Alla inlägg den 13 februari 2018

Av xenia alpkut - 13 februari 2018 16:59

Allmänt

Leukemi innebär att benmärgen börjar bilda ett stort antal sjuka vita blodkroppar som också kallas leukemiceller. De sjuka cellerna tränger undan den friska blodbildningen i benmärgen. Så småningom sprider leukemicellerna sig även till andra organ i kroppen, till exempel levern, mjälten eller till det centrala nervsystemet.


Det finns huvudsakligen två typer av leukemi hos barn:


Akut lymfatisk leukemi, ALL är vanligast. Vart fjärde barn som får cancer, får ALL. Lite fler än åtta av tio barn som får leukemi får ALL. 

Akut myeloisk leukemi, AML är lite mindre vanlig. Lite fler än 1 av tio barn som får leukemi får AML.

Förutom ALL och AML finns också mer sällsynta leukemiformer, till exempel kronisk myeloisk leukemi, KML, som några barn om året får.


Fler än åtta av tio barn som får ALL blir av med sjukdomen. Sex till sju av tio barn som får AML blir av med sjukdomen.


Symtom

Symtom som kan bero på leukemi är att barnet är blekt och känner sig trött under en längre period. Barnet kan också ofta få blåmärken och blödande sår. Andra symtom kan vara minskad aptit, magbesvär, feber eller att barnet ofta får infektioner. Ibland kan man känna att barnet har svullnader i ljumsken, i magen, på halsen eller i armhålorna. De flesta barn som har leukemi får också ont i skelett och leder. Hos en del barn kommer sjukdomen långsamt, andra barn kan snabbt bli mycket sjuka.

Behandling

Det vanligaste är att barn med leukemi får cytostatika. Barn med ALL får först en intensiv behandling. Därefter ges fler cytostatikabehandlingar i olika omgångar som kan vara olika intensiva. Syftet är att förhindra att sjukdomen kommer tillbaka. Det är vanligt att hela behandlingsperioden pågår mellan två och två och ett halvt år. Under den sista delen av behandlingen brukar barnet kunna få medicinen som tabletter.


Barn med AML får ofta intensiv cytostatikabehandling i ungefär ett halvår.

ANNONS
Av xenia alpkut - 13 februari 2018 16:44

Cytostatika och monoklonala antikroppar

Det finns många olika läkemedel mot KLL. Det är vanligt att cytostatika kombineras med läkemedel som kallas monoklonala antikroppar. Det är en form av målriktade läkemedel. Det betyder att de söker upp och fäster sig på cancerceller så att cancercellerna bryts ner och dör. Du kan få monoklonala antikroppar som dropp eller som sprutor. Behandlingen tar inte bort sjukdomen men kan göra att du blir besvärsfri i flera år.

I början av behandlingen med monoklonala antikroppar kan du få lite feber, frossa, muskelvärk eller hjärtklappning. Cytostatika kan bland annat göra så att du blir illamående. Det finns läkemedel som kan göra att du slipper biverkningar.

Du kan få infektioner efter behandling med monoklonala antikroppar, men det är ganska ovanligt och behandling finns att få.

Andra läkemedelsbehandlingar

Det finns läkemedel som innehåller små molekyler. De blockerar cancercellernas signalvägar. Behandlingen kan användas som alternativ till cytostatika. Man kan få små molekyler som enda behandling eller i kombination med till exempel monoklonala antikroppar.  

Om du får symtom igen

Du kan få behandling igen om symtomen kommer tillbaka. Kontakta en läkare så fort som möjligt om du får besvär som du tror kan ha med leukemin att göra. Det gäller både om behandlingen är avslutad och om den fortfarande pågår. Kontakta en vårdcentral om besvären kommer när det har gått lång tid efter behandlingen och du inte längre har kontakt med en särskild läkare.

Behandling av kronisk myeloisk leukemi, KML

Tyrosinkinashämmare

Kronisk myeloisk leukemi, KML innebär att det har uppstått en speciell förändring i cellkärnan i celler i benmärgen. Förändringen kallas Philadelphiakromosomen. Kromosomen innehåller koden för ett protein som gör att leukemiceller kan bildas. Proteinet heter tyrosinkinas. Det kan blockeras med läkemedel som kallas  tyrosinkinashämmare, TKI. Det finns olika tyrosinkinashämmare. Du tar dem som tabletter varje dag.

Du kan behöva förberedande behandling innan du börjar ta tyrosinkinashämmare. Du kan till exempel få tabletter med mild cytostatika om du har mycket vita blodkroppar i blodet.

Behandlingen varar hela livet

Målet med behandlingen är att kraftigt minska mängden leukemiceller och att hindra sjukdomen från att övergå i en allvarligare form, som kan påminna om akut leukemi. Behandlingen med tyrosinkinashämmare innebär för de flesta att de kan leva nästan som vanligt utan besvär av sjukdomen eller behandlingen. Men man kan oftast inte sluta med behandlingen eftersom sjukdomen kan förvärras då.

Tyrosinkinashämmare kan göra att du får sänkta blodvärden, svullnader eller att du mår illa. Det finns flera olika sorters tyrosinkinashämmare och du kan därför oftast få en sort som fungerar bra för dig.

Stamcellstransplantation behövs ibland

Det är sällsynt, men ibland hjälper inte tyrosinkinashämmare. Då kan du behöva en stamcellstransplantation. Det kan göra att du blir av med cancern helt och hållet. Behandlingen brukar ta fyra till fem veckor. Under den tiden är du inlagd på sjukhus. Kroppen måste vara tillräckligt stark för att klara den påfrestning som en stamcellstransplantation innebär. Det är också stor risk för komplikationer, både under tiden på sjukhuset och de närmaste månaderna efter stamcellstransplantationen. Därför är det inte säkert att du kan få behandlingen.

Då kan det vara bättre att få behandling som lindrar symtomen. Det kallas palliativ behandling. Du kan till exempel få cytostatika i lägre doser, blodtransfusioner och behandling mot infektioner.

Graviditet och amning

Behandlingen kan påverka fertiliteten, till exempel om du har fått cytostatika eller om du har fått en stamcellstransplantation. Prata med din läkare före behandlingen om du vill frysa in spermier eller träffa en gynekolog för att diskutera vilka andra möjligheter som kan finnas.

Läs mer i artikeln Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Även om fertiliteten är nedsatt, är det bra om du skyddar dig mot graviditet medan du får behandling mot cancer eftersom behandlingen kan vara skadlig för ett foster. Efter att behandlingen är avslutad är det bra om det går en tid innan du försöker bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet. Rådgör med din läkare.

Du behöver göra uppehåll i behandlingen om du har KML och vill bli gravid. Då får du gå på tätare läkarkontroller och börja med behandlingen igen så snart det är lämpligt. Ibland går det att använda andra läkemedel under tiden. Om du har KML och vill använda dina spermier i en graviditet kan det gå utan att du behöver göra uppehåll i behandlingen. Det beror på vilken behandling du får. Rådgör med din läkare.

Rådgör också med din läkare om du har leukemi och vill amma.

Du får vara med och påverka

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som blir bäst för dig.

Du har rätt att få information på ditt eget språk om du inte talar svenska. Du kan ha rätt till tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Det börjar bli allt vanligare att den som har en cancersjukdom får en så kallad vårdplan. Av vårdplanen ska det framgå vad som gäller för just dig, bland annat

  • syftet med den vård du får
  • vilka undersökningar och behandlingar du har gjort hittills
  • nästa steg i vården och när det ska ske
  • vad du kan göra själv för att må bättre
  • hur du får den rehabilitering du behöver
  • vem du kan kontakta om du plötsligt mår sämre eller känner dig orolig.

På webbplatsen cancercentrum.se kan du läsa mer om vårdplanen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du har fått diagnosen leukemi men känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig. En ny medicinsk bedömning kallas ibland för second opinion. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Delta i studier

Det pågår mycket forskning och nya läkemedel utvecklas mot de olika typerna av leukemi. Du kan bli tillfrågad om att delta i studier. Det är alltid frivilligt att delta i studier. 

Så påverkas livet av leukemi

Att få leukemi innebär oftast att livet påverkas på olika sätt. Hur mycket sjukdomen förändrar vardagen beror bland annat på vilken typ av leukemi du har och vilken behandling du får.

Efter akut leukemi behövs återhämtning

Livet påverkas mycket om du får behandling mot akut leukemi. Under den första delen av behandlingen behöver du vara sjukskriven. För en del kan det fungera att börja till exempel arbeta eller studera igen på deltid medan de senare delarna av behandlingen fortfarande pågår. Men det varierar från person till person.

Det är vanligt att vara trött, ha nedsatt kondition och ökad känslighet för infektioner. Då behöver du tid för återhämtning. Ofta kan man börja leva som vanligt igen några månader efter behandlingen, med till exempel familj, arbete eller skola. Ibland tar återhämtningen längre tid, till exempel om du har fått en stamcellstransplantation.

Du går på regelbundna kontroller, kanske varje månad under den första tiden. Därefter kan du gå mer sällan. Kontrollerna fortsätter olika länge. Det beror bland annat på vilken typ av behandling du har fått.

Viktigt att träna

Det är viktigt att du tränar upp ork och kondition. Ett förslag är att börja med promenader och sådant du gör till vardags. När du blir starkare kan du fortsätta med mer intensiv fysisk träning. Gör sådant du själv tycker om och klarar av.

Kronisk leukemi påverkar livet olika

Vid kronisk leukemi kan sjukdomssymtom eller biverkningar av behandlingen göra att du inte orkar lika mycket som förut. Då kan du behöva vara sjukskriven. Men det varierar från person till person. En del kan leva som vanligt trots leukemin. Du behöver gå på regelbundna kontroller livet ut.

Till dig som är närstående

Det kan vara svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill du ge stöd samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt? Det är mycket vanligt att det är så.

Kanske finns det andra människor i din närhet som kan stötta dig? Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du vågar berätta hur det känns och visa om du är orolig och ledsen.

Du kan läsa mer i texten närstående till någon som får cancer.

Stöd för dig som är sjuk eller närstående

Via patientföreningen Blodcancerförbundet kan du komma i kontakt med andra som har erfarenhet av att vara sjuk eller närstående.

Vad händer i kroppen?

Leukemi innebär att cancer har uppstått i celler som ska bli olika blodkroppar.

Blodkropparna bildas i benmärgen

Blodkropparna bildas i den så kallade röda benmärgen, som finns inuti olika delar av skelettet. Röd benmärg finns bland annat i bröstbenet, revbenen, ryggkotorna och bäckenbenet. Varje sekund blir miljontals nya blodkroppar färdiga att skickas ut i blodomloppet.

Det finns tre olika sorters blodkroppar, som har olika uppgifter:

  • De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna till kroppens alla delar.
  • De vita blodkropparna är en viktig del av immunförsvaret och skyddar mot infektioner av bakterier och virus.
  • Blodplättarna, trombocyterna, behövs för att blodet ska kunna stelna och stoppar på så sätt blödningar.

Blodkropparna utvecklas ur stamceller

Blodkropparna utvecklas ur celler som kallas stamceller. Från början har en stamcell förmågan att bilda alla typer av blodkroppar. Undan för undan mognar blodkropparna och blir alltmer specialiserade, tills de är färdiga att komma ut i blodet.

Myeloiska och lymfatiska stamceller

Stamceller som ska utvecklas till blodkroppar är antingen myeloiska eller lymfatiska.

De myeloiska stamcellerna ska mogna till olika sorters vita blodkroppar som är viktiga för till exempel försvaret mot bakterier. De ska även bli till röda blodkroppar och blodplättar.

De lymfatiska stamcellerna ska mogna till de vita blodkroppar som kallas lymfocyter. De finns både i lymfkörtlarna och i blodet och kan bland annat bilda antikroppar som hindrar virus från att angripa kroppen.

Leukemi förändrar blodbildningen

Leukemi gör att blodet inte längre kan bildas som det ska. En del av de stamceller som ska mogna till blodkroppar stannar av i utvecklingen och blir cancerceller, så kallade leukemiceller. Oftast är det blivande vita blodkroppar som i stället utvecklas till leukemiceller. De tar över utrymmet i benmärgen så att det blir brist på alla sorters blodkroppar. Leukemiceller kan sedan också komma ut i blodomloppet, och även ta sig till olika organ som lymfkörtlarna, mjälten och levern.

Vad beror leukemi på?

Orsakerna till varför man får leukemi är inte kända. Det verkar som om vissa saker ökar risken att få leukemi, till exempel joniserande strålning. En del blodsjukdomar eller medfödda genförändringar kan också innebära en ökad risk för leukemi.

Det är sällsynt att leukemi är ärftligt. De allra flesta med leukemi har fått sjukdomen utan att någon släkting har haft den.

ANNONS
Av xenia alpkut - 13 februari 2018 16:36


Undersökningar och utredningar

När du kommer till läkaren får du först berätta hur du mår. Sedan tittar och känner läkaren på kroppen för att upptäcka symtom som kan tyda på leukemi . Du lämnar också ett blodprov. Provsvaret kommer vanligen inom ett dygn, och är ofta tillräckligt för att säga om du har leukemi eller inte.

Leukemi utreds på specialistklinik

Om läkalämna flera olika prov

På specialistkliniken får du lämna fler blodprov. Här är exempel på andra provtagningar som du kan behöva göra.

Benmärgsprovren misstänker att du har leukemi får du komma till en specialistklinik, som kallas hematologklinik eller medicinklink. Vissa leukemier behöver utredas och behandlas snabbt medan det inte är lika bråttom vid andra former av sjukdomen.

Du får

Ett benmärgsprov kan bekräfta om du har leukemi och ge mer detaljerad information om sjukdomen. Det är vanligt att provet tas på baksidan av höftbenet. Du får lokalbedövning. Sedan sugs några milliliter benmärg upp ur höftbenet med en nål. Det kan kännas obehagligt men går snabbt över.

Du kan stiga upp direkt efter provtagningen. Den brukar inte ge några besvär efteråt.

Ryggvätskeprov – lumbalpunktion

Ett ryggvätskeprov kan visa om sjukdomen också finns i nervsystemet. Provet tas mellan två kotor i nedre delen av ryggen med en tunn nål. Det kan kännas som ett lätt tryck men brukar inte göra så ont. Du kan få lokalbedövning om du vill. Efter provtagningen får du en liten dos cytostatika. Det är läkemedel som gör att provtagningen inte sprider leukemiceller.

Själva provtagningen tar en till fem minuter. Efteråt får du ligga och vila i mellan en halvtimme och två timmar. Du kan få huvudvärk efter undersökningen, men det är inte så vanligt.

Lymfkörtelprov

Ibland behöver läkaren ta prov från en eller flera lymfkörtlar. Då använder hen en nål för att ta ut lite vävnad som kan analyseras på laboratorium. Själva provtagningen går ganska fort. Hela undersökningen tar några minuter. Provtagningen kan kännas obehaglig men gör oftast inte ont. Du kan få lokalbedövning.

Ibland behöver en bit av lymfkörteln tas bort för att undersökas. Operationen brukar göras på en operationsavdelning. Man får oftast lokalbedövning men ibland kan man behöva bli sövd med narkos.

Standardiserat vårdförlopp vid ALL eller AML

Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du har akut lymfatisk leukemi, ALL eller akut myeloisk leukemi, AML.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt.

Läkaren ordnar en remiss och berättar för dig varför du bör utredas, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur vårdpersonalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Att få ett sjukdomsbesked

Man kan reagera på många olika sätt på ett sjukdomsbesked. Ofta behöver man mycket tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning eller synnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. Ofta finns också möjlighet att få tala med en kurator.  

Av xenia alpkut - 13 februari 2018 16:19

Eukaryoter (Eukaryota) utgör en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik. En eukaryot är en organism som har en eller flera komplexa celler i vilka arvsmassan återfinns i en cellkärna avgränsad av ett cellmembran. Dessa celler är också relativt stora (10–100 mikrometer).

Eukaryoter omfattar traditionellt rikena djurväxtersvampar, samt protister, vilket i själva verket är en samlingskategori för eukaryoter som ej passar in i övriga riken. Eukaryoterna kontrasteras mot prokaryoterna (bakterier och arkéer), vilka saknar cellkärna och andra komplexa cellstrukturer.

Ordet är bildat av grekiskans ε (eu, ’god’, ’äkta’) och κάρυον (karyon, ’nöt’, ’kärna’) vilket syftar på cellkärnan.


Ursprung

De äldsta fossilen av eukaryoter är 1,8–1,9 miljarder år gamla och har hittats i Kina[2], och rimligtvis ligger eukaryoternas ursprung ytterligare något längre tillbaka i tiden, kanske så mycket som tre miljarder år sedan[3].



En typisk djurcells struktur.

Det finns flera olika hypoteser om exakt hur den eukaryota cellen först utvecklades. Inslag av endosymbios, det vill säga att flera olika bakterier gick ihop till en gemensam cell, är ett framträdande inslag i de flesta hypoteser; se endosymbiontteorin. Vad gäller mitokondrier och kloroplaster är endosymbiosen välbelagd och det har i båda fallen gått att identifiera, vilken bakterie som inkorporerats (α-proteobakterier respektive cyanobakterier). Vad gäller cellkärnan är osäkerheten stor och ingen hypotes är allmänt accepterad. Ett endosymbiotiskt ursprung för cellkärnan utgår från en prokaryot, vars cellmembran veckas inåt till dess att det omslutit arvsmassan och bildat kärnmembran och endoplasmatiskt nätverk. Andra prokaryota bakterier med effektiv energiproduktion och cyanobakterier med fotosyntes tränger in i cellen och drar med sig lite av cellmembranet, vilket förklarar att mitokondrien och kloroplasten har dubbla membran. Mitokondrienribosomen och andra organeller började fungera tillsammans. Både mitokondrien och kloroplasten har egen arvsmassa och kopieras självständigt.

Eukaryoter utvecklade meiossexuell reproduktion, för cirka 1,2 miljarder år sedan, och det var då evolutionstakten exploderade.[källa behövs]

Av xenia alpkut - 13 februari 2018 13:30

       


Elin och Niklas hade precis börjat renovera och planera för sitt drömhus.

Då vände deras tillvaro upp och ner.

Efter att deras 13 månader gamla dottern diagnostiserats med leukemi drabbades pappa Niklas av hjärtstopp.

– Jag är konstant orolig. Kommer Niklas någonsin att bli sig själv igen och hur kommer Allie må i framtiden, säger mamman och frun Elin i Kanal 5:s "Sofias änglar".

Elin och Niklas fick sitt första barn 2014 när dottern Allie föddes. 

Paret köpte ett nedgånget hus med planer på att renovera och forma sitt egna drömhus där de skulle påbörja sitt nya familjeliv.

Men inte långt efter födseln började dottern få blåmärken på sin kropp,  röda prickar och utslag som spred sig. 

När Allie var 13 månader gammal fick de alla föräldrars mardrömsbesked: Allie, 1, hade leukemi. 

Deras värld vändes upp och ner – och mardrömmen blev värre.

Tragedin – pappan fick hjärtstopp efter läkarnas besked

Pappan Niklas som fram till dess hade renoverat och byggt på det nya huset drabbades plötsligt av hjärtstopp. Han låg på soffan när kroppens viktigaste organ stannade. 

– Han andas inte, han andas inte. Snälla, hur gör jag?, säger Elin i ett hjärtskärrande nödsamtal till SOS Alarm som spelas upp i Kanal 5:s "Sofias änglar".

Elin får instruktioner och trots att hjärtat stannade i 20 minuter lyckas hon på ett mirakulöst sätt att rädda livet på Niklas.

– Jag misshandlar honom. Jag trycker allt vad jag orkar. Jag känner hur han bara blir plattare och plattare och revbenen går sönder, säger hon i programmet. 


Elin beskriver hur hon försöker lugna sin oroliga och hysteriska dotter samtidigt som hon försöker rädda livet på Niklas.

– Han är världens friskaste 34-åring och så går han och lägger sig på soffan, och så var han borta. Och hon kommer in och får syn på honom och det rinner blod genom munnen för han hade bitit sönder sig. Och jag var helt blodig då jag blåste i hans mun. Hon var helt hysterisk och jag kunde inte bara släppa honom.

Elins oro över dottern Allie och Niklas

Allie är i dag 3,5 år gammal och var när programmet spelades in på väg att avsluta sin cellgiftsbehandling. Men Elins oro för både barnet och Niklas är hela tiden närvarande. 

– Jag är konstant orolig. Kommer Niklas någonsin att bli sig själv igen och hur kommer Allie må i framtiden, säger mamman och frun Elin i Kanal 5:s "Sofias änglar". 

 

– Man är jätterädd att det ska komma tillbaka och att det ska vara tuffare nästa gång. Eller att cellgifterna har gett henne någonting

Niklas kan i dag bli helt slut och drabbas av hjärtklappning av vad som tidigare var relativt lätta uppgifter. Därmed har jobbet med huset blivit lidande. 

Deras räddning blir "Sofias änglar" som bygger ett helt nytt badrum, renoverar såväl föräldrarnas som dotterns sovrym och förser huset med ny och helomfattande isolering. 

– Jag är helt övertygad om att det kommer hjälpa oss, säger Niklas i programmet. 


Elins oro över dottern Allie och Niklas

Allie är i dag 3,5 år gammal och var när programmet spelades in på väg att avsluta sin cellgiftsbehandling. Men Elins oro för både barnet och Niklas är hela tiden närvarande. 

– Jag är konstant orolig. Kommer Niklas någonsin att bli sig själv igen och hur kommer Allie må i framtiden, säger mamman och frun Elin i Kanal 5:s "Sofias änglar".

Tragedin – pappan fick hjärtstopp efter läkarnas besked

Pappan Niklas som fram till dess hade renoverat och byggt på det nya huset drabbades plötsligt av hjärtstopp. Han låg på soffan när kroppens viktigaste organ stannade. 

– Han andas inte, han andas inte. Snälla, hur gör jag?, säger Elin i ett hjärtskärrande nödsamtal till SOS Alarm som spelas upp i Kanal 5:s "Sofias änglar".

Elin får instruktioner och trots att hjärtat stannade i 20 minuter lyckas hon på ett mirakulöst sätt att rädda livet på Niklas.

– Jag misshandlar honom. Jag trycker allt vad jag orkar. Jag känner hur han bara blir plattare och plattare och revbenen går sönder, säger hon i programmet. 


– Man är jätterädd att det ska komma tillbaka och att det ska vara tuffare nästa gång. Eller att cellgifterna har gett henne någonting

Niklas kan i dag bli helt slut och drabbas av hjärtklappning av vad som tidigare var relativt lätta uppgifter. Därmed har jobbet med huset blivit lidande. 

Deras räddning blir "Sofias änglar" som bygger ett helt nytt badrum, renoverar såväl föräldrarnas som dotterns sovrym och förser huset med ny och helomfattande isolering. 

– Jag är helt övertygad om att det kommer hjälpa oss, säger Niklas i programmet.  


https://www.expressen.se/noje/allie-1-fick-leukemi-plotsligt-stannade-pappa-niklas-hjarta/

Av xenia alpkut - 13 februari 2018 13:30

Leukemi är ett samlingsnamn för flera olika cancersjukdomar i benmärgen där blodet bildas. Vilken behandling du får och hur det kommer att gå beror bland annat på vilken leukemi du har. Allt fler som får leukemi kan få behandling som tar bort sjukdomen eller gör så att det går att leva ett bra liv länge.


Olika former av leukemi

Leukemi är cancer i de celler som ska bli olika blodkroppar. Leukemierna delas in i lymfatiska och myeloiska leukemier, beroende på vilka celler som är sjuka.

Leukemi delas också in i akuta och kroniska leukemier beroende på hur snabbt sjukdomen utvecklas. Kronisk leukemi är vanligare än akut leukemi. Men totalt sett är leukemi ganska ovanligt.

Det finns ytterligare några leukemier som inte passar in i någon av indelningarna. De beskriver vi inte i den här texten.

Akuta leukemier: ALL och AML

Akut lymfatisk leukemi, ALL, är vanligare hos barn. Akut myeloisk leukemi, AML, är vanligare hos vuxna. Ju yngre du är desto större chans är det att bli av med en akut leukemi. Allra mest verksam är behandlingen för barn med ALL, där över 80 procent blir av med sjukdomen. Chansen att bli av med sjukdomen är mindre hos vuxna och minskar med stigande ålder. En orsak är att de sjuka cellerna då har en karaktär som gör dem svårare att behandla.

Här kan du läsa mer om leukemi hos barn.

Det är viktigt att få vård snabbt om du har fått en akut leukemi.

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL

Den vanligaste leukemiformen hos vuxna är kronisk lymfatisk leukemi, KLL. Sjukdomen är också en form av lymfkörtelcancer. Sjukdomen upptäcks ofta utan att man har några symtom, till exempel i samband med en hälsokontroll. Sjukdomen går för det mesta inte att bli av med. Du får behandling när du har besvär. När du inte har besvär går du på regelbundna kontroller.

Kronisk myeloisk leukemi, KML

Kronisk myeloisk leukemi, KML, utvecklas oftast långsamt. Målet med behandlingen är att förhindra att sjukdomen övergår i mer akuta faser.  Sjukdomen går för det mesta inte att bli av med. Ofta kan man leva som vanligt, trots sjukdomen och behandlingen.

Undersökningar och utredningar

När du kommer till läkaren får du först berätta hur du mår. Sedan tittar och känner läkaren på kroppen för att upptäcka symtom som kan tyda på leukemi . Du lämnar också ett blodprov. Provsvaret kommer vanligen inom ett dygn, och är ofta tillräckligt för att säga om du har leukemi eller inte.

Leukemi utreds på specialistklinik

Om läkaren misstänker att du har leukemi får du komma till en specialistklinik, som kallas hematologklinik eller medicinklink. Vissa leukemier behöver utredas och behandlas snabbt medan det inte är lika bråttom vid andra former av sjukdomen.

Förberedelser innan behandlingen startar

Innan behandlingen kan börja krävs en del förberedelser. Du behöver till exempel antingen en subkutan venport  eller en central venkateter, CVK. De gör det enklare att lämna prover och få behandling. De opereras in under huden på bröstkorgen och går sedan in i ett stort blodkärl.

Ditt hjärta och dina lungor undersöks för att se så att du inte har någon infektion och för att kunna anpassa den behandling du ska få. Även tänderna kan behöva undersökas för att minska risken för infektioner.

Läkemedel tar bort cancern

Det är vanligt att behandlingen inleds med höga doser cytostatika, som är en form av cellhämmande läkemedel. Cytostatikan får du i upprepade kurer. En kur ges som dropp under flera dagar. Därefter behöver du vårdas på sjukhus i väntan på att den friska benmärgen ska återhämta sig.

Det varierar hur länge man behöver vara på sjukhus, men ungefär fyra till fem veckor. Då tas ett nytt benmärgsprov som kan visa om behandlingen har tagit bort leukemicellerna och blodet återigen kan bildas som det ska. Det är möjligt att du kan skrivas ut från sjukhuset en kort tid i väntan på provsvaret.

Behandlingen behöver oftast fortsätta även om det inte längre finns några tecken på sjukdom. Syftet är att minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka. Du får mer cytostatika i kurer. Kurerna varvas med uppehåll i behandlingen. Den här delen av behandlingen kan pågå från några månader till över två år. Det vanligaste är att du är på sjukhuset medan en kur pågår. Däremellan kan du vara hemma men du behöver bli inlagd på sjukhuset om du får en infektion.


https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Leukemi/

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3 4
5 6 7 8 9 10
11
12 13
14
15
16
17 18
19
20
21 22 23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se