Alla inlägg den 22 januari 2018

Av xenia alpkut - 22 januari 2018 17:01


Forskare inom Sahlgrenska har upptäckt att laserpekare ofta har en ljusstyrka många gånger över styrkan som anges i produktbeskrivningen.

Gröna laserpekare började dyka upp på gatorna bland ungdomar för 7-8 år sedan. Ungefär samtidigt började rapporterna om yrkesförare och räddningspersonal som beskjutits med grön laser strömma in.

– Vi fick förfrågningar från arbetsgivare om hur stora farorna egentligen är med grön laser. Så har det fortsatt under åren, säger Per Jonsson, civilingenjör på arbets- och miljömedicin inom Sahlgrenska akademin.

Skärpt lag

Fram till för ett drygt år sedan var det lagligt att köpa laserpekare med vilka styrkor som helst. Men i januari 2014 skärptes strålskyddslagen och det är numera bara tillåtet att köpa, inneha eller sälja laserpekare med styrkor upp till en milliwatt.

Den styrkan är ganska ofarlig.

– Vi bestämde oss för att köpa några billiga laserpekare med olika styrkor. Eftersom vi har tillstånd kunde vi köpa även starkare varianter, berättar Per Jonsson.

”Chockad”

Vid ett första test med en enkel testutrustning visade det sig att flera av laserpekarna var betydligt mycket starkare än vad produktbeskrivningen sa.

– Jag blev ganska chockad. Jag tänkte på de eventuella riskerna jag hade utsatt mina medarbetare för, säger Per Jonsson.

För att verifiera resultaten skickades laserpekarna till SP, Statens tekniska forskningsinstitut, i Borås.

– Deras tester visade samma sak. Och personen som utförde testerna sa att han inte var förvånad, det här hade de sett under en lång rad tester av laserpekare, säger Per Jonsson.

”Riktigt farligt”

Som exempel var en laserpekare som skulle ha en styrka på max 5 milliwatt hela åtta gånger starkare. Alltså runt 40 milliwatt stark.

– När man kommer upp i de styrkorna börjar det bli riktigt farligt. Inom ögonkirurgin använder man lasrar som är i samma klass som laserpekare på mellan 20 och 30 milliwatt, säger Jörgen Thaung, förste forskningsingenjör på oftamologmottagningen vid Mölndals sjukhus.

Om en person skjuter rätt in i ögat med en laserpekare med den uppmätta styrkan finns stora risker för permanenta ögonskador.

– Det här är riktigt allvarligt, särskilt eftersom det är så lätt att få tag på laserpekare. Dels har vi då de ”lagliga” som kan visa sig vara alldeles för starka. Men dessutom beställer ju ungdomarna starka och olagliga laserpekare från utlandet, jättelätt, säger Per Jonsson.

Risk för bländning

Förutom risken för ögonskador vid direktträffar så är även bländningsrisken överhängande.

– Bländningsrisken kan vara ännu farligare. När till exempel en busschaufför blir beskjuten kan bländningen bli så stark att personen förlorar synen i upp till en kvart. Det är ju lätt att förstå vad det kan innebära under färd, säger Per Jonsson.

Han hoppas nu att både ungdomar och föräldrar ska ta till sig informationen och bli mer försiktiga.

– Det är det viktiga, att de här farorna blir kända, säger Per Jonsson.


https://www.svt.se/nyheter/laglig-laser-kan-forstora-ogonen

ANNONS
Av xenia alpkut - 22 januari 2018 16:33

aser är en teknik som genom stimulerad emission skapar ljusstrålar som är enfärgade (monokroma), koherenta (ljusvågorna är i fas), har en riktning och har stark intensitet. Med en laser är det även möjligt att skapa ljuspulser som är mycket korta (ner till cirka femtosekunder). En maser bygger på samma princip som en laser, men använder mikrovågor istället för synligt ljus. Laser är en akronym för engelska Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation("ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålning").

Den första användbara lasern konstruerades av Theodore Maiman år 1960. Den vanligast förekommande lasertypen är halvledarlasern som förekommer i många konsumentprodukter, exempelvis cd- och dvd-läsare, laserpekare och laserskrivare.

Lasrar delas vanligen in i kontinuerliga lasrar, som avger en konstant ljusstråle, och pulsade lasrar, där en kontrollerad ljuspuls avges som kan vara mycket kort (femtosekunder) och ha mycket hög effekt.



Historia

 

Den första användbara lasern gjordes vid Hughes Research Laboratories i Malibu av Theodore Maiman år 1960. Den första lasern var en rubinlaser, där lasermediet bestod av en rubinkristall. Rubinlasern ger en röd laserstråle såklart, vilket Maiman förutsagt efter teoretiska beräkningar. Problemet var att ingen visste exakt hur en laserstråle skulle se ut, han visste inte om den skulle vara användbar eller inte men det visade den sig att vara och den gav mycket framgång i senare försök. Maiman var inte säker på att han med blotta ögat skulle kunna avgöra om lasern fungerade eller om det röda ljus han såg bara var rött fluorescensljus från spontan emission i rubinkristallen.

Maiman utförde därför två olika experiment med sina kollegors hjälp som övertygade honom om att det verkligen var laserljus de såg och att det inte var farligt för ögonen. Det första Maiman valde att göra var att mäta längden på ljuspulserna från lasern med en fotodetektor. Vid spontanemission är fluorescenslivslängden från rubin omkring 3 millisekunder. När laserverkan uppnåtts förkortades pulslängden till hundradelar av detta vilket var en stor framgång.

I det andra experimentet valde Maiman och hans kolleger att mäta bredden på de röda ljuspulsernas spektrallinje från rubinkristallen. Vid lasereffekt smalnade en av linjerna dramatiskt samtidigt som intensiteten ökade. Under 1960-talet utvecklades lasrar som använder sig av Q-switching och modlåsning vilket ökade möjligheten att uppnå höga effekter för pulsade lasrar.

Ordet förekommer i Sverige från 1950.[1]

Skillnader relativt andra ljuskällor.


 

Lasereffekt under en konsert



Medicinsk Laser för behandling av reumatism.

En laser sänder ut ljus i ett begränsat våglängdsintervall, medan till exempel en glödlampa i huvudsak sänder ut svartkroppsstrålning över hela spektret.

En laser har också liten divergens av det utsända ljuset, eftersom de vägar som ljuset kan komma ut ur lasern begränsas av kaviteten. Därigenom är det möjligt att uppnå en stark fokusering av laserljuset.

En tredje skillnad är att laserljuset är koherent; ljuset ut ur lasern har alltså samma fas. Koherenslängden, det vill säga den sträcka som ljusvågorna ligger väl i fas med varandra, varierar, men ligger oftast på 2-10 gånger laserkällans längd. Det innebär att diodlasrar har koherenslängder på någon millimeter, medan gaslasrar för skolbruk har koherenslängder på någon meter. Lasrar som optimerats med avseende på koherens kan ha koherenslängder på tiotals kilometer.


Alla dessa egenskaper, kanske främst det faktum att lasrar enbart sänder ut ljus inom ett begränsat våglängdsintervall, gör dem populära för vetenskapliga ändamål, till exempel för att studera gaser, se laserdiagnostik.

ANNONS
Av xenia alpkut - 22 januari 2018 11:30

Polio eller barnförlamning orsakas av ett virus som till en början infekterar människors övre luftvägar och stannar i tarmkanalen. För vissa infekterade sprider sig sedan viruset och infekterar ryggmärgens grå substans och kan då orsaka förlamning. Viruset är mycket smittsamt och därför drabbas främst barn, därav benämningen barnförlamning. Poliomyelit betyder infektion av grå märg (polios = grå, myelos = märg).

Sjukdomen har tidigare varit en stor orsak till död, förlamning och livslånga funktionsnedsättningar, men effektiva vaccinationsprogram har nu utrotat viruset i stora delar av världen. Enligt WHO var polio 2013 endemiskt endast i AfghanistanNigeria och Pakistan.[1] I september 2015 bedömdes polio inte längre vara endemisk i Nigeria[2], vilket senare visade sig inte stämma utan landet uppfördes åter på listan över endemiska områden.

I början av 2014 fanns många polioutbrott i Asien, Afrika och Mellanöstern,[3][4] men sedan dess har situationen förbättrats betydligt.

De flesta som infekteras uppvisar inga symptom. Vid 4-8 % av fallen kommer viruset in i blodbanan och ger milda influensaliknande symptom i övre luftvägarna och mag-tarmkanalen.[5] I 1 % av fallen når viruset ryggmärgen och förstör motorneuron, det vill säga nerver som går ut till musklerna. Sjukdomen kallas då paralytisk poliomyelit, och kan orsaka bestående förlamningar och död. Dödligheten i paralytisk poliomyelit är 5 - 15 %.[6] Känselsinnets nerver förblir opåverkade. Ju äldre den sjuke är, desto större är risken för permanent förlamning; risken är cirka 15 gånger större för vuxna än för spädbarn.[7]


https://sv.wikipedia.org/wiki/Polio

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2 3 4 5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15 16
17
18
19
20
21
22 23
24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Januari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se