Alla inlägg under mars 2018

Av xenia alpkut - 19 mars 2018 13:00

Skratta mer – så mår du bättre.

Jo, det är faktiskt vetenskapligt bevisat.

Skratt fungerar nämligen som terapi:

Kanske löser det inte alla problem på direkten – men det utgör en hjälp på vägen.

Skratta mer – för din hälsas skull. Nej, det är faktiskt inget hokuspokus.

Alla som varit med om olyckliga perioder i livet vet att en dråplig eller flamsig stund kan fungera som ett välbehövligt avbrott i sorgearbetet, då man får glömma bekymren och hämta ny energi. Och att skrattet kan bli en påminnelse om att glädjen faktiskt finns där någonstans, under allt det mörka.

Men det finns fler anledningar till varför vi bör skratta mer. Visste du till exempel att vi står oss bättre på dejtingmarknaden om vi vågar bjuda på vår humor, gärna ackompanjerat med ett gott skratt eller ett stort leende?

Med inspiration av sajten Mindbodygreen listar vi fem vetenskapligt bevisade vinster av att garva mer – och sura mindre.

1. Du blir mer attraktiv

Som sagt: humor är en högt värderad egenskap när vi ska välja partner. Inte bara fungerar skrattet i sig avväpnande på en dejt – förmågan att kunna få andra att garva är också beundransvärd och eftertraktad.

Av en amerikansk studie där deltagarna fick läsa ett antal kontaktannonser framgick att de personer som uppfattades som roliga ansågs vara de mest attraktiva.

I en annan studie kom man fram till att personer som anses kul har fler sexuella partners under sin livstid.



https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/5-bra-saker-som-sker-med-dig-nar-du-skrattar/#conversion-566244431

ANNONS
Av xenia alpkut - 19 mars 2018 12:30

 

Sluta bygga så handikappvänligt, skrev Magnus Andersson, ordförande i Centerpartiets ungdomsförbund, i Expressen i tisdags. Hans tes är nämligen att det är kraven på handikappanpassning som gör dagens studentbostäder så dyra. Lösningen? Rullstolsburna människor ska bara kunna komma in i 25 procent av nybyggda lägenheter.

Jag bor själv på Södermalm i Stockholm och njuter av att leva i en stadsdel med så stort nöjesutbud. Jag går på konserter på Debaser Slussen, dansar på Strand och handlar kläder i Skrapan. 

Nackdelen är att långtifrån alla ställen är tillgängliga för mig, merparten av Söders alla vackra hus kan jag bara beundra från utsidan. På slutet av 1800- talet och början av 1900-talet hade man helt enkelt en annan syn på såväl byggande som funktionshindrade, även byggnader med hiss har exempelvis ofta en utestängande halvtrappa i entrén.

Det finns därför många kompisar som jag aldrig kunnat komma hem till. Andra kan jag visserligen besöka, men jag undviker det av rädsla för att jag skulle behöva gå på toaletten. Vi får träffas på stan i stället, på de få kaféer som inte välkomnar sina gäster med ett trappsteg.

Drömmen vore naturligtvis att alla dessa gamla hus varsamt skulle anpassas för oss funktionshindrade. Tyvärr är det nog en utopi - det skulle vara både för dyrt och för krångligt. Däremot är det enkelt att undvika att göra om tidigare generationers misstag när vi bygger nytt.

Därför kryper det i mig när jag tar del av Magnus Anderssons till synes generösa resonemang (vi ska få en separat bostadskö, tack!). Tanken om lägre krav på handikappanpassning kan säkert också framstå som god. För varför ska bostäder där ingen handikappad bor utrustas med stora toaletter?

Jag håller med om att det är ett problem att studentbostäder har höga hyror. Men det går inte att jämföra tillgänglighet med helkaklade badrum, handdukstorkar och golvvärme. Tillgänglighet handlar om demokrati och att göra klyschan "alla är lika värda" till verklighet, vilket borde vara självklart för politiker som Magnus Andersson. Men hans resonemang innebär tvärtom att han vill förneka funktionshindrade tillträde till delar av studentlivet som är naturliga för alla andra. 

Göra grupparbeten hemma hos kompisar efter föreläsningen eller gå på privata fester? "Tyvärr, det är för dyrt för ett av världens rikaste länder. Håll dig hemma, i din del av bostads- beståndet." Det är en ganska taskig människosyn.



Det är också tråkigt att Magnus Andersson ser handikappanpassning som ett problem, när det egentligen är någonting som gagnar alla. En majoritet av svenskarna drar under en period i livet en barnvagn. Och 50 år senare kommer många av er också att gå med rullator. Då lovar jag att ni kommer att se låga trösklar och breda hissar som en välsignelse.

Men Magnus Andersson verkar leva tryggt i förvissning om att han alltid kommer att kunna ta trapporna upp till sina vänner i ett par raska kliv.

Dessvärre är ingen människa skyddad mot funktionshinder. Att hamna i rullstol kan gå fort. En bilist som missar ett rödljus - en sten på cykelbanan - ett provsvar hos doktorn.

Skulle det drabba Magnus Andersson är jag inte lika säker på att han kommer att tycka att det är för dyrt att låta honom gå på toaletten hos sina kompisar.



EMELIE FELDERMAN,


29, driver bloggen ”En Soderbona pa fyra hjul” – soderbona.se. Nar hon inte bloggar gillar hon att lasa och lyssna pa musik. Hon bor i ett hus fran 2003. 


https://www.expressen.se/debatt/du-kan-ocksa-hamna-i-rullstol-magnus/


ANNONS
Av xenia alpkut - 18 mars 2018 16:30

Kortfattad beskrivning av diagnosgruppen

Odiagnostiserade hjärnsjukdomar delas upp i två stora grupper: stationära och degenerativa hjärnsjukdomar.

Barn som har en stationär sjukdom är svårt sjuka redan vid födseln eller strax därefter.

Barn i den degenerativa gruppen är friska när de föds eller har lättare sjukdomstillstånd som inte förknippas med en degenerativ sjukdom. Någon gång under barnaåren bryter sjukdomen ut och de börjar brytas ner av sjukdomen.

Hur sjukdomarna för respektive barn yttrar sig är olika, eftersom det förmodligen är olika sjukdomar som barnen och ungdomarna har. Men samtliga barn har ett flertal symtom. Några vanliga symtom hos barnen är: utvecklingsstörning av olika grader, epilepsi, motoriska funktionsnedsättningar, talsvårigheter, synnedsättningar, svåra magproblem och/eller svårt att tillgodogöra sig näring. Även olika grader av autism är vanligt bland barnen.

Hur sjukdomen ärvs vet ingen, då ingen känner till vad det är för sjukdom barnet eller ungdomen har.

Förekomst

Man räknar med att det finns ca 500 barn och ungdomar med en odiagnostiserad hjärnsjukdom i Sverige. 3 barn per 10 000 barn som föds kommer att drabbas av en odiagnostiserad hjärnsjukdom under barnaåren.

Att leva med diagnosen

Att leva utan diagnos innebär att ingen läkare vet vad det är för sjukdom barnet har, eftersom inga prover eller tester stämmer överens med någon idag känd sjukdom.

Att sakna diagnos innebär bland annat att det inte finns något botemedel, eftersom ingen vet vad det är för sjukdom. Läkarna ger symtomlindring, som till exempel epilepsimedicin om barnet/ungdomen har epilepsi.


Eftersom diagnos saknas kan det vara svårt att få den hjälp barnet har rätt till av samhället. Familjerna kan även bli missförstådda och misstrodda i och med att barnet är odiagnostiserat. Prognos saknas.


Av xenia alpkut - 18 mars 2018 16:30


Pernilla Wahlgren kommer inte vara på plats i Portugal för att stötta sonen i ”Eurovision song contest”.

Istället kommer hon köra sin egen föreställning.

– Benjamin kommer inte ha tid att träffa mig för fem öre ändå, säger hon i podcasten ”Wahlgren&Wistam”.

När Benjamin Ingrosso, 20, vann ”Melodifestivalen” lovade mamma Pernilla Wahlgren, 50, att hon skulle åka ner till Portugal för att se sonen tävla i ”Eurovision song contest”. Nu berättar hon att hon inte kommer hålla löftet.

– Jag kommer inte kunna vara där, jag har föreställning. Det här är jag i ett nötskal, säger hon i podcasten ”Wahlgren&Wistam”.

Dubbelbokad

Pernilla turnerar just nu runt med sin egen föreställning ”Kort, glad och tacksam”. När hennes producent och manager ringde och sa att de behövde göra några extraföreställningar fick han fria händer.

– Jag sa ”ta vilka datum som helst, det är lugnt”. Såklart har vi bokat in extraföreställningar just det datumet, säger Pernilla.

Hon tar dock det hela med ro.

– Benjamin kommer inte ha tid att träffa mig för fem öre ändå.

”Blir inte ledsen”

Istället försöker hon nu se det positiva med att inte vara på plats när sonen ska tävla i Portugal.

– Benjamin blir inte ledsen för att jag inte kan komma, och jag kör min egen show istället. Och så slipper jag vara nervös, säger Pernilla Wahlgren.




Av xenia alpkut - 18 mars 2018 16:27




Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke och det förekommer lika ofta hos både män och kvinnor. De flesta som får stroke är äldre personer. Har man förmaksflimmer ökar risken för stroke, men det finns ett enkelt sätt att upptäcka förmaksflimmer och därmed förebygga risken för stroke. 

En stroke sker oftast i de delar av blodomloppet i hjärnan som är störst och mest aktiva. Tillståndet leder till syrebrist i hjärnan, vilket kan skada de funktioner som styrs av de områden där blodproppen eller blödningen sitter. De flesta som drabbas av en stroke är över 65 år men även yngre kan drabbas. Riskerna att få stroke kan öka genom rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes eller om man har förmaksflimmer. Därför är det viktigt med behandling och att man aktivt förebygger risken för blodproppar. 

Stroke och förmaksflimmer 

Förmaksflimmer är en av våra stora folksjukdomar, men många vet inte ens om att de lever med sjukdomen. Det är framförallt äldre som drabbas av förmaksflimmer och andelen patienter ökar med stigande ålder. 

Ett hjärta som fungerar som det ska pumpar runt blodet i kroppen i jämn takt. Har man förmaksflimmer så slår hjärtat i ojämn takt och blodet strömmar sämre genom hjärtat. Det kan leda till blodproppar som följer med blodet ut i kroppen, något som kan orsaka stroke. Att drabbas av en stroke till följd av förmaksflimmer är något som ca 6 000 personer gör årligen. Symtom vid förmaksflimmer är hjärtklappning, trötthet och andfåddhet, men det är också många som inte märker någonting och som lever med så kallat tyst flimmer. 

Om du misstänker förmaksflimmer är det viktigt att du kontaktar din läkare eftersom obehandlat förmaksflimmer ökar risken för blodproppar som orsakar stroke och för tidig död.


Orsak vid stroke

Om man får en stroke efter hjärninfarkt så innebär det att det uppstår en blodpropp i ett blodkärl som ger nerverna i hjärnan dess syre och näring. Det kan handla om långvariga pålagringar som minskar kärlens förmåga att transportera blodet och en dag kan det bara ta stopp. I vissa fall kan proppen uppstå på andra ställen i kroppen och vandra upp till hjärnan. Proppen åsamkar nervskador och kan även ta död på nervceller i närheten. 

En stroke på grund av en hjärnblödning innebär att det är ett kärl i själva hjärnan som brister och gör att blod tränger ut i hjärnvävnaden. Det gör att blodet strömmar ut i hålrummet kring hjärnan och förstör nervceller och vävnader i området. Hjärnblödningen kan även uppstå på grund av att ett pulsåderbråck går sönder och detta är något som främst drabbar yngre personer.

Symtom vid stroke

De vanligaste symtomen är domningar eller förlamning i ansiktet, i armar och ben och att det oftast bara är ena kroppshalvan som drabbas. Man får svårt att tala eller att förstå vad andra säger. Man kan även drabbas av synstörningar på båda eller ett av ögonen.

En strokedrabbad person kan även få svårt att gå samt uppleva en oförklarlig yrsel, ostadighet eller problem med balansen. Även plötslig huvudvärk kan uppstå.

Så kan du förebygga stroke

Har man förmaksflimmer medför det en ökad risk för stroke, framförallt om man är över 65 år. Ca 100 000 vet inte om att de har förmaksflimmer. Viktigt är därför att hitta dessa patienter, så att de kan få behandling i tid och slippa onödigt lidande. 

För att upptäcka förmaksflimmer, och därmed förebygga stroke, finns det en enkel och effektiv metod som du kan göra själv och det är att regelbundet känna din puls. Det gör du genom att hålla två fingrar på handleden nedanför tummen. Om du känner att pulsen är oregelbunden, fast du inte har gjort något särskilt, bör du kontakta vården för kontroll. Där kan de följa upp med ett EKG och se om du har förmaksflimmer. 


Ett förmaksflimmer som diagnostiseras och behandlas i tid kan minska risken för stroke.

Av xenia alpkut - 16 mars 2018 00:00

Pneumokockinfektioner är vanligtvis lätta att behandla med antibiotika och det är ovanligt att i övrigt friska personer dör av infektionen. Det finns ett 90-tal kända serotyper av pneumokocker’’


Pneumokockinfektion i Sverige

Allmän vaccination av spädbarn mot pneumokocker infördes nationellt i 2009. Innan den allmänna vaccinationen insjuknade cirka 100 barn under fem års ålder i allvarlig pneumokocksjukdom per år och 3-4 barn dog. Sedan vaccinationen införts i programmet har förekomsten av allvarlig pneumokocksjukdom minskat kraftigt bland barn under två år.


Pneumokockinfektion i världen

Cirka 1,5 till 2 miljoner människor dör av pneumokockinfektioner varje år i världen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) inträffar årligen cirka 14,5 miljoner fall av allvarlig pneumokocksjukdom hos barn under fem år, med 826 000 dödsfall. I slutet av 2016 hade 133 av världens länder infört vaccination mot pneumokocker i vaccinationsprogram.


Infektion/bärarskap med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Infektion/bärarskap med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G är en smittspårningspliktig sjukdom.


Invasiv pneumokockinfektion är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom och anmäls på samma sätt till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Sjukdomen blev anmälningspliktig den 1:a juli 2004.

Av xenia alpkut - 16 mars 2018 00:00

Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela värden. Det är en av de viktigaste orsakerna till lunginflammation och dödsfall bland framför allt gamla människor är vanligt.


Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner som lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. De allvarligaste sjukdomarna orsakade av pneumokocker kallas invasiva och kan ge hjärnhinneinflammation och blodförgiftning (sepsis). Det är sjukdomar som förekommer i alla åldrar, även om pneumokockinfektioner främst drabbar de yngsta (barn under två år) och äldsta individerna (över 65 år).

När en bakteriell infektion uppträder som komplikation till en virusinfektion i de övre luftvägarna (till exempel i anslutning till influensa) är det i regel pneumokocker som är orsaken. 

Av xenia alpkut - 15 mars 2018 16:22

Förlopp vid klassisk ALS


De övriga ALS-sjukdomarna har det gemensamt att de förr eller senare uppvisar liknande symtombild som den vid klassisk ALS. Allteftersom sjukdomen fortskrider påverkas motoriken allt mer och i allt större utsträckning. 


Cirka 80 procent av de drabbade upplever sväljsvårigheter. Förutom att ge överskott av saliv i munnen kan detta även påverka näringsintag samt munhygien. När det gäller näringsintag kan då kroppen börja ta av muskelreserverna för att få energi vilket leder till viktnedgång. 


Om de första symtomen smyger sig på brukar sjukdomen allteftersom den fortskrider sprida sig till fler och fler muskler i kroppen i en gradvis försämring i en takt som varierar från person till person.  



Värk och smärta är mindre vanligt i samband med ALS, däremot händer det att patienter, på grund av att andra delar av nervsystemet påverkas, kan uppleva plötsliga humörsvängningar. Att talet påverkas precis som aptit och allmän finmotorik kan även ge såväl depression som ångest som inte är direkt påverkad av ALS, däremot till följd av. 

 

Vanliga första symtom

  • Svaghet i tungan, en hand, en arm eller ett ben
  • Svaghet och/eller muskelförtvining i ena benet eller höften
  • Dålig balans
  • Svårighet att sätta nyckel i lås eller tvätta håret
  • Svaghet i ansikts- mun- eller halsmuskulaturen
  • Känsla av orkeslöshet och andfåddhet 
  • Ryggvärk/svårt att hålla upp ryggen

Eftersom det finns olika varianter av sjukdomen kan symtomen variera. Varierar gör även sjukdomsförloppet med den gemensamma nämnaren att sjukdomen är nedbrytande och fortskridande. Nedbrytningen av celler i det så kallade övre motorneuronet leder till stelhet i de drabbade musklerna, muskelspasmer och fumlighet i finmotoriken som blir nedsatt. Det finns hjälp för att hantera spasticitet (ökad muskelspänning) vid ALS, läs mer här


Många får en kombinerad skada på övre och nedre motorneuronet, något som kan påverka själva symtomen. Den vanligaste formen i Sverige, klassisk amyotrofisklateralskleros (ALS) leder till att man får muskelkramper, små muskelryckningar och ökad muskelstelhet. Det påverkar även mimiken, talet, sväljning och tuggmotorik.



Förlopp vid klassisk ALS

De övriga ALS-sjukdomarna har det gemensamt att de förr eller senare uppvisar liknande symtombild som den vid klassisk ALS. Allteftersom sjukdomen fortskrider påverkas motoriken allt mer och i allt större utsträckning. 


Cirka 80 procent av de drabbade upplever sväljsvårigheter. Förutom att ge överskott av saliv i munnen kan detta även påverka näringsintag samt munhygien. När det gäller näringsintag kan då kroppen börja ta av muskelreserverna för att få energi vilket leder till viktnedgång. 





http://www.doktorn.com/artikel/als-amyotrofisk-lateralskleros

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5
6
7 8
9
10 11
12 13 14 15 16
17
18
19
20
21 22 23 24
25
26 27 28 29 30
31
<<< Mars 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se