Alla inlägg under januari 2018

Av xenia alpkut - 8 januari 2018 18:08


Min sjuåring började kräkas i morse. Det kommer säkert att gå över men det slog mig att jag aldrig lär mig skilja på influensa, vinterkräksjuka och maginfluensa. Är det samma sak? Smittar de lika länge? När ska man bli orolig?

Louise G

LÄKARE JOHAN ARMFELT SVARAR:

Influensa är ofta virusbetingat, som en förkylning där man även har ont i kroppen och en sjukdomskänsla.

Vinterkräksjuka - då har man oftast både kräkningar, diarréer, illamående och ont i magen. Den orsakas av calicivirus. Maginfluensa är ett mer allmänt begrepp där också vinterkräksjuka kan ingå, men kan också orsakas av andra virus och bakterier.

"Finns ingen anledning till oro"

Hur länge det smittar är kopplat till vad som orsakar sjukdomen, i allmänhet är vinterkräksjukan snabbt övergående på ett par dygn.

Om febern och sjukdomen är långvarig eller om barnet är allmänpåverkat bör man söka vård - men börjar det i morse finns ingen anledning till oro.

ANNONS
Av xenia alpkut - 8 januari 2018 16:04


Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus och är en av de vanligaste typerna av magsjuka i Sverige. Man kan få magsjuka av många olika anledningar. För att förebygga smitta är det viktigt med god hygien, framför allt att tvätta händerna noga med tvål och vatten när du har varit på toaletten.


Alla åldersgrupper kan bli smittade av vinterkräksjukan. För barn är kräkningar vanligast symtom medan vuxna oftare får diarré. Vissa personer får aldrig vinterkräksjuka även om de blir utsatta för viruset. Det beror troligtvis på en medfödd motståndskraft.


Vad kan jag göra själv?

Det är viktigt att återställa kroppens vätskebalans genom att dricka mycket. Kroppen tar upp vätskan bäst om du dricker lite i taget och ofta. Om du har svårt att dricka kan du ta vatten teskedsvis. När du känner dig bättre kan du börja äta som vanligt igen, men fortsätt att dricka ofta så länge avföringen är lös.

Om du kräks mycket eller har mycket diarréer förlorar kroppen både vätska och salter. Du kan då dricka vätskeersättning för att ersätta det vatten och de salter som din kropp blivit av med. Du kan köpa vätskeersättning på apotek eller blanda din egen.

Om ditt barn inte vill dricka vätskeersättning, försök med den vätska som barnet vill ha. Håll barnet under uppsikt och håll koll på hens allmäntillstånd och att hen kissar.

Undvik att själv bli smittad

Du kan minska risken för att själv bli smittad genom att:

  • alltid tvätta händerna noga med tvål och vatten, framför allt före måltider och efter toalettbesök.  Det räcker inte att använda handsprit, eftersom handsprit inte påverkar viruset som sprider vinterkräksjuka
  • använda flytande tvål och pappershanddukar på ställen där många samlas, till exempel skolor, förskolor, arbetsplatser och andra offentliga miljöer.
  • undvika att besöka magsjuka personer.

ANNONS
Av xenia alpkut - 7 januari 2018 18:00

Om cancern växer och sprider sig

Om cancertumören inte behandlas växer den så småningom och sprids från slemhinnan in i livmoderhalsens muskelvägg och vidare ut i bäckenet. Cancerceller kan också spridas via lymfbanor till lymfkörtlar i bäckenet. Det är den vanligaste formen av dottertumörer, så kallade metastaser. Spridning kan också ske via blodet till andra organ som lever, skelett och hjärna.

Sju av tio blir helt friska

Varje år får omkring 450 svenska kvinnor diagnosen livmoderhalscancer. Sedan gynekologisk cellprovtagninginfördes i Sverige i mitten av 1960-talet har antalet kvinnor som får livmoderhalscancer halverats. Många kvinnor, ungefär 30 000 per år, får besked om att de har cellförändringar. Av dessa 30 000 behöver ungefär en fjärdedel genomgå någon form av behandling.

Livmoderhalscancer är mycket ovanligt före 25 års ålder. Vanligast är sjukdomen hos kvinnor mellan 30 och 40 år och hos kvinnor över 70 år. Det beror troligen på att dessa äldre kvinnor inte regelbundet har genomgått cellprov. Sju av tio kvinnor blir idag friska från livmoderhalscancer.

Vad beror livmoderhalscancer på?

Ett virus orsakar sjukdomen

Den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer är att man någon gång har smittats av en viss typ av HPV, humant papillomvirus. HPV i underlivet är vanligt och sprids genom sex. Hos de allra flesta som blir smittade läker infektionen av sig själv. Men några kvinnor får en bestående infektion som kan leda till skador på celler i livmoderhalsens slemhinna. Cellförändringar kan då uppstå och så småningom utvecklas till cancer.

Det finns mer än hundra olika typer av HPV som kan uppträda på olika ställen i kroppen. Vissa typer orsakar vårtor på händerna och andra gör att man får vårtor i underlivet, så kallade kondylom. De sjukdomarna har inget med cancer att göra. De typer av HPV som kan orsaka cancer är främst HPV 16 och 18. Dessa virus ger inga synliga förändringar och orsakar inga symtom.

Vad ökar risken för livmoderhalscancer?

En bestående HPV-infektion är en förutsättning för att en cancertumör ska utvecklas, men det finns andra faktorer som bidrar. Om man har kraftigt nersatt immunförsvar, har haft upprepade infektioner i slidan eller röker kan det öka risken för att man får livmoderhalscancer.

Hur kan man skydda sig?

Regelbundna cellprov ger bra skydd

Genom att lämna cellprov kan cellförändringar upptäckas och behandlas innan cancer har utvecklats. Eftersom utvecklingen till cancer oftast tar många år finns det goda möjligheter att hinna upptäcka farliga cellförändringar i tid. Alla kvinnor mellan 23 och 50 år bjuds in vart tredje år till gynekologisk cellprovskontroll. Sedan glesas kontrollerna ut till vart femte år och upphör när man fyllt 60. Rutinerna kan variera något beroende på var man bor i landet.

Vaccinationer skyddar också

Man kan även skydda sig genom att vaccinera sig. Vaccinationen skyddar mot virustyperna HPV 16 och 18, som orsakar omkring 70 procent av all cancer i livmoderhalsen. För att ha bäst nytta av vaccinet ska man inte vara smittad med HPV-virus, och därför är det säkrast att bli vaccinerad innan man har börjat ha sex. Vaccination mot HPV ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Även om man blir vaccinerad är det viktigt att fortsätta gå på cellprovskontroller, eftersom vaccinet inte skyddar mot alla virustyper som kan ge livmoderhalscancer.

Kondom ger visst skydd

Eftersom HPV överförs sexuellt kan man delvis skydda sig genom att använda kondom.



Av xenia alpkut - 7 januari 2018 18:00

Allmänt

Cancer i livmoderhalsen, som är den nedre delen av livmodern, utvecklas oftast långsamt under många år. Om man går på regelbundna cellprovskontroller kan cellförändringar som kan leda till cancer upptäckas och tas bort i god tid.

Den vanligaste anledningen till att man får livmoderhalscancer är att man genom sex smittats med ett virus som kallas HPV, humant papillomvirus. Det finns många olika typer av HPV, men det är endast några få som orsakar cancer.

Man kan i viss utsträckning, men inte helt, skydda sig genom att använda kondom. Man kan även vaccinera sig mot ett par av de vanligaste virustyper som orsakar cancern.

De flesta som får livmoderhalscancer blir helt friska igen efter behandling.

Symtom

Det vanligaste symtomet är blödningar från underlivet, som kan komma till exempel när man har samlag. I ett tidigt skede av sjukdomen kan det vara så att man inte har några symtom alls.


Behandling

Om man har livmoderhalscancer kan man bli opererad, eller få strålbehandling i kombination med cytostatika. Ibland kombineras alla tre metoderna.

Behandlingen innebär ofta att livmodern behöver tas bort eller bestrålas. För den som vill bli gravid är det en svår följd av cancerbehandlingen, men om cancern upptäcks tidigt kan det ibland vara möjligt med en mindre operation som bevarar möjligheten att få barn.

När ska man söka vård?

Om man får blödningar när man har samlag eller mellan sina menstruationer, ska man söka vård på en vårdcentral eller hos en gynekolog. Det gäller också om man får blödningar efter att man har slutat ha mens.


Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 

Vad är livmoderhalscancer?

Två olika sorters cancer i livmodern

Det finns flera olika cancersjukdomar som kan uppstå i livmodern. De två vanligaste är livmodershalscancer och livmoderkroppscancer, som ofta kallas livmodercancer.

De två sjukdomarna är olika på flera sätt inte minst vad gäller åldern då man blir sjuk. Ganska unga kvinnor kan få livmoderhalscancer, medan man mycket sällan får livmodercancer före 40 års ålder.

Vad är cancer?

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare, måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att cellerna delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör.

Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera skador som uppstår.

Men någon gång får cellen en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör.

Livmoderhalscancer utvecklas på livmodertappen

Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern. Den går ner i slidan och avslutas med livmodertappen. Livmoderhalsens funktion är att under en graviditet stå emot det ökade tryck som fostret skapar. Under förlossningen vidgas den så att barnet kan komma ut.

Livmoderhalsen och livmodertappen är täckta av två olika celltyper som möts i ett område på livmodertappen. Slemhinnan är där extra känslig för angrepp av bakterier och virus, som kan skada cellerna. Cellförändringar kan då uppstå som så småningom kan utvecklas till cancer.

Cellförändringar brukar indelas i tre grader, lätta, måttliga och svåra. Alla cellförändringar leder inte till cancer utan många läker ut av sig själva. Lätta cellförändringar läker ut oftare än måttliga och svåra.

Livmoderhalscancer utvecklas vanligtvis långsamt genom att cellförändringarna ökar gradvis. Från lätta cellförändringar till en fullt utvecklad cancertumör kan det ta upp till femton år.

Behandling

Om man har livmoderhalscancer kan man bli opererad, eller få strålbehandling i kombination med cytostatika. Ibland kombineras alla tre metoderna.

Behandlingen innebär ofta att livmodern behöver tas bort eller bestrålas. För den som vill bli gravid är det en svår följd av cancerbehandlingen, men om cancern upptäcks tidigt kan det ibland vara möjligt med en mindre operation som bevarar möjligheten att få barn.

När ska man söka vård?

Om man får blödningar när man har samlag eller mellan sina menstruationer, ska man söka vård på en vårdcentral eller hos en gynekolog. Det gäller också om man får blödningar efter att man har slutat ha mens.


Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 

Vad är livmoderhalscancer?

Två olika sorters cancer i livmodern

Det finns flera olika cancersjukdomar som kan uppstå i livmodern. De två vanligaste är livmodershalscancer och livmoderkroppscancer, som ofta kallas livmodercancer.

De två sjukdomarna är olika på flera sätt inte minst vad gäller åldern då man blir sjuk. Ganska unga kvinnor kan få livmoderhalscancer, medan man mycket sällan får livmodercancer före 40 års ålder.

Vad är cancer?

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare, måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att cellerna delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör.

Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera skador som uppstår.

Men någon gång får cellen en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör.

Livmoderhalscancer utvecklas på livmodertappen

Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern. Den går ner i slidan och avslutas med livmodertappen. Livmoderhalsens funktion är att under en graviditet stå emot det ökade tryck som fostret skapar. Under förlossningen vidgas den så att barnet kan komma ut.

Livmoderhalsen och livmodertappen är täckta av två olika celltyper som möts i ett område på livmodertappen. Slemhinnan är där extra känslig för angrepp av bakterier och virus, som kan skada cellerna. Cellförändringar kan då uppstå som så småningom kan utvecklas till cancer.

Cellförändringar brukar indelas i tre grader, lätta, måttliga och svåra. Alla cellförändringar leder inte till cancer utan många läker ut av sig själva. Lätta cellförändringar läker ut oftare än måttliga och svåra.

Livmoderhalscancer utvecklas vanligtvis långsamt genom att cellförändringarna ökar gradvis. Från lätta cellförändringar till en fullt utvecklad cancertumör kan det ta upp till femton år.


Om cancern växer och sprider sig

Om cancertumören inte behandlas växer den så småningom och sprids från slemhinnan in i livmoderhalsens muskelvägg och vidare ut i bäckenet. Cancerceller kan också spridas via lymfbanor till lymfkörtlar i bäckenet. Det är den vanligaste formen av dottertumörer, så kallade metastaser. Spridning kan också ske via blodet till andra organ som lever, skelett och hjärna.

Sju av tio blir helt friska

Varje år får omkring 450 svenska kvinnor diagnosen livmoderhalscancer. Sedan gynekologisk cellprovtagninginfördes i Sverige i mitten av 1960-talet har antalet kvinnor som får livmoderhalscancer halverats. Många kvinnor, ungefär 30 000 per år, får besked om att de har cellförändringar. Av dessa 30 000 behöver ungefär en fjärdedel genomgå någon form av behandling.

Livmoderhalscancer är mycket ovanligt före 25 års ålder. Vanligast är sjukdomen hos kvinnor mellan 30 och 40 år och hos kvinnor över 70 år. Det beror troligen på att dessa äldre kvinnor inte regelbundet har genomgått cellprov. Sju av tio kvinnor blir idag friska från livmoderhalscancer.

Vad beror livmoderhalscancer på?

Ett virus orsakar sjukdomen

Den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer är att man någon gång har smittats av en viss typ av HPV, humant papillomvirus. HPV i underlivet är vanligt och sprids genom sex. Hos de allra flesta som blir smittade läker infektionen av sig själv. Men några kvinnor får en bestående infektion som kan leda till skador på celler i livmoderhalsens slemhinna. Cellförändringar kan då uppstå och så småningom utvecklas till cancer.

Det finns mer än hundra olika typer av HPV som kan uppträda på olika ställen i kroppen. Vissa typer orsakar vårtor på händerna och andra gör att man får vårtor i underlivet, så kallade kondylom. De sjukdomarna har inget med cancer att göra. De typer av HPV som kan orsaka cancer är främst HPV 16 och 18. Dessa virus ger inga synliga förändringar och orsakar inga symtom.

Vad ökar risken för livmoderhalscancer?

En bestående HPV-infektion är en förutsättning för att en cancertumör ska utvecklas, men det finns andra faktorer som bidrar. Om man har kraftigt nersatt immunförsvar, har haft upprepade infektioner i slidan eller röker kan det öka risken för att man får livmoderhalscancer.

Av xenia alpkut - 7 januari 2018 17:00

Publicerad 15 mar 2017 kl 16.31


Kishti Tomita gör comeback i "Idol".

Jurymedlemmen har inte varit med i programmet på 10 år, men nu kommer hon tillbaka, enligt uppgifter till Aftonbladet.

Hon kommer sitta i juryn med Anders Bagge, Alexander Kronlund och Nikki Amini.


Kishti Tomita var en av fyra i originaluppsättningen av "Idol"-juryn, när programmet hade premiär 2004.

Efter tredje säsongen byttes juryn ut och ersattes av Anders Bagge, Laila Bagge och Andreas Carlsson. Men nu, efter 10 år borta från "Idol", gör alltså Kishti Tomita comeback i programmet.

Det har bekräftats av uppgiftslämnare till Aftonbladet.

Därmed är det bestämt hur hela årets "Idol"-jury kommer se ut. Det blir bara Nikki Amini som får behålla sin plats vid jurybordet till den kommande säsongen. Fredrik Kempe och Quincy Jones III har båda fått ge plats för Anders Bagge och Alexander Kronlund.

TV4 meddelar att de kommer gå ut med den sista jurymedlemmen i torsdagens "Nyhetsmorgon", och vill inte kommentera närmare.

Expressen var först med att rapportera att Alexander Kronlund blir ny jurymedlem i programmet. Stjärnproducenten och låtskrivaren har arbetat med artister som Britney Spears, Justin Timberlake och Ariana Grande, och är den enda medlemmen i årets jury som inte har varit med i programmet alls tidigare.

TV4 gick ut med att Anders Bagge skulle komma tillbaka till "Idol" efter ett års uppehåll.

– Sedan jag lämnade Idoljuryn så har jag saknat att få träffa alla grymma talanger. Jag älskar ju Idol, och det är det absolut bästa sättet för en ung talangfull person att pröva vingarna. Jag längtar nu efter att få komma ut på turnén och återigen få träffa alla modiga och fantastiska ungdomar, sa Anders Bagge i ett pressmeddelande från TV4.

Av xenia alpkut - 7 januari 2018 16:35


https://www.expressen.se/noje/kishti-tomitas-tarar-efter-starka-laten/

 

Marcus Larbrings egenskrivna låt om mobbning får Kishti Tomita att bryta ihop.

När han sjungit klart kan "Idol"-jurymedlemmen inte hålla tårarna tillbaka.

– Nu gråter jag faktiskt litegrann, säger Kishti Tomita i programmet.


Idol"-juryn ser flera hundra hoppfulla artister varje dag under audition-turnén – men det är inte många som får dem att gråta.

När Marcus Larbring, 24, ställer upp i årets "Idol" med en egenskriven låt om mobbning så brister det däremot för Kishti Tomita.

Uddevalla-bon kliver hoppfullt in i audition-rummet, och skämtar med juryn.

– Du känns lite nervös eller övertaggad, säger Kishti Tomita.

– Jag är nervös, det är jag. Framförallt är jag nervös för att jag ska sjunga en egen låt. Det betyder mycket för mig, säger Larbring.

Han berättar att låten är självupplevd, och handlar om att han blev mobbad som yngre.

– När jag var liten så blev jag mobbad, jag blev utfryst, jag blev kallad för fet, konstig, det suger ärligt talat, säger han och börjar sjunga.

 


Nikki Amini är först ut med att ge beröm till Marcus.

– Det här gjorde du riktigt bra Marcus. Det var jättehärligt att lyssna på, säger Amini, och får Larbring att börja skratta av förvåning.

– Det är väldigt varm energi, väldigt fint, konstaterar Alexander Kronblom, och Anders Bagge ger också beröm.

Men Kishti Tomita har svårt att ta till orda, på grund av alla känslor.

– Den här låten... Nu gråter jag faktiskt litegrann. Jag har också känt det där, absolut. Och det är så skönt med någon som kommer in med en låt man aldrig hört förut och beskriver den känslan. Det är väldigt vackert, väldigt stort, säger Tomita - och Marcus Larbring får en guldbiljett och går vidare till nästa steg i tävlingen.

"Idol" sänds måndag-onsdag 20.00 på TV4.


Av xenia alpkut - 7 januari 2018 16:15



Hon lämnade rampljuset för tio år sedan.


Nu berättar Kishti Tomita om varför hon behövde ta en paus från tv-rutan, sin dolda sjukdom och hur det känns att vara tillbaka i "Idol".


– Jag klarade mig men det var lite knepigt att klura ut var det var så det tog många år, säger hon.

Kishti Tomita, 53, har inte suttit i juryn för "Idol" sedan 2007. Nu gör veteranen comeback i den nya säsongen av TV4:s talangjakt – som sänds måndag klockan 20.00

Kishti Tomita berättar hon har haft sporadisk kontakt med produktionsbolaget Fremantle under åren och att olika "möjligheter" har diskuterats. Då var det dock inte aktuellt att återvända till tv-rutan.

– Hade något frågat mig för 1,5 år sedan hade det legat väldigt långt borta. Men det var så märkligt, jag satt och tittade på ett klipp från förra säsongen av "Idol" och kände plötsligt att det skulle kunna vara kul att göra lite tv igen, säger hon och fortsätter:

– Dagen efter ringer någon och frågar mig om jag kan tänka mig att vara med i "Idol". Vi satte oss ner och pratade om hur vi ska ta "Idol" vidare och jag kände bara att det här skulle vara roligt.

Förutom Kishti Tomita består juryn även av Nikki Amini, Anders Bagge och Alexander Kronlund.

– De är fantastiska och helt underbara. Ett drömlag.

Vem tjänar mest på att sitta i juryn?

– Det har jag inget intresse av att spekulera i.

 

Kishti Tomita om sin dolda sjukdom

Sedan Kishti Tomita lämnade "Idol" 2007 har hon i stort sett varit borta från rampljuset.

– Jag har jobbat som röstcoach, rest en del, tagit det lugnt och så har jag tagit hand om min hälsa. Dessutom har jag startat upp lite nya projekt.

Har du haft problem med hälsan?

– Ja jag var lite utbränd och så hade jag svåra allergier. Det var inte så kul. Och så fick jag faktiskt mykotoxinförgiftning. Fråga mig inte hur jag råkade ut för det. Det är en mögelsort som i jättestora mängder faktiskt tar död på människor. Jag klarade mig men det var lite knepigt att klura ut var det var så det tog många år.

 

LÄS MER: Skrällen: Anders Bagge tillbaka i "Idol"

 

Du saknade inte att göra tv?

– Nej, uppehållet kändes väldigt skönt. Jag till och med färgade mitt hår kort. Jag tyckte att jag var stilig i det. Upphovet var behövligt.

Då är du taggad för en ny säsong av med "Idol" med andra ord?

– Det är jag verkligen!


Av xenia alpkut - 7 januari 2018 16:15

 

Kishti Sylvia Margareta Tomita Toure,[1] tidigare Tomita och Dean[2], ursprungligen Kirsti Sylvia Margareta Olsén[3], född 19 november 1963 i Farsta församling i Stockholm[3], är en svensk röstcoach och artist. Hon blev känd för allmänheten som jurymedlem i TV-programmet Idol säsongerna 20042007 samt 2017.

Kishti Tomita växte upp med en tolv år äldre syster[4] i Handen i Haninge kommun[3][5] och inledde sin karriär 1994 efter utbildning vid New England Conservatory of Music i BostonUSA.

Hon har bland annat arbetat med popartister som RobynPetterLoreen TalhaouiMåns ZelmerlöwDilbaAlex SparrowSara Lumholdt, Pauline Kamusewu, KaahLisa Miskovsky, Maria Andersson, Eye N' IJennifer BrownCajsalisa EjemyrAfro-Dite och den amerikanska sångerskan Paula Abdul. Hon har även coachat hårdrockaren Pain och skådespelaren Elin Klinga.[källa behövs]

Kishti Tomita var med i den första svenska Idol-juryn i Idol 2004 till Idol 2007. Hon var med i TV-programmet Let's Dance 2006 där hon dansade med Tobias Wallin, där hon kom på femte plats. Hon deltog även tillsammans med Jakob Samuel i Så ska det låta i februari 2007, programmet Våra eldsjälars livesändning från Globen med Bobby KimballToto där hon framförde det egna verket "You are not a devil". Hon har medverkat i Carin 21:30 2007, i Kockduellen 2008 och i Doobidoo på SVT den 17 oktober 2008. Hon talade och sjöng på Swedish Alumni Association 31 augusti 2010 tillsammans med USA:s Sverigeambassadör Matthew Barzun och Hans Blix.[6] Hon var med i Hela kändissverige bakar 2015.

Kishti Tomita var gift första gången 1987–1988 med it-utvecklaren Kristen Dean (född 1963)[2], andra gången 1988–1993 med Ulf Danielson (född 1944)[2], tredje gången 1999–2007 med aikidomästaren Takeji Tomita (född 1942) och fjärde gången sedan 2012 med Souleymane Toure (född 1983).[7]


I mars 2017 meddelade TV4 att Tomita kommer bli jurymedlem i Idol 2017, därmed gör hon comeback som jurymedlem i programmet efter tio år.[8]

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2 3 4 5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15 16
17
18
19
20
21
22 23
24
25
26 27
28
29
30
31
<<< Januari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se