Alla inlägg under december 2018

Av xenia alpkut - 16 december 2018 17:00


Smartphones och surfplattor är en del av de flesta barns vardag – både i skolan och på fritiden.

Men nu visar en stor studie att det kan vara dags att dra ner ordentligt på användandet.

Det finns nämligen en risk att för mycket skärmtid leder till förtunning av hjärnbarken.

– Vi vet inte än om det är skärmtiden som orsakar det. Det vi kan säga är att det är så här hjärnan ser ut hos barn som tillbringar mycket tid framför skärmar, säger en av forskarna.


I studien Adolescent Brain Cognitive Development, ABCD, som är planerad att fortgå under flera år studerar forskare utvecklingen hos 4500 barn i USA, och deras relation till teknik.

Och vad de kommit fram till hittills är att det finns ett samband mellan skärmtid och förändringar i hjärnan. Barn som har en genomsnittlig skärmtid på sju timmar och över per dag har en förtunnad hjärnbark.

Förtunnad hjärnbark innebär att minne, perception, kognitiv förmåga och IQ försämras.


Förtunnad hjärnbark innebär att minne, perception, kognitiv förmåga och IQ försämras.

I studien har forskarna också kunnat se att barn som tillbringar mer än två timmar framför en skärm presterar sämre i språktester och logiska tester..

Blir man dum av mobilen?

Men betyder det här att för många timmar framför paddan skadar hjärnan? Nja, så enkelt är det inte enligt doktor Gaya Dowling, en av forskarna bakom studien.

Till CBS News säger hon följande:

– Vi vet inte än om det är skärmtiden som orsakar det. Det vi kan säga är att det är så här hjärnan ser ut hos barn som tillbringar mycket tid framför skärmar.

Alltså: Man kan ännu inte säga om det är skärmtiden som förtunnar hjärnbarken eller om barn med förtunnad hjärnbark tenderar att tillbringa mer tid framför datorn.

Sammanlagt ingår 11 800 barn i åldern nio till tio i ABCD-studien. Den är planerad att fortgå i ytterligare tio år, men redan i början av 2019 beräknas man ha ett baslinjeresultat.


Barn och skärmtid

Så hur ska man resonera kring skärmtid? I nuläget finns det inga färdiga starka studier som visar på att skärmtid är farligt för barns utveckling.

I en intervju med Netdoktor säger svenska psykologen och forskaren Mikael Heimann att det enda vi säkert veta är att ljuset från skärmar stör sömnen.

– Det enda negativa med skärmtid som vi sett upprepas i olika forskningsrapporter är att skärmtittande innan läggdags försämrar sömnkvaliteten och det gäller såväl småbarn som vuxna, säger Mikael Heimann.

Enligt honom kan surfplattor, datorer och mobiler fungera som bra verktyg för inlärning, men att det inte bör ersätta lek och annan inlärning.

ANNONS
Av xenia alpkut - 16 december 2018 13:55

 

 

På julaftonskvällen skjuter antalet hjärtinfarkter i höjden. En orsak till det är stress. Men det går att motverka den hälsofarliga julstressen!


Vivvi Alström

14 december 2018

Klockan 22 på julaftonskvällen kulminerar antalet hjärtinfarkter i Sverige. Då är risken att drabbas 37 procent högre än en vanlig dag. Tittar man på övriga dagar under julen är risken för en infarkt 15 procent högre än annars. Störst risk att drabbas har den som redan lider av en kranskärlssjukdom, diabetes eller är över 75 år. Det visar en analys av drygt 280 000 hjärtinfarkter som inträffade under åren 1998 till 2013.


–Känslor i form av stress och förväntan kan vara triggers. Att många äter och dricker betydligt mer än vanligt spelar sannolikt också in, säger David Erlinge, professor i kardiologi vid Lunds universitet, till tidningen Dagens Medicin.


För att skydda hjärtat kan man dra ner på alkohol i synnerhet och mat i allmänhet. Men det finns också knep för att dra ner på förväntningarna i jul. Psykologen och stressexperten Mona Drar på Yogobe, menar att julen ofta innebär många och långa  förberedelser och orimligt höga förväntningar på den perfekta högtiden. Känner man sig stressad är det särskilt viktigt att prioritera egentid, både före och under julen.


ANNONS
Av xenia alpkut - 16 december 2018 11:04

 



Jakelin Caal, 7, från Guatemala dog av uttorkning efter att hon frihetsberövats i flera timmar av USA:s gränsmyndighet Border Patrol.

Trots symptom fick den lilla flickan vänta i över 90 minuter på vård.

Nu riktas stark kritik mot gränspolisens hantering av migranter.




Det var i början på december som 7-åriga Jakelin Amei Rosmery Caal Maquin från Guatemala tillsammans med sin pappa försökte korsa gränsen mellan Mexiko och USA.

Den lilla familjen ingick i en grupp om 163 personer som efter att de upptäckts överlämnade sig själva i till gränspolisen. Där hölls gruppen kvar i flera timmar.

Efter åtta timmar fick Jakelin ett anfall, kräktes och hennes kroppstemperatur konstaterades då vara över 40 grader.

I över 90 minuter tvingades den lilla flickan vänta på vård, trots att hon hade kraftiga symptom på att något inte stod rätt till och hade slutat andas. 


Led av allvarlig uttorkning

Efter upprepade återupplivningsförsök fördes Jakelin till ett sjukhus i Texas där hon konstaterades avliden på grund av hjärtstopp.

7-åringen hade varken ätit eller druckit vatten på flera dagar och led enligt läkarna av allvarlig uttorkning.

Händelsen utreds av gränsmyndigheten, som säger sig erbjuda migranterna vid gränsen både mat och vatten, rapporterar NBC News.

Jakelins öde har även riktat skarpt ljus mot Trumpadministrationen som anklagas för att medvetet fördröja hanteringen av migranterna vid gränsstationerna samt inte göra tillräckligt för att ta itu med de humanitära problemen som uppstått.

”Inte anpassade för barn”

Under tisdagen vittnade Kevin McAleenan vid den amerikanska gränspolisen inför kongressen om att gränsstationerna inte är anpassade för att hantera barn.

”De stämmer inte överrens med verkligheten. Våra gränsstationer byggdes för att förvara mestadels hantera ensamma och manliga vuxna. Inte familjer eller barn”.

Bara i november korsade 25 000 migranter som en del av en familj med barn gränsen, liksom 5 200 barn utan vårdnadshavare.


I en önskan från fadern ska nu Jakelins kropp föras tillbaka till Guatemala.


Av xenia alpkut - 15 december 2018 13:15

 

Av xenia alpkut - 14 december 2018 18:00

För de allra flesta finns det inget behov att äta kosttillskott. Vissa grupper kan behöva det under en begränsad tid, det gäller till exempel små barn som behöver D-droppar. Det finns också personer som av olika anledningar inte äter av alla typer av livsmedel och därför kan behöva kosttillskott. Men de allra flesta som äter kosttillskott gör det i onödan.  

Vad är kosttillskott?

Vitaminer och mineraler i koncentrerad form kallas kosttillskott. Kosttillskott är tänkta att komplettera den vanliga kosten och säljs i form av kapslar, tabletter, pulver, ampuller med vätska, droppflaskor eller liknande.

Även aminosyror, essentiella fettsyror, fibrer, olika örter och växtextrakt i koncentrerad form, och som är avsedda att tas i små mängder, kan säljas som kosttillskott.


Vem behöver kosttillskott?

Trots att det finns många brister i våra matvanor visar kostundersökningar att de allra flesta får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler genom den vanliga maten. För de flesta finns det alltså inget behov av extra kosttillskott. Personer som inte äter alla sorters livsmedel eller har någon sjukdom som leder till ökat behov kan behöva ta kosttillskott. Detta gäller särskilt de som väljer bort flera livsmedelsgrupper.

Av xenia alpkut - 14 december 2018 08:00

Barn som föds extremt tidigt får ofta problem med ögonen och kan i värsta fall bli blinda.
Nu hoppas Göteborgsforskare att ett enkelt tillskott av en omega 6-fettsyra ska kunna förhindra det.

Barn som är födda före vecka 31 riskerar problem med ögonen. Risken ökar ju tidigare barnet är fött, och för barn födda före vecka 28 drabbas ungefär vart femte barn.

Nu har forskare vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg sett att barn som blir sjuka har lägre nivåer av arakidonsyra, som är en fettsyra inom omega 6-familjen.

Viktig byggsten

Fettsyran, som bland annat finns i kött, har lite dåligt rykte, eftersom den bland vuxna anses bidra till hjärt- och kärlsjukdomar.

– Men det är en viktig byggsten, under den perioden i fosterlivet, så behöver man den på olika sätt. Troligtvis är den helt nödvändig för att bygga upp membran runt celler och göra så att man får friska blodkärl som växer på ett bra sätt, säger Chatarina Löfqvist, docent i experimentell oftalmologi, som arbetat med studien.

Av xenia alpkut - 14 december 2018 08:00

Fisk är så nyttigt att det är bra att äta två till tre gånger i veckan. Bland annat innehåller det mycket av näringsämnen som är svårt att få tillräckligt av. Njut av magra, medelfeta och feta fiskar så får du mycket av flera viktiga ämnen.

D-vitamin och nyttigt fett

Det finns ett trettiotal fiskarter som är vanliga att äta i Sverige. Fisk är källa till selen, jod, protein, D-vitamin och vitamin B12. Men halterna varierar mycket mellan olika fiskarter och därför är det bra att äta varierat.

Vitamin D finns bara naturligt i ett fåtal livsmedel varav fisk är vår viktigaste källa. Höga halter av D-vitamin finns i fiskar med samtliga fetthalter, till exempel i sill, röding och pinklax. 

Feta och medelfeta fiskar som sill, lax och makrill är också våra enda källor till de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver omega-3-fett bland annat för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt.

Skaldjur och musslor är magra och ofta källor till protein, vitamin B12, jod, selen och vitamin E.

Av xenia alpkut - 11 december 2018 17:45

 

Ett giraffhuvud.

Huvudlatin caput, ofta på halsen sittande, och med denna rörligt förenade, kul- eller päronformigt svällda ändan av ett djurs kropp. Hos många djur innehåller huvudet organ som hjärnan, särskilda sinnesorgan (bland annat ögon och öron och de främre delarna av och ingångarna till andnings- och matsmältningsapparaten (näsa och mun). Ju mer dessa förhållanden göra sig gällande hos djuren, desto mer skiljer sig huvudet från bålen; under det att ju mer desamma förlora i mått och träda tillbaka, desto mer överensstämmande blir huvudet med bålen och desto mera direkt i denna senare övergående.

Huvudet består av två, även till det yttre, från varandra tydligt avgränsade delar, nämligen hjärndelen (cranium) och ansiktsdelen (facies). Enligt gängse språkbruk deltager pannan i ansiktets bildande. Anatomiskt hör dock pannan till hjärndelen, och ansiktet börjar vid näsroten och under ögonen. På huvudet utmärker man i övrigt med svenska namn flera olika trakter, såsom nackenhjässantinningarna, flinten, kinden och kindknotorna, hakankäkarna o. s. v.

Huvudet är en kroppsdel med olika funktion hos olika levande varelser. Hos de flesta djur med bilateral symmetri finns ett huvud och det är vanligen här som hjärnan är placerad. En del djur har organ som hornkänselspröt och tuppkamCefalisation (efter grek. cephalon = huvud) är den embryonala process som leder till att huvudet bildas.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4 5 6 7
8
9
10 11
12
13
14 15 16
17
18
19 20 21 22 23
24 25 26
27
28
29 30
31
<<< December 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se