Alla inlägg den 27 april 2019

Av xenia alpkut - Lördag 27 april 11:48


Pollenallergi, som också kallas för hösnuva, ger besvär som röda, kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva. Hur svåra besvär du får beror på hur känslig du är och hur mycket och vilka typer av pollen som finns i luften.

Pollensäsongen pågår från tidig vår till sen höst och varierar beroende på var i landet du bor. Receptfria läkemedel kan ofta dämpa besvären, men inte alltid helt ta bort dem.


Symtom vid pollenallergi

Vid pollenallergi är det vanligt att du får ett eller flera symtom:

  • Du har både vattnig snuva och nästäppa.
  • Du nyser mycket.
  • Du har klåda i näsan.
  • Du får röda, kliande ögon som rinner.
  • Du kan känna dig trött.

Pollenallergi kan dessutom påverka luftrören. Du kan få rethosta och andnöd, som brukar vara värst om du anstränger dig.

Besvären börjar under pollensäsongen. På våren är björkpollen vanligast, och på sommaren är gräspollen vanligast. Om du är allergisk mot gråbopollen är det vanligt med besvär under sensommaren.

Pollenallergi liknar besvären vid vanlig förkylning. Men vid förkylning får du ofta också ont i halsen, ibland tjock, gul snuva och någon gång hög feber, vilket du inte får vid pollenallergi. Besvären vid pollenallergi kan dessutom variera från dag till dag och varar under en längre tid än förkylning.

 


Undersökningar och utredningar


Symtomen på pollenallergi är för det mesta lätta att känna igen. I de flesta fall behöver du inte göra något särskilt allergitest för att veta vad som har orsakat besvären. Om din läkare är osäker kan du ändå få göra ett test, antingen ett blodprov eller ett så kallat pricktest. Båda undersökningsmetoderna mäter om du har allergiantikroppar och ger lika säkra resultat.

 


Behandling vid pollenallergi

Utan behandling kan många uppleva att besvären påverkar vardagen. Till exempel brukar barn med pollenallergi ha svårare att klara av skolarbetet under pollensäsongen.

Målet med behandlingen är att du ska vara besvärsfri under hela pollensäsongen. På apoteket kan du få råd om lämpliga receptfria läkemedel för behandling av besvär i ögon och näsa. Ofta kan du klara behandlingen själv och bli helt symtomfri med hjälp av receptfria läkemedel.

 

ANNONS
Av xenia alpkut - Lördag 27 april 11:31

 

Blad (latinfolium) är ett vanligen fotosyntetiserande organ hos kärlväxternas sporofyt.[1] Bladen växer ut från stammens sidor och har en begränsad och huvudsakligen basal tillväxt. Deras huvudsakliga funktion är att som näringsorgan medverka vid fotosyntesen, men de har även en mängd andra funktioner att fylla. Det finns städsegröna växter och lövfällande växter.

Bladen hos barrträden benämns barrLöv används om blad på vissa träd och buskar, ofta i motsats till barr, såsom lövträd respektive barrträd.[2]

Hos mossor saknas blad helt på sporofyten men bladliknande strukturer (ofta kallade blad) finns hos gametofyterna hos bladmossor och vissa levermossor.[1]

Bladet kan variera i storlek från det mikroskopiskt lilla till det jättelikt stora. Bladen hos den vita näckrosen och hos den vanliga örnbräken når ibland en längd av 1,73 meter. De mest storbladiga av alla växter tillhör näckros-banan- och palm-familjerna. Den cirkelrunda bladskivan hos den sydamerikanska jättenäckrosen (Victoria reginae) kan ha en diameter av närmare tre meter. Etiopisk banan (Ensete ventricosum) har blad av 5,9 meter längd. Enbart bladskivan är 8,57 meter lång. Vissa palmer, till exempel den ostindiska sockerpalmen (Arenga pinnata) har blad av ända upp till 7,5 meters längd.

Blad växer fram omedelbart nedanför den tillväxande stamspetsen och ur stammens yttre del, det vill säga från dess barklager (periblemet). Bladspetsen utvecklas först, och tillväxten av bladet sker till en början där. Efter ett kort tag slutar dock tillväxten i spetsen och bladet växer därefter i störst utsträckning vid bladets bas, men också till en viss grad i bladets kanter.

Hos lövfällande och vidvissnande växter förlorar bladen sin gröna färg på grund av att klorofyllproduktionen minskar under vinterhalvåret då energin är viktigare för stammen och grenarna. Med tiden faller alla blad av även hos de städsegröna, men då inte alla på en gång.


Blad och stam

Att skilja mellan vad som är blad och stam hos en växt verkar vara lätt. Bladen har ju dels vanligen en typisk skivlik form, medan stammen har en kägellik eller cylindrisk form. Men det finns även fall där dessa sätt att skilja på blad och stam inte räcker till. Så till exempel har bladen hos barrträd, det vill säga barren, inte en skivlik form, utan liknar snarare små grenar. Hos en del kaktusväxter, som i bladkaktussläktet (Epiphyllum), är den blombärande stammen inte rund, utan har samma skivlika form som de flesta blad. Vetenskapligt sett används andra kriterier än de ovan nämnda. Stammen har vanligen inte någon bestämd slutstorlek, medan bladet når en viss storlek under växtsäsongen, och slutar då växa mer. Därför är alla blad på en given växt av ungefär samma storlek. Stammen tillväxer dessutom huvudsakligen i toppen, medan bladet växer till vid basen. Bladen växer ut på stammens yta, exogent, som sidobildningar och i form av vårtor eller utskott. I en del fall och särskilt hos enhjärtbladiga växter är hjärtbladet inte en sidobildning på stammen, utan står terminalt, det vill säga utgår från skottaxelns spets. Blad kan aldrig utvecklas från roten hos växterna; inte ens de blad som på svenska kallas rotblad, dessa växer nämligen inte ut från växternas rötter, utan från en underjordisk stam, jordstam, hos vissa fleråriga örter.

ANNONS
Av xenia alpkut - Lördag 27 april 10:30

OLYCKOR Chauffören som körde olycksbussen i Härjedalen för två år sedan frias av Borås tingsrätt. Domstolen anser att han inte var oaktsam på ett sätt som är straffbart.

Jag menar att det är ett felaktigt domslut. Jag tycker att det här bör prövas i hovrätten, säger Lars Engstrand som är målsägandebiträde för två av de drabbade.


Efter sju dagar i rätten och veckor av överläggningar kom domen i det uppmärksammade målet kring bussolyckan utanför Sveg för två år sedan. Tingsrätten fann det klarlagt att olyckan inträffade när chauffören tappade kontrollen över bussen, vilket i sin tur berodde på att han hade nedsatt koncentration till följd av trötthet. Samtidigt fann inte rätten det bevisat att föraren borde ha förstått att han var för sömnig för att köra trafiksäkert. Därför ogiltigförklaras åtalet på alla punkter.

TRE UNGDOMAR OMKOM

Tre ungdomar omkom och 38 personer skadades när olycksbussen åkte av vägen nära Sveg i april 2017. Den hade hyrts av idrottsföreningen på en skola i Skene i Västergötland, som gjorde sin årliga skidresa. En man i 60-årsåldern var ensam chaufför på resan. När olyckan hände klockan sju på morgonen hade han arbetat i ungefär åtta timmar sedan avresan kvällen före, men inte ätit något under tiden.

Presentation


HEJ

Välkommen till Xenia Alpkut´s blogg Min Blogg handlar om allt möjligt som är intressant och bra att veta! Det står dessutom jättemycket fakta och nöje :)

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8
9
10
11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22
23
24 25 26 27 28
29 30
<<< April 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Blogkeen
Följ    Välkommen till  Xenia  Alpkut´s blogg med Bloglovin'

Gästbok

alla

nytt

    

MUSIK

KENT

En plats i solen

 

 

 

 

 

Solen

 

 

 

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen för den.

 

 

SOL

  


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se