Alla inlägg den 13 januari 2018

Av xenia alpkut - 13 januari 2018 13:28

Två manliga stjärnskådespelare med en historia av aggressivitet och översittarfasoner repeterar just nu en ny pjäs på Kulturhuset Stadsteatern.

Det sker samtidigt som en extern utredning fått i uppdrag att förhindra just sådana situationer.

– Det finns just nu ingen grund för att skilja någon som arbetar här från sitt uppdrag, skriver teaterchefen Anna Takanen och tillförordnade vd:n Sture Carlsson i en gemensam kommentar.


Internt har de anställda på Kulturhuset Stadsteatern fått reda på att den pågående utredningen "är framåtsyftande och kommer att fokusera på arbetsmiljö, ledarskap och styrning av verksamheten". Den externa utredningen tillsattes sedan den tidigare vd:n Benny Fredriksson avgått, efter Aftonbladets avslöjande om att han låtit manliga stjärnor arbeta vidare på teatern trots deras aggressivitet och översittarfasoner mot andra skådespelare och teaterpersonal.


Den ansvarige för utredningen, Per Storbacka på revisionsbolaget PwC, säger:
– Jag kan inte kommentera någonting. Jag rapporterar till Stockholms stadshus.

Tre olika personer berättar för Aftonbladet om övergrepp som en av de nu repeterande manliga stjärnskådespelarna har begått. Ingen vill framträda med namn, eftersom de är rädda att bli bannlysta på teatern i framtiden:

”Uppträdde som en tyrann”

– Han betedde sig som en tyrann mot de flesta i produktionen. Han skrek, skällde, dikterade villkor, blev arg för att han tyckte att man var dålig eller sa sin replik fel. En yngre man i ensemblen tog han under föreställning strypgrepp på fast de inte kommit överens om det och han bad honom att sluta för att det gjorde ont och var obehagligt. Skådespelaren skojade bort det, lyssnade inte utan upprepade det. Jag själv blev så stressad att jag spelade dåligt och i rädsla, berättar en person.
– Det var stora utspel under repetitionsperioden. Han var aggressiv, och regisserade kamraterna under förevändning att han var den enda som kunde komedi. Under föreställningen fostrade han sina medspelare på scen, och uppvisade humörsvängningar på och bakom scenen som skrämde. Alla tystnade när han kom in i rummet, och tänkte ”är han full, går han på tabletter, vem ska säga nåt?”, berättar en annan.
En tredje säger att skådespelaren var oberäknelig och aggressiv:
– Folk var fysiskt rädda för honom, eftersom han kunde slå och sparka. Han är en sjuk person.


Aftonbladet har förgäves sökt den manliga stjärnan för en kommentar. Personal på Stadsteatern har upprepade gånger anmält honom, utan att något har hänt.

”Var oerhört aggressiv”

Samma sak gäller den andra manliga stjärna, som för närvarande repeterar i en uppsättning. En person som utsattes för hans utbrott för några år sedan säger:
– Han är oerhört aggressiv mot sina medarbetare, mot de som är svagare. Det är känt och teatern ser mellan fingrarna på det.
Personen återger två fysiska övergrepp i detalj, men ber Aftonbladet att inte publicera beskrivningarna:
– Anledningen är att jag är rädd om min anställning. Vi är många som är oerhört provocerade av att dessa två uppenbara problemherrar med en lång historik får vara kvar, trots många anmälningar, säger personen som vill vara anonym.
Den utpekade skådespelaren säger:
– Det här är ju inte klokt. Jag är fullständigt chockad. Jag har aldrig hört talas om detta. Det här är verkligen otäckt måste jag säga. Jag har arbetat i 40 år på den här teatern och ska snart gå i pension.

”Jag förstår ingenting”

– Jag älskar mitt jobb, och tycker väldigt mycket om mina medarbetare. Så jag förstår faktiskt ingenting. Men, det är klart, om jag på något sätt har sårat någon, så är jag naturligtvis väldigt ledsen för det. Men då hade jag satt värde på om vi hade kunnat pratat med varandra direkt om det.

Tillförordnade vd:n Sture Carlsson och teaterchefen Anna Takanen bemöter kritiken i ett skriftligt svar:

– Det finns just nu ingen grund för att skilja någon som arbetar här från sitt uppdrag. Och vi har samsyn med våra fackliga företrädare om detta. Vi har sedan #tystnadtagning arbetat med full kraft och fokus på frågan om trakasserier och kränkningar. Vi har genomfört flera utredningar och vi har vidtagit en rad olika åtgärder. Det arbete som vi gör för att skapa en arbetsplats som präglas av trygghet för alla medarbetare är omfattande och det kommer att fortsätta som en självklar del i utvecklingen av verksamheten, säger Anna Takanen och Sture Carlsson.



https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/yv7OmE/utpekade-for-overgrepp-repeterar-pa-kulturhuset-stadsteatern

ANNONS
Av xenia alpkut - 13 januari 2018 10:38

Utmattningssyndrom innebär att du har flera olika kroppsliga och psykiska besvär som beror på långvarig stress eller andra svåra påfrestningar. Med stöd och behandling återhämtar du dig, även om du kan vara till exempel stresskänslig en längre tid. För vissa tar återhämtningen lång tid.


Symtom

Symtomen vid utmattningssyndrom är nästan alltid både kroppsliga och psykiska. Oftast har du också haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan du blir sjuk.

Vilket eller vilka besvär som är det tydligaste vid utmattningssyndrom varierar från person till person. Det är vanligt att ha flera av följande besvär:  

Trötthet och sömnproblem

  • Du har ingen energi och upplever en stor trötthet som inte går att vila bort.
  • Du känner dig utmattad.
  • Du har svårt att somna på kvällen eller vaknar många gånger under natten.

Du kan bli sjuk väldigt plötsligt

Själva insjuknandet går ofta långsamt och besvären utvecklas med tiden. Men ibland kommer symtomen mycket snabbt och påtagligt. Till exempel kan du plötsligt få svårt att orientera dig eller göra vanliga saker som att låsa upp en dörr, läsa en text eller följa med i ett samtal. Du kan också plötsligt känna dig förvirrad, få stark ångest och yrsel.

Vanligt med stresskänslighet och skuldkänslor

Du är ofta mycket känslig för all slags stress. Det är också vanligt med skuldkänslor och skamkänslor. Du kan också känna dig misslyckad och nedstämd om du inte klarar av ditt arbete eller vardagsliv som du brukar.  

Depression

Personer som har utmattningssyndrom kan också ha en depression. Men det är inte alla med utmattningssyndrom som blir deprimerade.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har eller håller på att få utmattningssyndrom. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Du kan också kontakta din företagshälsovård om du arbetar. Om du studerar kan du kontakta elevhälsan eller studenthälsan.

Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det är bra att söka hjälp tidigt om du har besvär som du tror beror på stress. Då kan du ofta undvika att bli allvarligt sjuk. Ju tidigare du får stöd desto snabbare brukar det gå att bli bra igen. 


STOCKHOLMS LÄN

Fråga om råd på andra språk


På telefon 1177 kan du få råd på arabiska och somaliska klockan 8 - 22 och på finska klockan 8 - 12.

 

Vad är utmattningssyndrom?

Kroppen klarar för det mesta av att hantera stress om den bara får tillräckligt med tid för återhämtning.

En konsekvens av långvarig och svår stress

Om balansen mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar kan kroppen börja ta skada. Ofta märks det genom att kroppen på olika sätt försöker signalera att stressnivån är för hög. Du kan till exempel känna dig väldigt trött, få svårt att sova, hjärtklappning eller besvär från magen och tarmarna. Med tiden blir du allt tröttare och till slut kan du bli kroppsligt och psykiskt utmattad.

Olika faser av sjukdomen

Sjukdomen kan delas in i tre faser.

  • Förstadiet
  • Den akuta fasen
  • Återhämtningsfasen

I förstadiet finns möjlighet att förhindra att besvären blir värre

De besvär som du får av stressen innan du får utmattningssyndrom är ett förstadium till sjukdomen. Genom att redan då försöka att göra förändringar som minskar stressen kan du förhindra att du blir sämre.

Ibland kan du behöva hjälp av någon annan. Du kan få råd och stöd på till exempel vårdcentralen eller inom företagshälsovården.

Läs mer om hur du kan förebygga utmattningssyndrom och om att minska stress.

I avsnittet om behandling kan du läsa mer om de två andra faserna.

Utmattad eller utbränd?

Numera används diagnosen utmattningssyndrom för att beskriva de följder som långvarig och svår stress kan föra med sig. Tidigare användes andra begrepp som exempelvis utmattningsdepression eller utbrändhet för att beskriva tillståndet.

Olika typer av påfrestningar

Ofta är det påfrestningar i arbetslivet som orsakar utmattningssyndrom. Men det kan också vara en följd av något som sker utanför arbetslivet. Ibland är det flera saker samtidigt som gör att du får utmattningssyndrom.

Höga krav i arbetslivet

Tempot i arbetslivet är ofta högt och många upplever en stark press på jobbet. Hög arbetsbelastning under en längre tid utan möjlighet till återhämtning kan i längden leda till att du blir utmattad. Har du liten möjlighet att själv påverka hur arbetet ska läggas upp blir stressen ofta värre. Höga krav från arbetsgivare, omgivningen eller från dig själv som är svåra att klara av kan också skapa en långvarig stress.

Mobbning och kränkande särbehandling på arbetsplatsen eller att du vantrivs svårt av andra anledningar kan vara mycket påfrestande. Det kan också skapa en svår stress.    

Det är inte alltid du upplever stress eller hårt arbete som något negativt till en början. Men att under en längre tid arbeta väldigt intensivt utan vila och återhämtning kan göra dig utmattad, även om du tycker arbetet är roligt och givande.

Påfrestningar i privatlivet

Även påfrestningar i privatlivet kan göra att du blir utmattad. Långvarig arbetslöshet, dödsfall, ekonomiska problem, sjukdom eller en separation är svåra händelser som är stressande för de allra flesta.

Ett stort ansvar för till exempel någon närstående med stora behov av omsorg kan också ta mycket kraft. 

Undersökningar och utredningar

Vid ett besök hos en läkare eller annan behandlare berättar du om vilka besvär du har och vad du tror kan ha orsakat dem.

Du får svara på frågor

Ofta får du fylla i olika frågeformulär. I formulären får du svara på frågor om till exempel din stress, om du känner dig deprimerad eller har ångest. Frågorna kan också handla om till exempel hur du upplever din livskvalité.

Svaren använder sedan läkaren eller behandlaren för att bedöma och kartlägga hur du mår.

Kroppsundersökning och blodprov

Läkaren gör också en kroppslig undersökning för att utesluta att det finns andra sjukdomar bakom symtomen.

Du brukar också få lämna ett blodprov, bland annat för att utesluta andra sjukdomar.

Hur ställs diagnosen?

Får att få diagnosen utmattningssyndrom ska du ha befunnit dig under svår stress i minst ett halvår. Stressen har gjort att du har fått flera symtom som har pågått under minst två veckor. 

Behandling vid utmattningssyndrom

Behandlingen vid utmattningssyndrom anpassas efter dina besvär och hur du upplever din situation. Utifrån dina symtom och vad undersökningarna har visat lägger läkaren eller behandlaren upp hur behandlingen ska gå till.  

Du brukar få behandling på en vårdcentral eller genom företagshälsovården. Om du studerar kan du också få hjälp av studenthälsan. Behövs mer specialiserad hjälp kan du få det på öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker.

Flera delar i behandlingen

Det är vanligt att behandling och rehabilitering innehåller flera av följande delar:

  • Information och utbildning om hur stress påverkar kroppen.
  • Rådgivning och utbildning om livsstil och om metoder för att minska daglig stress. Det kan ske enskilt eller i grupp.
  • Läkemedelsbehandling, till exempel mot sömnsvårigheter eller depression.
  • Psykoterapi under kortare eller längre tid.
  • Samtal med kurator eller arbetsterapeut.
  • Fysioterapi för att på olika sätt arbeta med kroppen.

Om du vet varför du har blivit utmattad är det naturligtvis bra om du kan förändra det som orsakade dina symtom. Men ofta behövs det flera olika typer av förändringar och behandlingar för att du ska bli återställd.

Den akuta fasen – då behövs omhändertagande

När du har fått utmattningssyndrom är det viktigt att du får stort stöd och förståelse för hur du mår. Du kan också behöva mycket praktiskt omhändertagande. Många kan behöva hjälp dygnet runt. Till och med mycket små krav, som att betala en räkning eller diska, kan kännas överväldigande. Hur länge fasen pågår varierar.

Ibland är det nödvändigt med en sjukskrivning en kortare eller längre tid.

Läkemedelsbehandling

Du kan behöva behandling med läkemedel för de symtom som följer med utmattningssyndrom. Till exempel kan du behöva läkemedel mot sömnsvårigheterångest eller depression. Hur länge du behöver behandling med läkemedel beror på hur svåra dina besvär är.

Återhämtning – både psykiskt och fysiskt

När den akuta fasen är över behöver du försöka att få kroppen i balans igen, både fysiskt och psykiskt.

Ett sätt är genom fysisk träning av olika slag, till exempel fysioterapi, andningsträning eller avslappningsövningar. Värme, massage och olika kroppsbehandlingar kan också lindra och hjälpa.

Samtalsstöd och terapi

Många kan bli hjälpta av att prata med en psykoterapeut eller kurator. Till exempel har kognitiv beteendeterapi, KBT, visat sig vara till nytta mot bland annat ångest, oro och sömnsvårigheter. I terapin kan du få hjälp med att förstå sambandet mellan hur du har levt och varför du har blivit sjuk. Terapi kan ges både i grupp och enskilt.

Du kan också få insikt i varför det kan vara svårt att lämna eller förändra en påfrestande situation. Du får ofta också lära dig hur stress kan hanteras på ett bra sätt.

Du kan behöva olika typer av hjälp

Du kan behöva olika typer av hjälp och stödinsatser för att bli frisk igen. Vad som passar dig bäst beror bland annat på varför du är stressad och hur du är som person.

Oftast räcker det inte med att du förändrar ditt sätt att reagera. Även den livssituation som du ska tillbaka till behöver oftast förändras.

Du kan behöva få praktisk hjälp av till exempel en socioterapeut, arbetsterapeut, kurator eller personalchef för att skapa en bra arbetssituation eller livssituation.

Att börja arbeta igen

Om du ska börja arbeta igen eller börja arbetsträna är det viktigt att arbetsbelastningen anpassas efter hur mycket du orkar med. Du kan behöva ändrade arbetsuppgifter under en kortare period eller mer långsiktigt.

Varje arbetsplats ska också ha en etablerad policy kring hur sjukskrivna ska rehabiliteras och komma tillbaka till arbetslivet. Om arbetsgivaren är ansluten till företagshälsovård är personalen där en viktig resurs i arbetet för en god arbetsmiljö.

Hur påverkas livet av utmattningssyndrom?

De allra flesta som får utmattningssyndrom blir så småningom friska, men det kan ta lång tid. Hur lång tid det tar innan du har återhämtat dig varierar. Det beror bland annat på hur dåligt du har mått.

Under tiden som du är sjuk kan du må väldigt dåligt och känna stor hopplöshet. Men de allra flesta som får behandling blir bra igen. De kommer tillbaka till arbetslivet och får en vardag som fungerar. 

Att leva med stress utan att bli sjuk igen

Det är svårt att säga hur livet kommer att bli efter att du har haft utmattningssyndrom. Reaktionerna är väldigt individuella. Många upplever att de tål betydligt mindre stress än innan de blev sjuka. Du blir helt enkelt mer stresskänslig.

Det bästa sättet att undvika att bli sjuk igen är att lära dig att känna igen dina egna varningssignaler. Då kan du i tid förändra det som behövs och förhindra att stressen blir skadlig.

Många som har haft utmattningssyndrom blir bra på att tolka sina egna reaktioner. Med hjälp av de nya kunskaperna om dig själv och om stress kan du leva mer i balans och hitta sätt att ta hand om dig själv på.

Hur kan jag minska risken för utmattningssyndrom?

Det är viktigt att ta de tecken på stress som du känner på allvar. Ju tidigare du lägger märke till stressrelaterade besvär hos dig själv, desto snabbare kan du göra förändringar som kan förhindra att besvären blir värre.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetet inte är skadligt för de anställda.

Hitta ditt sätt för återhämtning

Under stressiga perioder behöver du se till att du tar dig tid att ta det lugnt och skapar tillfällen för vila. Det behövs för att du ska få ny kraft och energi och kunna återhämta dig.

Vad som gör att man varvar ner är väldigt individuellt. Försök att hitta ditt eget sätt att koppla av och känna lugn och ro. Det behöver inte enbart vara att du vilar och är i stillhet, utan kan också innebära att du motionerar eller umgås med familj och vänner.

Att prioritera fritidsintressen och hobbys kan också ge avkoppling.

Det är också viktigt att försöka sova ordentligt. Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska kunna vila och bearbeta intryck.

Arbetsgivaren har ansvar för din arbetssituation

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att du som är anställd inte får fysiska eller psykiska besvär av ditt arbete. Arbetsmiljön ska vara utformad på ett sätt som förebygger stress och stressrelaterade sjukdomar hos de anställda.


https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Utmattningssyndrom/

ANNONS
Av xenia alpkut - 13 januari 2018 10:28

De tre vanligaste formerna av hudcancer är malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer. Alla tre kan orsakas av solens ultravioletta strålar som skadar hudens celler så att de börjar dela sig okontrollerat.


De flesta som har någon form av hudcancer blir av med sjukdomen om de får vård tidigt. Det är viktigt med sunda solvanor redan när du är barn för att förebygga hudcancer. Läs mer i texten solråd för barn.

Malignt melanom

Malignt melanom uppstår i hudens pigmentceller och beror oftast på att du har bränt dig i solen flera gånger. Malignt melanom kan bildas var som helst på kroppen, men är vanligast på benen, bröstet och ryggen. Cancern uppkommer ibland i vanliga nevi, som också kallas födelsemärken eller leverfläckar. Cancercellerna kan sprida sig till andra ställen i kroppen om du inte får behandling. Malignt melanom är sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer kan du få om du har varit mycket i solen under livet, även om du inte har bränt dig. Cancern bildas oftast som en knuta eller fläck i till exempel ansiktet, på handens ovansida eller den kala delen av hjässan. Det finns flera olika behandlingar om du har förstadier till skivepitelcancer. Invasiv skivepitelcancer måste opereras eftersom den kan sprida sig annars. Skivepitelcancer är ovanlig före 40-årsåldern.

Basalcellscancer

Basalcellscancer, eller basaliom, bildas oftast i ansiktet eller på överkroppen. Cancern sprider sig oftast inte till andra delar av kroppen, men cancertumörerna kan växa och förstöra frisk vävnad i sin närhet. Därför behandlas alltid basalcellscancer. Det finns olika typer av basalcellscancer som skiljer sig åt genom sättet att växa, utseendet och hur djupt ner i huden cancern finns. Det finns ett klart samband mellan solstrålning och basalcellscancer men ärftlighet och andra riskfaktorer kan också spela roll. Basalcellscancer är ovanlig före 40-årsåldern.

Av xenia alpkut - 13 januari 2018 10:09

del 2



Aktinisk keratos är ett förstadium till skivepitelcancer, som drabbar en del. Dock måste det inte ha den utgången. Utbrott av skivepitelcancer börjar med lokaliserade tumörer (in situ), som kallas Bowens sjukdom.[5]

Hudcancer bryter som regel ut på hudområden som utsätts för solljus, men kan i princip drabba hud över hela kroppen.[6] Symtomen på hudcancer kan skilja sig åt något beroende påvilken tumörer som orsakar cancern. Ett vanligt tecken, obeeroende av tumör, är att huden börjar kännas annorlunda eller se annorlunda ut.[7] Basalcellscancer märks genom att bruna eller hudfärgade ärr uppkommer utan orsak, eller att man får en bula i huden. Skivepitelcancer yttrar sig i en hård, röd nodul i huden, eller att ett hudområde, utan att vara upphöjt, börjar fjälla.[6] Melanom brukar visa sig genom att födelsemärken förändras till storlek, färg eller form. Till exempel kan ena halvan av födelsemärket se annorlunda ut än den andra. Andra tecken är att ett sår inte läker, nya känselförnimmelser från huden vid ett födelsemärke (klåda, ömhet, smärta, med mera), eller att kanten runt födelsemärket blivit rött.[7]

Världshälsoorganisationen WHO slog 1992 fast att ”det finns tillräckligt med bevis för att solstrålning är cancerframkallande”. 2009 togs även ultraviolett strålning från solarier med på listan som cancerfamkallande. Solstrålning är den risk som flest arbetare i EU utsätts för. 14,5 miljoner anställda utsätts för solstrålning under 75 procent eller mer av arbetstiden , vilket motsvarar 7,4 procent av alla anställda.[8]

Av xenia alpkut - 13 januari 2018 10:04


 


Hudcancer är en samlingsbeteckning för en rad olika tumörsjukdomar som kan uppkomma i huden. Beroende på vilken tumörtyp det är fråga om, är prognosen mycket olika. Med hudcancer avses cancer som utgår från huden.


Hudcancer är en samlingsbeteckning för en rad olika tumörsjukdomar som kan uppkomma i huden. Beroende på vilken tumörtyp det är fråga om, är prognosen mycket olika. Med hudcancer avses cancer som utgår från huden. Annan cancer kan bilda metastaser i huden, men definieras då utifrån var ursprungstumören varit belägen.

Hudcancer beror på mutationer i DNA, vilka ofta kan härledas till solens UV-strålar. Men det finns också andra orsaker att det uppkommer, såsom att utsättas för cancerframkallande gifter och att ha sjukdomar som nedsätter immunsystemet.[1] Risken ökar därför av att ha en hudtyp som inte har mycket pigment, dock kan alla oavsett hudfärg drabbas. Men den som är rödhårig eller blond, har fräknar, och som lätt bränner sig i solen, har en mycket större risk än den med mörkare hud. Detta gäller därför också om en person många gånger har bränt sig i solen. Också den som har många födelsemärken har en förhöjd risk.[2]


Det finns flera olikartade tumörtyper som kan orsaka hudcancer. De vanligaste varianterna är basalcellscancermalignt melanomskivepitelcancerkaposis sarkommerkelcellskarcinom, och lymfom i huden.[3] Cancer som uppkommer i melanocyter kallas melanom, tumörer i epidermis basalcellscancer, tumörer i skivepitel skivepitelcancer, och tumörer i neuroendokrina celler neuroendokrina tumörer.[4] Det är mycket sällsynt, men cancer kan undantagsvis också starta i hårsäckar eller hudkörtlar, och dessutom kan sarkom utvecklas i huden. Dessa tumörer, samt merkelcellstumör, lymfom i huden och Kaposis sarkom, står tillsammans för ungefär 1 % av samtliga fall av hudcancer.[5]

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2 3 4 5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15 16
17
18
19
20
21
22 23
24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Januari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se