Alla inlägg den 27 december 2017

Av xenia alpkut - 27 december 2017 20:34

 


Aftonbladets Wolfgang Hansson listar decenniets tio viktigaste utrikeshändelser

NYHETER ons 30 dec 2009

00-talet gick i krigets och krisernas tecken.

Här är min personliga lista över decenniets tio viktigaste utrikeshändelser och sex "bubblare" som hamnade precis utanför.

 

1. Terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001

Terrordåden satte stopp för en lång period av optimism i världen efter Berlinmurens fall. På en kvart skapades en ny världsordning.

Det behövdes inte mer än 19 fanatiska flygkapare villiga att begå självmord för att nästan få världens supermakt på fall.

När jag stod där på Manhattan och såg de två tornen rasa kändes det som tredje världskriget var på väg.

Kaparna tog med sig nästan 3 000 oskyldiga människor i döden. USA:s svar dödade och fortsätter att ta livet av mångdubbelt fler.

2. Finanskrisen som utlöstes av Lehman Brothers fall 15 september 2008

Inte sedan depressionen på 30-talet har världen varit så nära en finansiell härdsmälta. Den här gången var det så mycket allvarligare eftersom alla världens ekonomier förlamades i ett slag inom loppet av några dagar. Miljontals människor förlorade sina jobb och förmögenheter.



Krisen utlöstes av en bostadsbubbla i USA. En bubbla som i grunden handlade om att amerikaner lånat sig till en högre levnadsstandard än de egentligen hade råd med. När notan kom kunde de inte betala.

Bara en gigantisk räddningsoperation av världens regeringar och centralbanker avvärjde en total katastrof.

Nu börjar ljuset i tunneln skönjas men de grundläggande svagheterna i världens finansiella system är inte fixade.

3. Skandalvalet i USA i november 2000

George W Bush blir USA:s president efter ett utslag i Högsta Domstolen. Till slut skilde bara 537 röster i Florida mellan honom och Al Gore. Som det amerikanska valsystemet fungerar spelar det ingen roll att Gore totalt fick över hundratusen fler röster.

Valet fick inte bara världens mäktigaste demokrati att se ut som en bananrepublik. USA fick också en president som uppenbarligen inte var kompetent för uppgiften. Han ivriga avtryckarfinger fick ödesdigra följder för världen. Säkert är det många med mig som undrar vad som hänt om Gore istället utsetts till segare.

4. Putin tillträder som Rysslands president 2000

Formellt tillträdde han redan på nyårsafton 1999 men jag tar med honom ändå. Putins inverkan på Ryssland och dess närområdes utveckling kan inte överskattas. Han har delvis lyckats blåsa nytt liv i den ryska björnens status som stormakt men till priset av ett tsarliknande styre som gradvis strypt pressfrihet och demokrati.

Han gick i krig med Georgien för att stoppa väst från att göra ännu fler av de f d Sovjetrepublikerna till Natomedlemmar.

Höga olje- och gaspriser har gynnat Rysslands ekonomi och bidragit till Putins stora popularitet.

Nu laddar premiärminister Putin för att komma tillbaka till presidentposten 2012.

5. Irakkriget 20 mars 2003

Inget krig under detta decennium har haft en mer negativ inverkan på världens säkerhet. George W Bush startade kriget för att Saddam hade massförstörelsevapen och kopplingar till al-Qaida.

Ingetdera stämde.

Istället för det demokratins skyltfönster mot arabvärlden som Bush tänkte förvandla Irak till har vi fått några hundratusen döda och ännu en stat på randen till kollaps. Plus några tusen fler terrorister som är beredda att spränga flygplan i luften för att hämnas på USA.




ANNONS
Av xenia alpkut - 27 december 2017 14:15

Definitioner av dyslexi

Det finns åtskilliga definitioner av dyslexi. Olika yrkesgrupper använder sig ibland av olika definitioner. En vanligt förekommande definition kommer från The International Dyslexia Association, som genom åren har uppdaterat sin definition av dyslexi flera gånger. Den formuleringen som kom år 2002 lyder i översättning:

Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavnings- och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av en störning i språkets fonologiska komponent, som ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor och trots möjligheter till effektiv undervisning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och bakgrundskunskap.

I det diagnossystem som används inom den svenska sjukvården, ICD-10, återfinns dyslexi under diagnosen F81.0 Specifik lässvårighet:

Störningens främsta kännetecken är en specifik och klart försämrad utveckling av läsförmågan, som inte bara beror på mental ålder, synproblem eller inadekvat skolgång. Läsförståelse, ordigenkänning, högläsningsförmåga och problemlösning som kräver intakt läsförmåga kan alla påverkas menligt. Stavningssvårigheter är ofta förbundna med specifika lässvårigheter och varar ofta upp i adolescensen, även efter att läsförmågan förbättrats. Specifika lässvårigheter föregås ofta av störningar i tal- och språkutvecklingen. Associerade emotionella störningar och beteendestörningar uppträder ofta under skolåldern.

ANNONS
Av xenia alpkut - 27 december 2017 14:15

Dyslexi eller specifika läs- och skrivsvårigheter är en varaktig funktionsnedsättning som innebär svårigheter med att läsa och/eller skriva. Funktionsnedsättningen beror på en störning i vissa språkliga funktioner som hindrar automatisering av ordavkodningen. Dyslexi är inte relaterat till intelligensnivå. Dyslexi omfattar vidare inte läshinder som orsakas av synproblem eller av brister i undervisning, sociala förhållanden eller motivation. Dyslexi kan vara en medfödd egenskap, utvecklingsdyslexi, eller ha uppkommit vid skada eller sjukdom.



En bild som försöker simulera hur en text framstår för en person med dyslexi.

När undervisning i att läsa och skriva blev mer utbrett på 1800-talet uppmärksammades en störning som bara gick ut över läsning och skrivning. Man trodde då att problemet hängde ihop med förmågan att bearbeta synintryck och kallade det för ordblindhet. Vad dyslexi egentligen beror på är fortfarande omdiskuterat. Idag är forskarna dock relativt eniga om att dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, framför allt bearbetning av språkljud, som hindrar att ordavkodningen kan automatiseras. Några problem som ofta uppvisas i samband med dyslexi är diffusa föreställningar om ords ljudstruktur, oklar artikulation, brister i verbalt korttidsminne och långsam åtkomst till ordförrådet.

Ibland förekommer dyskalkyli, specifika räknesvårigheter, tillsammans med dyslexi, men det finns ingen forskning som visar att de två funktionsnedsättningarna är kopplade till varandra.


Gränsdragningen mellan normal läsförmåga och läsproblem är ungefär lika godtycklig som gränsen mellan normalvikt och övervikt. Den är till stor del beroende av de krav som samhället ställer på individers läsförmåga. En vanlig uppskattning är att 4-8 procent av befolkningen har så stora svårigheter att läsa och skriva att de kan få en dyslexidiagnos. Fler män än kvinnor har specifika läs- och skrivsvårigheter.

Av xenia alpkut - 27 december 2017 14:00

¨


Genernas organisation


Generna styr cellens funktion genom de olika proteiner som de kodar för. I en flercellig organism kontrollerar generna också utvecklingen från den första befruktade äggcellen till den färdiga organismen. Olika gener samverkar i ett komplicerat reglersystem, där vissa proteiner reglerar vilka andra gener som för tillfället ska vara aktiva. Trots att alla kroppsceller innehåller samma gener, är olika gener aktiva i olika celler beroende på vilken roll cellen har, i vilket utvecklingsstadium cellen befinner sig och vilka stimuli den utsätts för. Reglering av genuttryck sker främst genom att olika former av proteiner binder till bestämda ställen på den regulatoriska sträcka DNA som hör till genen, och ger upphov till, ger större mängder av eller hindrar transkriberingen till RNA. När ingen transkribering sker på en sträcka av kromosomen ligger den inaktiv, ihoppackad tillsammans med speciella proteiner, histoner, till kromatin i cellkärnans kromosomer. I allmänhet ligger största delen av genomet inaktivt och hoppackat på detta vis, medan en mindre del av generna används.

I de flesta högre organismer kodar endast en mycket liten del av nukleotidsekvensen i DNA-molekylerna för något protein. Mellan de egentliga generna finns ofta långa sekvenser av vad som tidigare kallades skräp-DNA (eng. junk DNA). Idag vet man att det så kallade skräp-DNA:t har regulatoriska funktioner, och även är viktigt för hoppackningen till kromatin. Inom en gen finns oftast avsnitt av nukelotid-sekvenser, intron, som inte kodar för några aminosyror. De delar av DNA-molekylen som kodar för - utgör receptet på - ett protein kallas exon.

Den totala mängden DNA i en cell är hos de flesta organismer fördelad mellan ett antal kromosomer som i de flesta fall finns i två upplagor, där ett exemplar kommer från modern och den andra kommer från fadern. Undantaget är könskromosomernaX-kromosomen och Y-kromosomen, som sinsemellan är helt olika och ansvarar för de proteiner som reglerar de sexuella skillnaderna mellan könen. De vanliga kromosomerna, som inte är könskromosomer kallas autosomer. En gens placering, locus, på en kromosom är för det mesta väldefinierad för varje enskild art, även om det förekommer att funktionella gener kan finnas på ett helt annat ställe på kromosomen eller till och med på en helt annan kromosom. Generna är inte placerade i de olika kromosomerna enligt något systematiskt mönster; de gener som ligger nära varandra har i allmänhet inte något samband med varandra utan kan ingå i helt obesläktade processer i cellen.

Av xenia alpkut - 27 december 2017 14:00

Genen är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som ärvs från föräldrar till avkomman. En biologisk gen är en sekvens av DNA, som i allmänhet kodar för ett visst protein; genen är ett slags recept på ett visst protein. Människan har ungefär 30 000 gener. En gen består av en viss sekvens nukleotider som genom den genetiska koden beskriver en sekvens av aminosyror, vilka i sin tur bygger upp ett protein. Informationen i DNA-molekylen översätts, transkriberas, till olika former av RNA som styr tillverkningen, syntesen, av proteinet i cellens ribosomer. Ibland räknas även vissa DNA-sträckor som har regulatoriska funktioner, det vill säga bestämmer när det ska tillverkas protein och hur mycket, till genen.

Hos vissa virus består generna ibland av RNA-segment istället för DNA. Dessa RNA-gener utgör antingen direkt ett underlag för proteinsyntesen i värdcellen som viruset infekterat, eller så, som hos retrovirus, måste informationen i virusets RNA först översättas till DNA innan det kan användas för proteintillverkning. I vissa fall är inte genens slutprodukt ett protein, utan det stannar på RNA-stadiet. Detta förekommer främst i RNA-molekyler som ingår i enzymer som kallas ribozymer, och i vissa av cellens organeller såsom ribosomerna.

Generna ingår i jättemolekyler vars namn förkortas DNA. Dessa liknar långa, spiralvridna stegar. Varje gen motsvarar ett bestämt avsnitt av en sådan DNA-stege. En DNA-mole­kyl har alltså plats för många gener, kanske 1000 stycken. Varje ”stegpinne” i en DNA-molekyl består av två så kallade kvävebaser. Dessa passar mot varandra ungefär som pusselbitar. I DNA finns fyra olika sorters kvävebaser som betecknas A, T, C och G.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4
5
6
7 8 9 10
11 12
13
14 15
16
17
18
19
20
21 22 23
24
25 26 27
28
29 30
31
<<< December 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se