Alla inlägg den 12 mars 2018

Av xenia alpkut - 12 mars 2018 18:09

Mer än dubbelt så många barn lider av psykisk ohälsa i dag som för tio år sedan. Ökningen är mycket stor även bland unga vuxna. 
Bakom stegringen ligger framför allt ångest och depressioner. 
– Man kanske har högre krav på sig i dag, säger Peter Salmi på Socialstyrelsen.

De senaste 20 åren har psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna i Sverige ökat kraftigare än i de andra nordiska länderna. Det handlar både om självrapporterade psykiska besvär och diagnostiserade psykiska sjukdomar, enligt Socialstyrelsens rapport Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna.

Tuffare arbetsmarknad

I dag har närmare 190.000 barn och unga vuxna någon form av psykisk ohälsa. Mest drabbade är unga kvinnor i åldern 18-24 år. Det motsvarar omkring 10 procent av flickor, pojkar och unga män samt 15 procent av unga kvinnor.

Ökningen återspeglas i hela ungdomsgruppen, även om den är högre bland personer med svåra psykosociala förhållanden. Det kan enligt rapporten tyda på att orsakerna står att finna i miljöer där de flesta ungdomar vistas, till exempel i skolan eller vid inträdet på arbetsmarknaden.

– Det skulle kunna handla om att det är svårare att ta sig in på arbetsmarknaden i dag än tidigare, eller att utbildningarna är mer teoretiska. I dag jobbar barnen nästan som små projektledare och om man till exempel har adhd kanske man behöver mer hjälp än tidigare, säger rapportförfattaren Peter Salmi.

 

https://www.svt.se/nyheter/val2018/psykisk-ohalsa-okar-bland-barn-och-unga-vuxna

ANNONS
Av xenia alpkut - 12 mars 2018 17:58

De första beskeden har nu kommit från Brottsoffermyndigheten om ersättning till brottsoffren efter skDebatt ledde till mjukare regler

Den hetsiga debatten ledde till att regeringen beslutade att mjuka upp reglerna och undanta fler personer från tidsgränserna.

Socialstyrelsen fick då även i uppdrag att ta fram riktlinjer för vad begreppet ”allvarlig sjukdom” skulle innefatta, och det är det arbetet som nu är klart.


De mildrade reglerna innebär att den som lider av en allvarlig sjukdom eller skada har rätt till fortsätt ersättning med 80 procent även efter 365 dagars sjukskrivning. Allvarligt sjuka kan även undantas från kravet på att få sin arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagar

olattacken i Trollhättan för snart ett år sedan. Det är anhöriga till den elev som mördades som får ersättning med 25 000 kronor per person.

– Det handlar om ersättning till de anhöriga som mördades vid den här händelsen och det gäller ersättning för det psykiska lidande, den personskada som de drabbats av och det är ersättning för sveda och värk, säger Per Jonsson, jurist vid Brottsoffermyndigheten.

Totalt har det kommit in 29 ansökningar om ersättning till Brottsoffermyndigheten efter attacken på Kronans skola i Trollhättan. Det vaDet är 10 personer, föräldrar och syskon till den elev som mördades som fått besked i dag om en ersättning på 25 000 kronor var.

Summan grundas på en praxis enligt Högsta Domstolen på 50 000 kronor men tidigare har familjen även fått ersättning via sin hemförsäkring.

Förutom anhöriga har det också kommit in ansökningar från elever, personal och de poliser som var först på plats vid attacken och på Brottsoffermyndigheten tror man att det kommer komma in ännu fler krav på ersättning.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6543008

ANNONS
Av xenia alpkut - 12 mars 2018 17:30

Den som är allvarligt sjuk har rätt att undantas från vissa av tidsgränserna i regeringens nya sjukregler. Nu har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för vilka diagnoser som ska ingå i begreppet.

Svår depression, schizofreni, svår hiv/aids och cancer är några av de sjukdomar som räknas som allvarliga. Allvarligt sjuk är enligt Socialstyrelsens nya beslutsstöd den som exempelvis bedöms ha en betydande risk att dö inom fem år, som har en mycket omfattande funktionsnedsättning eller som har behov av omfattande vård.

Försäkringskassan ska använda sig av riktlinjerna för att bedöma personers rätt till sjukpenning.

-Fram till december förra året fanns det endast möjlighet till undantag i rehabkedjan för människor som led av ”mycket allvarlig sjukdom”. Sedan ändrade riksdagen formuleringen till ”allvarlig sjukdom”, säger Jan Larsson, projektledare vid Socialstyrelsen.

De nya sjukreglerna, den så kallade rehabkedjan med fasta tidsgränser, infördes av regeringen sommaren 2008. I vintras rasade debatten kring de nya reglerna. Exempelvis upprördes läkare av att cancersjuka tvingades ut i arbete.

 


Debatt ledde till mjukare regler
Den hetsiga debatten ledde till att regeringen beslutade att mjuka upp reglerna och undanta fler personer från tidsgränserna.
Socialstyrelsen fick då även i uppdrag att ta fram riktlinjer för vad begreppet ”allvarlig sjukdom” skulle innefatta, och det är det arbetet som nu är klart.

De mildrade reglerna innebär att den som lider av en allvarlig sjukdom eller skada har rätt till fortsätt ersättning med 80 procent även efter 365 dagars sjukskrivning. Allvarligt sjuka kan även undantas från kravet på att få sin arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagars sjukskrivning.

Av xenia alpkut - 12 mars 2018 17:15


Adhd märks på olika sätt hos olika personer. Du kan ha adhd om du har svårt att koncentrera dig och lätt blir störd i livliga miljöer. Du kan ha svårt att hålla ordning omkring dig och att få saker och ting gjorda. För att få veta om du har adhd behöver du först få en utredning. Om du har adhd finns mycket hjälp att få för att få vardagen att fungera bättre.


Vad är adhd?


  • Klicka på bilden för att se hjärnan i genomskärning. Läs mer om hur hjärnan påverkas i kapitlet "Vad beror adhd på?".
    Mer information

Adhd är en funktionsnedsättning som påverkar din förmåga att koncentrera dig och att styra och kontrollera ditt beteende. Det kan också påverka hur aktiv och intensiv du är som person.

Alla med adhd är olika. Adhd har ingenting med intelligens att göra. Det är en medfödd känslighet i hjärnans nervsystem.

Svårigheter i vardagen

Adhd är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, vilket innebär att du kan ha olika problem i vardagen. En vanlig svårighet är att du lätt blir störd av att vara i röriga eller stökiga miljöer, och att det är svårt att komma igång med vissa uppgifter, om de inte känns motiverande, eller att det är svårt att bli klar med det du håller på med.

För att en person ska få diagnosen adhd krävs att svårigheterna har funnits under en lång tid och att de ger så stora problem i vardagen att det medför en funktionsnedsättning. Svårigheterna ska dessutom märkas i flera miljöer, både hemma och på jobbet eller i skolan.

Varför heter det adhd?

Bokstäverna AD står för attention deficit, som betyder brist på uppmärksamhet. Bokstäverna HD står för hyperactivity disorder, som betyder hyperaktivitets-störning, alltså att man har ovanligt mycket energi. 

Men alla med adhd är inte överaktiva, utan kan tvärtom ha problem med för låg aktivitet. Ibland kallas det i vardagligt tal för add. Inom sjukvården pratar man i stället om olika former av adhd.


Olika former av adhd

Du kan ha olika form av adhd, beroende på vilka symtom du har, och vilka svårigheter det skapar i ditt dagliga liv. Adhd brukar delas in i tre former:

  • Kombinerad form – du har problem med uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet. Det är den vanligaste formen av adhd.
  • Huvudsakligen ouppmärksam form – du har problem med uppmärksamhet och koncentration, men få eller inga problem med överaktivitet och impulsivitet. Denna form av adhd benämns ofta add. Eftersom denna form inte alltid märks lika mycket utåt kan det ibland ta längre tid att upptäcka.
  • Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form – du har problem med överaktivitet och impulsivitet men få eller inga problem med uppmärksamhet. Denna form av adhd är vanligast hos förskolebarn och kan med tiden antingen avta eller övergå till en kombinerad form av adhd. 

Adhd ihop med dcd

Om du utöver din adhd har svårigheter att utföra och samordna vissa rörelser, till exempel har svårt med lagsporter, kan du ha andra svårigheter som brukar förkortas dcd. Dcd står för Developmental Coordination Disorder. På engelska betyder det att din utveckling av koordination, alltså samordning av rörelser, är påverkad.

Andra vanliga svårigheter

Det är vanligt att den som har adhd har problem med sömnen. Låg självkänsla och olika former av psykisk ohälsa som ångestdepression eller ätstörningar är vanligt. Det är också vanligt att man lättare hamnar i ett beroende, till exempel av nikotin eller alkohol.

Det är vanligt att man har dyslexi eller andra inlärningssvårigheter. En del har samtidigt autistiska drag eller ett autismspektrumtillstånd, som Aspergers syndrom eller någon form av Tics som till exempel Tourettes syndrom.

Hur vanligt är adhd?

Det har blivit vanligare att diagnosen adhd ställs. Det beror troligen på flera saker, men den största orsaken är att kunskapen om adhd har ökat, vilket gör att fler utreds och får diagnos.

Drygt 5 procent av barn i skolåldern beräknas ha adhd. Hos vuxna är det cirka 2,5 procent. Att det är färre vuxna beror till stor del på att man ofta lär sig att hantera sina svårigheter med tiden.

Av xenia alpkut - 12 mars 2018 16:54

erbjuder kvinnliga anställda att frysa ned sina ägg – för att kunna fokusera på karriären.

Nu öppnas den kontroversiella möjligheten även i Sverige: Skatteverket har godkänt nedfrysning av ägg som löneförmån.

– Det kan upplevas som ett tryck, säger fertilitetsprofessor Outti Hovatta

I oktober rapporterade NBC News att företagen Apple och Facebook erbjuder sina kvinnliga medarbetare att frysa ned sina ägg för att de inte ska känna brådska med att skaffa barn, och kunna fokusera på karriären.

Hittills endast medicinska skäl

Hittills har svenska kvinnor erbjudits möjligheten inom offentligt finansierad vård enbart om det funnits strikt medicinska skäl.

Men nu har svenska Skatteverket meddelat att det är fritt fram för svenska arbetsgivare att erbjuda äggfrysning som skattefri löneförmån.

Flexpay, ett företag som administrerar och utvecklar arbetsgivares förmåner, har gjort förmånen tillgänglig för ungefär 200 000 medarbetare på svenska företag efter Skatteverkets beslut.

– Efterfrågan på IVF i allmänhet är ökande i många företag och ett företag bad oss titta på möjligheten om äggnedfrysning. Vi har haft en lång diskussion med Skatteverket om detta, säger företagets förmånsexpert August Von Sydow.

Finns det en risk, som du ser det, för att kvinnor kan känna press från arbetsgivaren att skjuta upp barnafödande i samband med det här erbjudandet?

– Det kan absolut finnas en risk. Vi ger våra kundföretag möjligheten att erbjuda flexibla löneförmåner och det är upp till dem om de väljer att se det som en jämställdhetsförmån eller hur de väljer att se det.

Räknar med nedfrysningar 2015

Företaget räknar med att runt 50 medarbetare hos deras kunders anställda kommer att frysa ned sina ägg i en så kallad kryofrys under nästa år.



Av xenia alpkut - 12 mars 2018 16:32


Att föda sitt första barn när man är uppemot 40 år är numera ganska vanligt. För att öka chansen att bli med barn när det väl är dags fryser i dag många kvinnor ner sina ägg för att använda dem senare. En av dem är Nadja Hägg som nu har lagt flera ägg i frysen.

Hon är 35 år och singel och jobbar som säljare på ett konsultbolag. När hon kände hur den biologiska klockan tickade bestämde hon sig för att försöka stoppa tiden.

– Jag älskar barn. Det är klart jag hoppas få barn någon dag. I dag har jag fem ägg i frysen och inom två år ska jag ha bestämt mig för vad jag ska göra med dem, säger Nadja Hägg.

Minus 196 grader

Nadjas fem ägg ligger i ett bad av flytande kväve. I äggen har vattnet ersatts med frostskyddsmedel – ungefär som glykol i en bilkylare. Och väl frysta till minus 196 grader finns inte längre något ”bäst-före-datum”.

Det finns naturligtvis inga garantier att det blir några barn men man fryser så att säga äggens ålder. Ägg från en 35-årig kvinna är helt enkelt bättre än ägg från en 40-åring.

Kritiker: Falsk säkerhet

I dag erbjuder flera företag den här tjänsten. Men det finns kritik. Vissa menar att kvinnor invaggas i falsk säkerhet.


Av xenia alpkut - 12 mars 2018 16:30


Demens (av latin de 'utan' och mens 'sinne'[1]) är ett syndrom (en samling symptom) som innefattar en organisk psykisk störning av högre intellektuella funktioner med försämring av minne och logiskt tänkande, samt personlighetsförändringar och emotionella störningar utan medvetandesänkning. Demens innebär en kognitiv reduktion som är så allvarlig att det innebär en påtaglig eller invalidiserande oförmåga. En mildare kognitiv reduktion benämns lindrig kognitiv störning (mild cognitive impairment, MCI).[2]

Demenssjukdomarna räknas globalt till en av de stora folksjukdomarna och ålder är en av de viktigaste riskfaktorerna. Livsstilsfaktorer och utbildningsnivåer är också starka påverkansfaktorer, vilket gör att risknivåerna i olika delar av världen varierar.

Enligt den globala samarbetsorganisationen Alzheimer's Disease International, ADI, lever uppskattningsvis 46,8 miljoner människor år 2015 med någon form av demenssjukdom och samhällskostnaderna för detta är beräknade till 818 miljarder dollar. Inom tjugo år beräknas antalet drabbade ha fördubblats. Den största ökningen beräknas ske i låg- och medelinkomstländer.[3] I Sverige beräknades år 2012 omkring 160 000 personer vara drabbade och samhällskostnaden för detta beräknades till cirka 63 miljarder kronor, varav 78 procent föll på kommunerna, fem procent på landstingen och 17 procent på anhöriga[4][5].

Alzheimers sjukdom och andra svåra kognitiva hjärnsjukdomar brukar kallas "de anhörigas sjukdom"[6] eftersom de närmast anhöriga ofta får ta ett stort ansvar där social isolering och psykisk ohälsa inte är ovanligt.

Det går inte att bota en demenssjukdom,[7] utan hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens åtgärder inriktas på att lindra symtom och att på olika sätt kompensera för de funktionshinder som personen drabbas av. [8]. Man kan ge symtomlindrande läkemedel för att mildra sjukdomens förlopp och det finns viss möjlighet att behandla så kallade sekundära sjukdomar som kan leda till demens, till exempel alkoholmissbruk och brist på vitamin B12.[9]

Ordet demens kan historiskt härledas till 1700-talets Frankrike med betydelsen "galen" eller "vansinnig".[10] I Sverige är ordet demens belagt första gången 1931[11]. 1977 kom ordet senildement och presenil demens in i svenska språket[11] där ordet senil kommer av latin senilis av senex ("gammal")[12] och syftar på ålderdomlig, ålderdomssvaghet. Senil demens betraktades länge som en oundviklig följd av åldrandet men numera vet man att demens beror på hjärnskador som kan ha orsakats av hundratals olika sjukdomstillstånd.[9] Under senare delen av 1900-talet byttes orden senildemens och presenil demens ut mot orden demens eller åldersdemens och från början av 2000-talet har man internationellt börjat använda begreppet större neurokognitiv störning.[10] I samband med att den amerikanska diagnosmanualen DSM-5 antogs 2013 togs ordet dementia bort och ersattes av major neurocognitive disorder(på svenska kognitiv sjukdom) samt mild neurocognitive disorder (på svenska översatt till lindrig kognitiv funktionsnedsättning).[13]

Internationellt talar man ofta om äldre och yngre demenssjuka där brytpunkten brukar ligga vid ca 65 års ålder. Unga demenssjuka är i sig ingen stor grupp, mellan fem och sex procent av totalt antal drabbade, men de har ofta en annan och svårare problematik. Förutom att de är i förvärvsarbetande ålder kan de ha försörjningsansvar för barn samt möjligen också ha en partner som är heltidsarbetande.[14] I Sverige beräknas år 2012 ca 9 000 personer vara unga demenssjuka, varav alltså huvuddelen av dem är 60-65 år.[15] I Storbritannien har man nyligen skrivit upp beräkningarna för antalet unga demenssjuka och är procentuellt på ungefär samma nivåer som de svenska beräkningarna.[16][17]

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5
6
7 8
9
10 11
12 13 14 15 16
17
18
19
20
21 22 23 24
25
26 27 28 29 30
31
<<< Mars 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se