Alla inlägg under september 2018

Av xenia alpkut - 7 september 2018 21:00

Fångarna på Fortet (2003 och 2005 under namnet Fortet) är en svensk version av den franska TV-programserien Fort Boyard, som utspelar sig på Fort Boyard utanför Frankrikes sydvästkust. Den första säsongen sändes i TV4 år 1990, därefter har nya säsonger visats varje år mellan 1992 och 1998, samt år 2000, 2003, 2005 och 2010-2015.[1][2] Samtliga säsonger, utom de två som sändes år 2000 av TV3, har producerats av TV4. Avsnitten har alltid spelats in under sommarmånaderna för att sedan sändas till hösten samma år och/eller våren året därpå.

Programmet går ut på att två lag tävlar om att komma in i fortets skattkammare och hämta så många guldmynt som möjligt inom en viss tid. För att kunna komma in i skattkammaren måste laget/lagen samla in nycklar som de vinner genom att klara av olika celler, dueller och gåtor. Därefter måste de samla in ledtrådar som bildar ett lösenord. Om laget/lagen lyckas komma på det rätta lösenordet ges möjlighet till att samla guldmynt. Ofta skänks pengarna till välgörande ändamål eller tillbaka till fortet.

 
 
ANNONS
Av xenia alpkut - 7 september 2018 16:15


Jag har fått ett nageltrång på höger utsida av stortån. Det är illande rött och sträcker sig så långt ner som nageln är lång. Mycket ömt vid tryck. Har haft det i sju månader och har försökt med egenvård. Tyvärr gav det inget resultat.


LÄKARE JOHAN ARMFELT SVARAR:

SVAR: Det finns massor av egenvård som man kan prova mot nageltrång, men om man har gjort det och det inte har hjälpt så kan man söka hjälp hos en fotvårdare. Om du inte redan har gjort det kan du börja med det. Skulle det inte hjälpa så kan det ändå bli aktuellt och nödvändigt med en operation.

Nageltrång - så behandlar du hemma

Nageltrång uppkommer av skor som trycker på nageln så att den växer in i vävnaden och det orsakar en inflammation. De flesta blir bättre med bättre skor. Man kan också badda med desivon och tänka på att klippa nageln rakt av med en nagelsax.



ANNONS
Av xenia alpkut - 7 september 2018 10:00

Klimatdebatten rullar vidare i ett allt högre tonläge. Samtidigt som allt mer material presenteras som ifrågasätter alarmisternas skräckvisioner om jordens undergång går USA:s utrikesminister Kerry ut med nya hot och kostnadsanslag till klimatrörelsen. I hoten utmålas skeptikerna som terrorister och kostnadsanslagen binder upp forskare till den enda tillåtna agendan – att stoppa koldioxidutsläppen.

Skeptikerna kan glädja inte bara sig själva, utan också alla oss andra som befolkar jordklotet, med statistik från det senaste decenniet som visar att temperaturhöjningen globalt inte alls följer det scenario som alarmisterna målade upp för 20 år sedan. Trots att nya mätvärden från de flesta av klimatvetenskapens områden strömmar in i oförminskad takt tycks Kerry tro att alarmismen är den enda och saliggörande vägen till nästa presidentskap över supermakten. Övriga världen börjar fundersamt klia sig på hakan och nervöst byta fot medan Kerry dundrar ut sitt obekväma budskap. Ledare för Kina, Indien och andra nationer i stark tillväxt kastar menande blickar till varandra – vad är mannen egentligen ute efter?


Det finns ett historiskt väl dokumenterat faktum att koldioxidhalter och varmt klimat går hand i hand. En norsk forskargrupp visar dock att en ökande koldioxidhalt inte är orsak till temperaturhöjningar, utan tvärt om. Med stigande temperatur följer ökad koldioxidhalt. Eftersläpningen är c:a 10 månader.


Av xenia alpkut - 7 september 2018 10:00

 

 

  4 portioner


Du behöver


  • 500 g räkor med skal
  • 0,5 purjolök
  • 100 g rotselleri
  • 2 små palsternackor
  • 2 små morötter
  • smör, till stekning
  • 1 dl vatten
  • 2 förp Abba Middagsklart Räk- & dillsås
  • 400 g torskfilé
  • 100 g sugar snaps
  • salt och peppar
  • eventuellt dill, till garnering

Gör så här


  • Skala räkorna och låt stå i kylskåp fram till servering.
  • Skiva purjolöken och dela ner rotfrukterna till grytbitar.
  • Hetta upp en gryta med lite smör och fräs lök och rotfrukter några minuter.
  • Slå över vatten och Abbas räk- och dillsås och låt koka upp. Koka i ca 10 minuter tills rotfrukterna börjar mjukna.
  • Skär torsken i grytbitar och tillsätt grytan tillsammans med sugar snaps. Koka ytterligare 5 minuter eller tills fisken är genomkokt. Smaka av med salt och peppar
  • Ta av från värmen och toppa med lite dill och räkorna.
MAT
Av xenia alpkut - 7 september 2018 09:00

Huntingtons sjukdom (HS) är en ärftlig, fortskridande neurologisk sjukdom. Den leder till en kombination av motoriskakognitiva och psykiatriska symtom. Vanligtvis debuterar sjukdomen mellan 30 och 50 års ålder.

Sjukdomen har fått sitt namn efter den amerikanske läkaren George Huntington, som beskrev den 1872. Redan på 1500-talet hade sjukdomen beskrivits som en danssjuka (chorea av grekiska choreia, dans) på grund av de ofrivilliga rörelser den kan medföra. Länge kallades den för Huntingtons chorea eller Chorea Huntington och på svenska för "Danssjuka". Numera används benämningen Huntingtons sjukdom, eftersom de ofrivilliga rörelserna bara är ett av flera symtom.


Det finns inga säkra uppgifter på hur många personer i Sverige som har HS men uppskattningsvis rör det sig om ca 1000 personer.[1] Den förekommer lika ofta hos män som hos kvinnor.


Av xenia alpkut - 7 september 2018 01:00

     

Regn är nederbörd som endast består av flytande vatten. Regndropparnas diameter varierar normalt mellan 0,5 och 5,0 mm[1], men kan i ovanliga fall bli ända upp till 10 mm innan de sönderfaller i mindre droppar.[2] Regn är den nederbördsform som har störst betydelse som källa för färskt vatten i stora delar på jorden och som sådan en förutsättning för olika typer av ekosystem. Regn är globalt sett den viktigaste källan för vattenkraft och konstbevattning.

 


Regnets uppkomst


I moln finns små droppar av vatten med en diameter på cirka 10 µm. Dessa håller sig svävande med hjälp av svaga uppvindar som blåser inne i molnet. Regndroppar bildas av molndroppar som växer till i storlek och blir så tunga så att uppvindarna i molnet inte längre orkar hålla dem svävande. En molndroppe måste öka i storlek nästan en miljon gånger för att bilda en regndroppe.[3] Det finns tre processer som svarar för molndropparnas tillväxt: kondensation, koalescens och bergeronprocessen.

Kondensation är orsaken till att molndropparna blivit till från första början. Genom att denna process fortsätter kan molndropparna växa. Man har dock visat att det kan ta flera dagar för denna process att bilda regndroppar. I verkligen kan det börja regna redan cirka 30 minuter efter att ett moln bildats. Kondensation är dock viktig för tillväxt upp till en diameter av 20 µm.


Koalescens, eller kollisionstillväxt, är när flera små droppar slås samman till en större. Att molndropparna krockar beror ofta på en skillnad i storlek, vilket gör att de svävar olika mycket i molnet. Denna process är viktig i moln på temperatur över −10 °C.

Av xenia alpkut - 7 september 2018 00:00

Ångest kan ibland märkas på kroppsspråket.

Ångest är ett sinnestillstånd som karakteriseras av stark rädslanervositet eller oro (enligt Svensk MeSH, ständig känsla av oro, ängslan och överhängande faror), vare sig det är situationsbetingat eller inte, men som inte beror på ett faktiskt hot eller en överhängande fara.


Ångest kan vara en sinnesstämning eller ingå som delsymtom i en psykisk störning, till exempel ångeststörningdepression eller psykos, bero på en kroppslig sjukdom (exempelvis hjärtinfarktgiftstruma) eller uppkomma till följd av droger (som akut drogförgiftning eller utsättningsbesvär, jämför substansbetingat ångestsyndrom). Det kan, om det är situationsutlöst, också vara normalt.


Av xenia alpkut - 7 september 2018 00:00

Denna riktlinje anger hur barn och ungdomar med CVI ska identifieras, utredas, behandlas och följas upp. 


Syfte 

Öka upptäckten av hjärnsynskada (CVI) hos barn och ungdomar samt förbättra vården för dessa patienter. 


Bakgrund 

Synnedsättning hos barn orsakas ofta av en hjärnsynskada (CVI, cerebral visual impairment) som innebär en oförmåga hos hjärnan att tolka det man ser. Ögats funktion kan vara helt normal.
Det saknas en specifik diagnoskod för hjärnsynskada i ICD-10. I stället brukar H53.8 ”Andra specificerade synrubbningar” användas, en diagnos som även kan inkludera andra synproblem. 

Vanliga symptom vid CVI är svårighet att urskilja detaljer i en rörig bild, att bedöma avstånd, att känna igen ansikten, att urskilja former och svårighet att känna igen sig och orientera sig i omgivningen. Hjärnsynskada har bedömts vara den vanligaste orsaken till synnedsättning hos barn. En uppskattning av tillgänglig men ofullständig information visar att 1000 - 2000 barn och ungdomar i VGR kan ha någon form av hjärnsynskada. Det är vanligt (men inte obligat) att barn med CVI dessutom har någon form av neurologiskt betingad funktionsnedsättning pga. en hjärnskada. 

Diagnosen CVI ställs inte (men kan misstänkas) vid en sedvanlig ögonundersökning utan kräver speciella tester av utbildad personal. Ofta krävs en kombinerad psykologisk, neurologisk, pedagogisk utredning som komplement till ögonundersökningen för att ställa diagnosen CVI. Ibland blir hjärnsynskadan en uteslutningsdiagnos då andra kognitivt betingade funktionsnedsättningar har uteslutits som orsak till problematiken såsom autism, ADHD och/eller kognitiv utvecklingsstörning. 

Alla barn och ungdomar, som vid besök på BVC, elevhälsan, barnmottagning, primärvård, BUP eller barn- och ungdomshabilitering misstänks ha en synnedsättning bör remitteras till ögonklinik som sedan, efter ögonundersökning, remitterar vidare till CVI-team om hjärnsynskada misstänks. 



Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10
11 12 13
14
15 16
17
18
19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
<<< September 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se