


Rolf har ramlat ner fem gånger


"Tunnelbanan är svår för oss blinda"


Rolf Eriksson är mycket försiktig då han går längs perrongen på Skanstulls tunnelbanestation.

Varje gång det kommer ett tåg stannar han.

Rolf Eriksson, 49, är blind och han har ramlat ner på t-banespåret fem (5!) gånger.

- Jag har ju egentligen haft tur. Jag har ju hunnit upp igen innan det kommit något tåg, säger han.

I söndags omkom en äldre, blind man som ramlade ner på spåret vid Rådmansgatans tunnelbanestation alldeles innan ett tåg kom rusande.

Hans hustru, som drogs med i fallet, skadades, dock inte svårt. Båda var blinda.

- Det är svårt för oss nere i tunnelbanan. Där är mycket folk, det är trångt, det är bullrigt, det är svårt att lokalisera sig.

- Lättast är det där det är som farligast, alltså att gå med käppen längs perrongkanten. Då vet man i och för sig var man är men man vet också att där är risken att skada sig som störst, säger Rolf Eriksson.

För mycket syre förstörde ögonen

Hans ögon förstördes då han lades i kuvös omdedelbart efter sin för tidiga födsel.

- Man har sagt mig, att det blev för mycket syre i kuvösen.

Första gången han ramlade ner på spåret var han bara 15 år. Det skedde på Vällingby station.


 Jag tappade orienteringen, helt enkelt. Gick åt fel håll. Jag slog mig inte så farligt. Jag blev mest rädd.

Det blev han också när han 1976 ramlade ner på spåret på T-centralen, 1982 i Norsborg, 1994 vid Rådhuset. Då slog han sig mer än vid tidigare tillfällen och var öm i ena benet och i revbenen i flera veckor efteråt.

- Då hade jag missat att tåget bara hade sex vagnar. Jag trodde jag skulle stiga in i sjunde vagnen. Jag föll handlöst.

Är fortfarande rädd när han åker

Senast var vid Mariatorget för fem år sedan. Då gick han in i grinden vid perrongens slut, grinden som leder till trappan ner till spåren. Och han föll ner på spåret.

- Efter det vågade jag inte gå ner i tunnelbanan på två veckor. Jag åkte färdtjänst i stället.

Han ringde Syncentralen och fick hjälp att träna sig tillbaka till tunnelbanan.

Fortfarande finns rädslan kvar. Han åker tunnelbana från hemmet i Akalla till jobbet på Synskadades riksförbund på Söder och han gör det med ett inre motstånd varje gång. Det syns så tydligt på hans försiktiga steg, på hans stillastående då ett tåg kommer in, rädslan att tappa orienteringen, att gå åt fel håll, att kanske inte få hjälp.

Monica Ulmeryd är blind och hon sitter med i SL:s handikappgrupp:

- Vi diskuterar olika åtgärder för att förbättra för blinda och synskadade. Men det är svårt. Att lägga in en förhöjning eller fördjupning i perrongen, som man kan följa med käppen, blir inte så bra eftersom den då skulle ligga där de allra flesta står och väntar.

- Staket med öppningar vid vagnsdörrarna är inte heller riktigt bra eftersom det skulle bli trångt.


https://www.aftonbladet.se/nyheter/article10188445.ab

ANNONS
Av xenia alpkut - 17 oktober 2017 00:30

Tandlossning är en infektionssjukdom som leder till att tänderna långsamt lossnar genom att deras fäste i käken förstörs.


Tandlossning, som också kallas parodontit, beror framför allt på att det finns bakterier runt tänderna. Om man under lång tid inte rengör tänderna ordentligt kan tandköttet bli inflammerat. Därför är det viktigt att göra regelbundna tandvårdsbesök och rengöra tänderna noga.


Symtom

Inflammationen kring tänderna är svår att lägga märka till eftersom det inte gör ont. Förloppet är så långsamt att det kan vara svårt att själv upptäcka att man har parodontit.

Ett tidigt tecken på tandlossning är att det blöder från tandköttet när man borstar tänderna.

Den som röker märker oftast ingen blödning eftersom blodkärlen dras ihop av rökning.

Om sjukdomen gått långt kan man känna att en eller flera tänder är lösa.


Hur kan jag förebygga tandlossning?

Regelbundna tandvårdsbesök och noggrann rengöring är de bästa sätten att förebygga tandlossning. Eftersom tandlossning framför allt uppstår i utrymmet mellan tänderna, ska man förutom att borsta tänderna även använda mellanrumsborste, tandtråd, eller tandsticka.

Tandlossning har ofta ett så långsamt och smärtfritt sjukdomsförlopp att du inte själv upptäcker sjukdomen förrän en eller flera tänder börjar kännas lösa. Därför är det viktigt att regelbundet bli undersökt av en tandläkare eller tandhygienist.

Tandvårdspersonal kan ge råd och föreslå lämpliga hjälpmedel. Men det viktigaste är att man själv gör rent sina tänder ordentligt varje dag.

Om man röker och har fått tandlossning är, förutom tandrengöring, att sluta röka det bästa man kan göra för att hejda tandlossningen och för att behandlingen ska ha effekt.


Behandling

Trots att tandlossning är en infektionssjukdom kan den inte botas med antibiotika.

Behandlingen går ut på att avlägsna de bakteriebeläggningar som finns, få bort de fördjupade tandköttsfickorna och förebygga en ny infektion.

Vid en vanlig undersökning mäter tandläkaren eller tandhygienisten fickorna runt tänderna för att se hur djupa de är, och testar om de lätt börjar blöda. En frisk tandköttsficka brukar inte vara djupare än tre till fyra millimeter och ska inte blöda. Med hjälp av röntgenbilder kan tandläkaren också se hur tandens fäste i käkbenet runt tanden ser ut.

Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto enklare blir behandlingen. Du kan få behandling mot tandlossning även när sjukdomen pågått länge. Då kan behandlingen bli omfattande och kostsam och kräva specialistvård.

Den del av tandfästet som redan har förstörts av sjukdomen kan oftast inte återskapas, men behandlingen kan förhindra att mer av tandfästet förstörs.

Bakterier tas bort med speciella instrument

Bakterier som finns nere i tandköttsfickorna kan du inte avlägsna själv. Det måste göras av en tandläkare eller tandhygienist som använder speciella instrument för att avlägsna dessa från tandrotens yta och i tandköttsfickan. Behandlingen tar tid, och ofta får du gå flera gånger för att göra rent alla tänder.

Om behandlingen går bra försvinner inflammationen i tandköttet och de fördjupade tandköttsfickorna läker. Eftersom delar av tandens fäste förstörts av sjukdomen blir rötterna närmast tandkronan ofta blottlagda. Tänderna kan då se längre ut än förut och ilningar kan förekomma i början.

https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Tandlossning/

Av xenia alpkut - 17 oktober 2017 00:30

 

Kranium eller skalle är den skelettstruktur som utgör huvudets stomme. Djur som har ett kranium tillhör understammen kraniedjur. Kraniets främsta uppgift är att bära ansiktet och skydda hjärnan. Dessutom har kraniets utformning stor betydelse för flera viktiga sinnesorgan och kroppsfunktioner: Till exempel avgör ögonens placering och avståndet mellan dem artens stereoskopiska seendeöronens placering är avgörande då ljudkällans positions avgörs; tändernas placering och utformning avgör vilket kost som konsumeras; och hos många arter bär kraniet viktiga försvarsvapen som horn och huggtänder.

Kraniell är en anatomisk term som syftar på att något är beläget uppåt mot kraniet, till exempel är magsäcken kraniellt om tarmarna. (magsäcken ligger högre upp än tarmarna). Motsatsen är kaudal.

Fenestrae ("Fönster") kallas de öppningar som påträffas i kranier hos djur.

 


https://sv.wikipedia.org/wiki/Kranium

Av xenia alpkut - 17 oktober 2017 00:15

Andning syftar till den process där högre organismer inhämtar syrgas (O2) och avger koldioxid (CO2) till omvärldens luft eller vatten, vilket sker med hjälp av ett speciellt andningsorgan (lungorna). Utan lungor skulle endast kroppens allra mest ytliga celler kunna försörjas med syrgas och avge koldioxid. För att uppnå detta genomgår andningen följande fyra faser: Ventilation (in och utflöde av luft), gasutbyte (diffusion av syrgas och koldioxid mellan blod och alveoler) även kallad extern respiration, transport av syrgas och koldioxid till och från cellerna även kallad intern respiration samt reglering av ventilationen. Lungans maximala yta motsvarar ungefär 400m²[källa behövs].



Ventilation

 

Andning är en komplex procedur som involverar många olika vävnadstyper av strukturer i bröstkorgen. När en inandning påbörjas kontraherar diafragman och intercostalmuskulatur, vilket i sin tur utvidgar lungorna och lungsäcken(pleura). Det leder i sin tur till ett undertryck (i förhållande till atmosfärstryck) i utrymmet mellan lungsäcken och lungan samt i lungornas alveoler.

Undertrycket skapar ett sug av luft in till lungorna, vilket medför att alveolerna fylls med luft spontant. Vid en utandning slappnar diafragman och andra muskler av, vilket på grund av lungornas elastiska uppbyggnad gör att lungan dras ihop. Då trycket ökar inne i alveolen kommer luft flöda ut mot munhålan. Den positiva tryckskillnaden mellan alveol och munhåla driver luftflödet vid utandning. Därför kan man också säga att inandningen är en aktiv process, medan utandningen i vila är passiv. Vid forcerad utandning används mm. intercostales internim. rectus abdominism. obliquus externus abdominism. obliquus internus abdominis samt m. transversus abdominis.

Vid konstgjord andning med mun-mot-mun-metoden eller respirator används istället övertrycksandning, då ett övertryck applicerat på luftvägarna trycker ner luft i lungorna som därmed utvidgas.

Dynamiken i bröstkorgen ges av cartilagines costales. Under åldringsprocessen förbenas denna broskstruktur, vilket är anledningen till att äldre människor mer får förlita sig till bukandningen.

Extern respiration[redigera | redigera wikitext]

Gasutbytet sker i alveolerna och är även den enda spontana process som förlitar sig på termodynamikens tre huvudsatser. Gasutbytet är möjligt för att syrgas och koldioxid utövar olika partiella tryck i alveolen och i kapillären. Denna skillnad jämnas ut och därför sker utbytet kontinuerligt. För syrgas gäller att partialtrycket är högre än i kapillären så att syrgas diffunderar till blodet som syresätts. Koldioxid har däremot enbart lite högre partiellt tryck i kapillären jämfört med lungan. Koldioxid diffunderar därför ut i alveolen från blodet. Att partialtrycket endast skiljer sig lite för koldioxid, medan en hög skillnad krävs för syrgas har att göra med gasernas löslighet. Eftersom koldioxid löser sig i blodet mycket bättre än syrgas krävs det olika partiella tryck. Detta enligt Boyles lag. Gasutbytet regleras då syrgasens partiella tryck sjunker i en del av bronkioler, till exempel på grund av slem, genom att de omgivande arteriolerna kontraherar och minskar blodflödet så att det omdirigeras till andra med högre syrgashalt. Då koldioxid ökar svarar istället bronkioler som är omgivna av glatt muskulatur genom att vidgas så att överskottet kan passera ut till atmosfären.



https://sv.wikipedia.org/wiki/Andning

Av xenia alpkut - 17 oktober 2017 00:00

Vanliga orsaker till svullna ben och fötter är ett långvarigt stående, en lång flygresa och övervikt. Vissa kvinnor får även svullnader under menstruationen. Svullna fötter och ben kan bero på vissa sjukdomar.

Sjukdomar som orsakar svullnader i benen och fötterna kan vara ödem. Det är en sjukdom som ger svullnader. Svullnaderna uppstår på grund av ansamlingar vätska i vävnaderna.

Vad beror svullna ben och fötter på?

När man får svullna ben och fötter så beror det på att en ansamling vätska har samlats i fotens eller benets vävnad. Denna vätskeretention kallas också för ödem.

Om man får svullna ben och fötter och inte kan komma på någon särskild anledning så är det förmodligen ödem. Det finns olika sorters ödem, lymfödem, lipödem eller venöst ödem. Alla tre sorterna är kroniska, de kan alltså inte botas men de kan behandlas.

Venösa ödem brukar synas som svullnader vid anklarna och på fötterna. Man får svullnaden på grund av att man inte har ett normalt vensystem i benen. Blodet forslas från fötterna och upp till hjärtat. För att blodet inte ska rinna neråt igen så finns det klaffar inuti venerna som sluter tätt. När man har sjukdomen så har vissa av klaffarna blivit förstörda. Det kan bero på en blodpropp eller på förslitningar i klaffarna. Detta resulterar i att blodet åker ner igen. När blodet backar tillbaka så visar det sig som ödem (en svullnad). Med tiden kan detta orsaka missfärgning av huden.


Vanliga orsaker till svullna ben och fötter

Ofta kan man få svullna ben och fötter om man har stått upp länge. Även om man suttit stilla i en bil eller i ett flygplan en längre tid. Helt enkelt när man inte har aktiverat och rört på sina ben. Andra orsaker till svullna ben och fötter är graviditet. Skulle man däremot få stora svullnader under sin graviditet så kan det vara ett tecken på havandeskapsförgiftning. Det är ett allvarligt tillstånd som man måste söka vård för.

Har man oförklarligt svullna ben och fötter kan det också vara tecken på hjärtsvikt, njursvikt eller leversvikt.

Finns det någon typ av hemvård för svullna ben och fötter?

Man kan underlätta besvären genom några enkla övningar. När man är hemma kan man ligga i sängen och höja upp benen. Exempelvis vila benen på några kuddar. Detta kan få svullnaden att gå ner. Andra bra saker är att motionera benen. Till exempel är det bra att vara ute och gå. När man rör på benen så pumpas vätskan från benen tillbaks till hjärtat. Man kan även köpa stödstrumpor, dessa strumpor kan underlätta mycket om man flyger eller sitter mycket stilla. 

Här är några tips för svullna fötter:

  • När du vilar, sätt en kudde under benen. På så sätt är fötterna i en högre position än resten av kroppen.
  • Undvik att sitta eller stå stilla under längre perioder.
  • Rör på dig. Det är hjälpsamt eftersom motion stimulerar blodcirkulationen.
  • Om du är överviktig, försök att gå ner lite i vikt. Fetma och övervikt minskar blodflödet i kroppen.

http://www.doktorn.com/artikel/svullna-ben-och-f%C3%B6tter



Av xenia alpkut - 17 oktober 2017 00:00

Att känna sig ledsen och nedstämd är vanligt och händer alla människor ibland. Men om du är nedstämd en längre tid kan det vara en depression som behöver behandlas. De allra flesta som blir deprimerade blir bättre redan efter några veckor med rätt behandling.


Vad är depression?

Nedstämdhet, oro och ångest är naturliga reaktioner på svåra händelser i livet. Om du till exempel har förlorat jobbet, fått problem med ekonomin eller dina nära relationer, kan du må dåligt under en period. 

Det är också vanligt med nedstämdhet utan någon tydlig anledning. Känslor av sorg, ilska eller håglöshet är en del av livet och varken sjukt eller skadligt. Oftast går känslorna över efter en tid, kanske med stöd av närstående. Vardagens sysslor och rutiner kan också hjälpa till, så att man tänker på och gör annat än det som är svårt.

När nedstämdheten övergår i depression

Om du känner dig nedstämd och orkeslös varje dag under mer än två veckor och har tappat lusten till sådant du vanligtvis brukar tycka om att göra, kan du ha blivit deprimerad.

Gränsen mellan nedstämdhet och depression är flytande. Det händer att den som håller på att bli deprimerad inte själv märker det. Ibland är det de närstående som upptäcker förändringen.

En enstaka depression går oftast över på ungefär ett halvår, men det kan vara en mycket besvärlig period. Det är viktigt att be om hjälp, så att depressionen blir så lindrig som möjligt.

De allra flesta som råkar ut för en depression och får rätt behandling börjar må mycket bättre redan efter några veckor.

Egentlig depression är vanligast

Den vanligaste formen av depression kallas egentlig depression och brukar delas upp i tre nivåer. Även om gränserna mellan de olika nivåerna inte är skarpa kan de beskrivas ungefär så här:

Lätt eller lindrig depression

Om man har en lätt depression kan man ofta fungera socialt och praktiskt i sitt dagliga liv, trots att man mår dåligt inombords. Man kan klara av att gå till jobbet eller umgås med sina vänner, fast det kräver att man anstränger sig och "biter ihop".

Medelsvår eller måttlig depression

Om man har en medelsvår depression kan svårigheterna vara så stora att man inte längre orkar med sitt vanliga vardagsliv eller relationer. Det kan till exempel innebära att man inte klarar av att arbeta, sova ordentligt eller umgås med sina vänner.

Det kan också vara så att man lyckas klara sina plikter, och undviker att visa andra hur man egentligen mår.

Svår depression

Om man har en svår depression påverkas ens tankar och känslor så mycket att man ofta inte ens bryr sig om grundläggande behov som att till exempel äta och dricka. Att man har allvarliga självmordstankar eller direkta planer på att ta sitt liv kan också ingå i symtomen, men det betyder inte att alla som har en svår depression har självmordstankar.

Utmattningssyndrom

Om man har en depression som utlösts av stress kan man ha utmattningssyndrom med egentlig depression. Det kallas ibland för utmattningsdepression, men det är inte alla som får utmattningssyndrom som blir deprimerade.

Återkommande depressioner

Ibland kan depressioner återkomma, och kallas då ibland för recidiverande eller återkommande depression. Om man är deprimerad under en längre tid och inte får behandling, ökar risken att man får återkommande depressioner.

Dystymi

Dystymi är ett tillstånd som liknar lätt egentlig depression. Man känner sig nästan aldrig glad utan alltid något nedstämd och tycker livet är allmänt tungt. För att få diagnosen dystymi, eller sjukligt svårmod som det också kallas, ska man ha haft symtom under minst två år.

Bipolär sjukdom

Om man har återkommande depressioner varvat med perioder av mani, överdriven upprymdhet och omdömeslöshet, kan det handla om bipolär sjukdom. För att få den diagnosen behöver man först utredas av en psykiater. Det är en läkare som är specialist på psykiska sjukdomar.


https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Depression/

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11 12 13
14
15
16 17 18 19 20
21
22
23 24
25
26
27
28 29
30
31
<<< Oktober 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se